Sista året på Hogwarts

"Jag tänker skicka er till en skola som heter Hogwarts" sa Dumbledore och såg på dem. "Jag vill att ni beblandar er med eleverna och driver ut dödsätarna. Ni skall bygga upp en armé"
"Jag har aldrig gått i skolan" sa Fai och log. Ashura hade undervisat honom.
"För att ni skall passa in kommer jag göra er sjutton" sa Dumbledore och tittade på dem.
"Det var många år sedan jag var sjutton" Fai mindes knappt när han varit sjutton. Det var trotts allt några hundra år sedan. Dumbledore reste sig upp och drog fram en stav. Fai märkte magin men gjorde inget för att förhindra den. Han skulle kunna bryta den om han behövde, han hade starkare magi än Dumbledore och tur var väl det. Fai öppnade ögonen när Dumbledore tystnat och tittade på sin spegelbild i fönstret, han log enkelt. Han gillade inte att se sin spegelbild, han såg alltid honom i den, Fai.

Zuko ogillade den gamla mannen och inte minst att han testat dem. Som om han inte gått igenom tillräckligt många test innan. Han log inte emot honom utan blängde snarare. Likt Fai hade han aldrig gått i skolan utan han hade haft privatlärare och sin farbror Iroh. Då Dumbledore drog fram en något böjd pinne ville han först skratta men så kändes det som om något hällt kallt vatten över honom även om han var helt torr.
"Så hur tar vi oss dit?" frågade Zuko.
En liten tanke hade börjat smyga sig in i hans tankar. Varför ville den gamle mannen ha en arme? Kunde de inte bara döda Voldemort. Han tänkte på Aang som inte skulle vara så förtjust över att döda någon. Aang hade ju trotts allt skonat hans far. Men tänk om det inte var så att denne Voldemort var den onde utan Dumbledore men vad spelade det för roll. Han tänkte tillbaka på den tid han jagat Avataren, jo det spelade roll. Han påminde sig själv att nämna det för Fai som verkade veta mycket.

"Skola?" sa Aravis smått förvirrat och backade bak när han drog fram sin stav. Var det tvunget att finnas så mycket olik magi att man inte visste vad som var vad? Det var enklare då bara vissa hade magi, som vissa utvalda och gudar. Hon hatade det okända, men då inget fruktansvärt hände mer än att hon blev något yngre och krympte några centimeter slappnade hon av. Hennes nuvarande klokare hjärna var kvar och hennes naiva 17 åriga hjärna tycktes inte vara där och spöka.
De andra förändras med och hon stirrar in i fönstret, hon gillar inte sitt sjuttonåriga jag, men hon hade inget val. Hennes ring var försvunnen, beviset på att hon var lovad till någon annan, vad skulle nu hända?
Hon hade aldrig gått i skolan, skola var bara för högt uppsatta och hon hade såklart haft privatlärare i allt och varit en mycket läraktig elev.

Dumbledore såg på dem och sedan på Fai.
"Kan du föra dem dit?" frågade han och Fai log.
"Nej, jag använder inte magi" sa han enkelt och Dumbledore såg allvarligt på honom men Fai sa inget mer. Han kunde förflytta sig, han var inte säker på hur det fungerar inom en värld. Men eftersom han inte använde magi så tänkte han inte ta reda på det.
"Ni får åka till Hogsmead med flampulver" sa mannen som om det vore en självklarhet. "Jag har fått in er allihop som utbytestudenter från olika länder.!" sa Dumbledore och tittade på dem.
"Fai du är från Ryssland" sa Dumbledore och såg på honom. Fai nickade och log, han hade ingen aning om vad Ryssland var, han förstodd att det var ett land men inte mer än så.
"Zuko och Shino ni är från Japan" sa Dumbledore och vände sig sedan till Aravis.
"Du min vän är från Egypten" sa han och log stort. Fai var inte säker på hur mycket de andra förstått av vad mannen sagt. Han gick fram till eldspisen och tog fram ett pulver.
"Gå in i spisen, säg Hogsmead och kasta sedan pulvret" sa mannen och såg på dem.
"Det verkar kul" sa Fai och gjorde som mannen sa. Han kände hur en portal bildades runt honom och hur han förflyttades.

