Hogwarts bakom kulisserna: Vänskapsprov & oväntade förhållanden

vill bara lägga in det här inlägget och säga hur mycket det betyder för mig att ni tar er tid att kommentera mina ff:s! sitter här med mascara ner för kinderna och känner mig helt förkrossad men era fina ord får mig att må bättre!
ni är guld värda och jag är stolt över att kalla er mina muggliskompisar! ♥♥

Ååh! Tack! Du skriver ju så bra!

Tittat på glee i några dagar och har inte varit särskilt aktiv på mugglis, så oj vad mycket jag missade!

Kapitel 15- Cat
När jag har betett mig som, jag vet inte vad, två veckor drar Gwen med mig ut till Hogsmeade. Audrey är också med men hon pratar fortfarande inte med mig.
- Det är bara bra att du får komma ut lite, säger Gwen.
Jag nickar och stoppar händerna i min tjocka jacka. Det är kallt ute. Ryker ur munnen gör det när vi andas. Audrey går på andra sidan av Gwen. Även hon med händerna i fickorna. Gwen tittar obekvämt mellan oss. Hon slutar gå och stönar.
- Men för guds skull! Jag är trött på att vara den enda som pratar. Kan ni inte bara säga förlåt och bli sams? frågar hon.
Jag och Audrey får ögonkontakt. Det är första gången på länge som hon ger mig den där blicken som hon brukade ge mig. Den där blicken som utstrålar vänskap och värme istället för hat och kyla. Vi tar varsitt steg och kramas. Jag känner mig mycket bättre.
- Ni skojar? Om jag vetat att det var så lätt så skulle jag sagt ifrån för länge sedan, säger Gwen.
Vi skrattar. Arm i arm går vi raka vägen in på Godisbaronen. Ambrosius ler glatt åt oss.
- Mina favorit kunder! Jag började nästan tro att ni slutat äta godis, säger han.
- Skulle inte tro det, säger Audrey och börjar plocka åt sig allt hon får tag på.
När vi betalat och pratat med Ambrosius en stund lämnar vi godisaffären och styr våra steg mot Tre Kvastar. Jag öppnar dörren och ut kommer Mason. Vi står länge och tittar på varandra.
- Cat, vi väntar på dig där inne så länge, säger Gwen och drar med sig Audrey in.
Jag håller nästan andan. Vad ska jag säga? Vad säger man till någon man varit otrogen mot?
- Hej, säger Mason.
Det låter bra. Varför kom inte jag på det?
- Hej. Hur är det med dig? frågar jag.
Titta. Jag kan tala.
- Bara bra. Hur är det själv? svarar han.
Jag funderar. Det är nu jag ska säga att allting är bra.
- Hemskt, erkänner jag. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Jag saknar dig Mason.
Han tittar på mig. Dörren till Tre Kvastar öppnas och en tjej ställer sig bredvid oss.
- Mason, är du klar att gå? frågar hon.
Jag tittar på henne. Långt koppar rött hår som faller ner i långa lockar under den stickade mössan. Hon tittar med kärleksfulla ögon på Mason.
- Ja. Jag pratade lite med Cat. Hon är kompis med Audrey, säger han.
Flickan vänder sig leende till mig.
- Hej. Felicity York. Jag är Masons flickvän, säger hon och räcker fram handen.
Jag tittar på henne för att leta efter det minsta spår av elakhet. Men nej. Hon verkar inte koppla vem jag är.
- Cat Davies, säger jag och skakar hennes hand. Ni får ursäkta mig men mina vänner väntar på mig inne på puben.
Jag öppnar dörren och går in. Audrey och Gwen väntar nervöst på mig.
- Vad hände? frågar Gwen.
- Jag träffade hans flickvän. Felicity York, säger jag och tittar på Audrey.
Hon håller upp händerna.
- Titta inte på mig. Jag visste inte att de är tillsammans, försvarar hon sig.
Jag suckar och hänger av mig jackan.
- Beställer ni en honungsöl? Jag behöver gå på toa, säger jag.
Mina vänner nickar och jag går iväg. Inne på toaletten är jag ensam. Jag går fram till ett av handfaten och lutar min panna mot spegeln. Flickvän! Han har redan en flickvän! Vi gjorde slut för två veckor sedan. Jag suckar. Det kanske är lika bra att gå vidare. Försöka glömma allting. Jag tittar mig snabbt i spegeln och lämnar sen flicktoaletten. Utanför står Jeremy.
- Hej Cat, säger han.
Jag nickar till hälsning. Han ser så hemsk ut. Blek och utmärglad.
- Jag tror att jag har svaret på dina problem, säger Jeremy och håller upp en liten påse med vitt pulver.
- Droger? Vad får dig att tro att jag skulle vilja köpa droger? frågar jag.
- Det kan hjälpa dig att glömma, säger han. Lite av det här kan få dig att glömma bort allting. Alla stress från skolarbetet, krav från föräldrar. Allting
Jag skakar på huvudet och fortsätter gå.
- Det kan få dig att glömma honom.
Jag stannar och väntar på att han ska fortsätta prata.
- Jag vet att du är sårad Cat. Du klantade dig och det hemsöker dig om nätterna. Du har inte varit dig själv sedan Mason gjorde slut med dig och nu har han en ny flickvän. Jag kan se hur det äter upp dig inombords. Så, låt mig hjälpa dig. Jag ger dig första påsen heroin gratis. Om du vill ha mer så hör du av dig, säger Jeremy och räcker fram påsen.
Jag tittar mig över axeln. Ingen ser vad vi håller på med. Jag sträcker fram handen och mina fingrar sluter sig om påsen.

ursäktar dröjes mål men jag har tältat med klassen i två dagar och sen inte vetat vad jag skulle skriva men här har ni ett nytt kapitel!

Haha, vad skönt att de blev sams :3 Hur i f*cking värden kan man bli ihop med en tjej två veckor efter att man fått sitt hjärta krossat av sitt ex, omg, får mig nästan att tro att han också var otrogen. Eller en lång förklaring om att han inte är kär i den där nya tjejen, utan bara är med henne för att göra Cat illa och svartsjuk.
Och jag som trodde Audrey skulle köpa droger och så blir det stackars Cat som går på det :c

Aja, ett awesome kapitel som vanligt, och förlåt om min kommentar blev lite lång nu x3

Då har du inte alltid rätt alltså?
Grymt kapitel, btw. Det dåliga var väl att du fick Cat att ta emot droger.

Men nästan. Vilket var det du 'pekade' på. Drogerna? Det var ju i alla fall någon som köpte/fick.

Nej, nej, nej, nej Cat, inte droger. Det är inte värt det.
Men awesome kapitel

Njo, men det räknas inte. *Envis barnunge*

Räknas visst det! *Jag är envisare* Men ska vi fortsätta med detta tar vi det per uggla, annars kommer de andra få typ, damp.