Striden om Friedewi. (Roll för alla)

Susi har sedan långt tillbaka bestämt sig för att aldrig somna i fiendens händer.
Men eftersom hon ändå inte kan röra sig och förmodligen inte de heller antar hon att det inte kan skada att sova en liten, liten stund...
Under tiden som hon sover börjer hennes kropp sakta återgå till en mänsklig gestalt i takt med att krafterna återkommer.

Plötsligt så kommer några orcer ner i fängelsehålan och släpar ut de döda fångarna för att äta dem. Lakshmi kunde inte låta bli att tänka:
"En dag blir det jag"!

Zia stelnar till då hon känner något kallt över dem precis innan hon skall kolla kvinnans ögon, hon kunde inte röra sig alls, "Vad är det?" säger hon skrämt och darrar till. Var det något som Zia hatade var det magi, eller ja besinningslöst våld med, men de fick man bara undvika eller bestämma sig i att vara med i. "Få bort det, jag vill inte." kvider hon till och önskar att hon bara kunde rulla hop sig till en boll eller förvandla sig till en sten, men hon kunde inte göra något då hon inte kunde röra sig alls.

Alduya kände hur hon började kunna röra sig, Översten hade låtit förtrollningen släppa henne. Så kom soldaterna, inte många men ett litet antal och självklart översten och de hans. Soldaterna var enbart de som flytt, ingen av dem hade stannat för att slåss, det var Alduya övertygad om.
”Lasta dem på vagnarna, så åker vi”, kommenderade Översten.
Alduya såg på medan soldaterna lyfte bort de andra två. Hon hade fått sin syn åter och alla andra sinnena vilket hon var honom evigt tacksam även om det var han som hade tagit dem.
”Kvinnan, tog mina grejer. Jag lämnar inte denna glänta förrän jag får dem åter”, sade Alduya bryskt till översten som endast höjde sin arm och gjorde dem synliga.
Alduya tog dem på sig och följde efter resten av paritet. Hon visste var dem skulle, det var det enda självklara. De skulle slänga deras fångar i fängelsehålan i Irsi som var den närmsta staden, endast några timmars marsch därifrån. Alduya visste vad hon skulle tvingas göra då de väl var där och Översten skulle inte gillade det, som om hon brydde sig.

Zia låter sig utan motstånd föras på vagnen, för hon visste att det inte var någon ide att kämpa emot. Så många män och så stark magi var det bara lönlöst för ett ensamt litet troll och inte kunde hon förvandlat sig till sten heller vilket hade varit mycket mer tillfredställande i detta ögonblick. Men hennes gröna ögon följde hatiskt kvinnan som hon hade hjälpt aldrig mer att hon skulle hjälpa någon. Hennes armar bakbands och sattes fast i vagnen så hon inte skulle rymma, men då en av dem tänkte avväpna henne bet hon honom så hårt att han fick rejäla märken och hon log hånfullt, hon visste att trollbett nästintill var oläkbara om man inte var troll och ville läka det vill säga.

Susi ligger still, dels på grund av att hon är vettskrämd och dels för att hon inte kan röra sig. Hon är nu helt återställd till sin mänskliga form och har inga vapen att försvara sig med, då hon tappade dolken i striden med jättarna. Hon har ingen aning om vart de är påväg. Allt hon vet är att översten överlevde och att kvinnan förmodligen var med på det här från början. Ilskan kokade inuti Susi, men det finns inget hon kan göra för att ge utlopp för den.

(förlåt att jag inte varit aktiv, har varit hos mormor och jag hade inte ens någon mobil)

Zifone satt i en glänta i skogen med flera döda djur runt sig. En av dom var inte ett djur utan en död alv, men Zifone hade aldrig brytt sig om det var ett djur eller en anan magisk varelse som hon dödade.
Hon jagade nästa alltid mer en hon behövde, men jakt var för henne mest en lek som hon aldrig slutade tycka var roande.
Hon mumlade sin lilla ramsa för sig själv och lät blicken glida mellan dom döda kropparna.
Hon tog sedan endast med sig rådjuret hon dödat tidigare och lät det andra bara ligga kvar. Att bara lämnat något hon nyligen dödat utan att ätit eller tagit dens päls bekymrade henne inte ett dug.

[vad ska jag skriva xD]

(Jag tror jag hoppar ur, det är alldelse för många för mig och jag vet inte jag finner det lite för rörigt för min smak. Men hoppas ni får roligt )

( men åh! Jag som har väntat hela dan på att du ska logga in så att jag kan rolla )