Rollspel mellan Safrina och Mily Avatar the last airbander

"Jag tror att hon har lunginflammation" svarade Sue på flickans fråga.
Hon nickade. "Vad heter du?" frågade flickan Shell.
"Jag heter Shell." svarade hon. Hennes röst var hes.
"Okej, Shell." sa flickan "Jag heter Mariko. Jag ska försöka få fram medicin åt dig."

Adam fick upp tälten och började lägga upp regnskydydden

"Och du heter...?" frågar Mariko och ser på den äldre flickan.
"Sue" svarar hon och Mariko nickar.
"Jag ska se om jag kan hitta nån medicin" säger hon och reser sig upp. Sue ger Mariko ett litet leende.
"Tack igen." säger hon.
Mariko besvarar halvhjärtat leendet innan hon vänder sig om och går.

" Du har förstört för eldnationen ännu en gång sa Eldfursten och slog till Edwin han ramlade bakåt

Mariko svor tyst åt sig själv. Varför skulle hon ta på sig de här människornas problem? Hon hade inget med henne att göra så varför skulle hon bry sig? Men nu hade hon ju lovat.

Sue följde Mariko med blicken när hon gick därifrån. Hon var så tacksam mot henne.
Det fick henne att komma att tänka på pojken som räddat de förut. Hon önskade att hon kunnat tacka honom. Men hon skulle nog aldrig se honom mer.

Adam ser sig om i skogen just nu var den rätt tyst men han kunde höra några djur här och där. Han hatade eldnationen mycket

"Kom" sa Sue och tog Shell i handen. "Vi borde gå och se vilket tält vi kan sova i"

Adam sitter på en sten och tänker på sina föräldrar och vad de sa till honom innan de dog skydda byn hade det sagt

När Sue lagt Shell för att sova och sjungit en vaggvisa för henne tills hon somnade gick hon ut ur tältet. Hon tittade upp på den mörka himlen. Stjärnor hade börjat synas.

Edwin satt i sitt rum och väntade på att hans pappa skulle komma och skälla på honom ordentligt