Zuko kände att Fai kanske inte riktigt talade sanning men ignorerade det. Han hade sina hemligheter och dem hade han rätt till så länge de inte förstörde för de andra.
Utan att säga något tog han en näve med det gröna pulvret. Det luktade konstigt och han kände fjärilarna i magen, han gillade inte att vara så ovetande. Det var en ny upplevelse för honom. Så följde han efter Fai som försvunnit in genom eldstaden.

Zuko kände hur han virvlade runt snabbt och han kände sig sjuk. Något slog till hans armbåge som domnade till av slaget. Så saktade det av, han såg Fais ansikte i en av öppningarna och så befann han sig på en helt nu plats. Allt var så omtumlande. Sedan slog det honom, han visste inte ens vad Japan låg men han la i alla fall namnet på minnet.

(Kom just på att det här är typ andra gången någon faktiskt säger Shinos namn i det här rollet... XD Hahahah... *tycker det är hur roligt somhelst*)

"Japan..?" Frågar sig Shino i tanken. "Flampulver och nu ska du gå in i en spis, låter väl otroligt trovärdigt? Visst, Shino?" Frågar rösten vidare, varför låter det dessutom som en vag förvridning av Kurenai-senseis? Inte för att det är något fel, men vore det inte en aning normalare med hans egen? Shino suckar, tungt. Innan han gör som mannen sagt, efter att Zuko försvunnit, utan några värre invändningar. Han avskyr känslan och han håller andan när pulvret hotar att ta sig in i hans luftvägar - sedan känner han en sugande känsla och olika saker bara rusar förbi och tvingar honom stänga ögonen.

Aravis ser de andra försvinna en efter en och för att inte visa sig sämre går även hon fram och tar i pulvret. Det hela är mycket förvirrande men istället för att fråga försöker hon förstå och gissa för att inte visa sig dum. Hon gör som de andra och känner genast ett drag ner i magtrakten och mörker och aska omsluter henne så hon är tvungen att stänga mun och hålla ögonen stängda. Men snart ser hon dem och faller med en hård duns ner i stengolvet och slår upp sitt knä samtidigt som hon svor till, detta var något hon aldrig mer skulle göra om.

Fai borstade av sig när han kom ut ur spisen. Det var ett taskigt världshus. Han antog att affärerna inte gick så bra. Han gick fram till baren och beställde en drink.
"Du är från Dumbledore va?" sa kvinnan bakom disken och han log.
"Ja det blev så" sa Fai och log stort. Han smuttade på drinken. Det var inte det godaste han druckit, men det fick honom att inte tänka på Fai. Han log roat över de stunder han druckit med dem andra.

Aravis såg sig om och ställde sig upp, hon rynkade på näsan åt det hela. Inte ens de fattigaste i Calormen hade det såhär, de hade i alla fall vetskapen om hur man städade. Hon borstade av sig det värsta av dammet men tänker inte ens ta sig något som man tydligt vis gjorde här. "Kan vi inte ta oss vidare?" sa Aravis istället, hon gillade inte det här stället så nergånget som det var.

Zuko hade sett värre ställen än det folktomma världshuset. Han såg Fai stå vid baren, pratandes med en främmade kvinnan. Det var svårt att luska ut honom. Han nickade åt Aravis fråga. Något sade honom att de stora männen som satt med varsitt stort glas med något gulaktigt lite längre in inte var särskilt vänliga. Han började gå emot dörren då han kände hur någon grabbade tag i hans axel.
"Dig har jag inte sett innan, vem är du, vilka är dina vänner och vilken status har ni?" frågade en mager man.
Hans röst var ljus, nästan pipig och han hade mörkt, långt hår. Zuko kunde skymta en pinne i hans hand som liknande den Dumbledore hade haft. Vad han talade om hade Zuko ingen aning, ville han veta att han var eldfruste men det tvivlade han på.
"Zuko", sade han lätt, "ska gå på Hogwarts, har blivit förflyttad ifrån ööö… Japan", sade han självsäkert.
I bästa fall skulle mannen ta honom enbart för korkad.
"Avery, är det några som skulle börja på Hoggy, Hoggy, Hogwarts idag?" ropade mannen till en av dem som satt nere i hörnet med en förlöjligad röst.