Ännu ett mugglis games.

oj då!! Förlåt

Fööööööööööööööööörlååååååååååååt!!! </3

jag är ingen pojke
du är den andra som tror det

yes jag lever jätte bra

Förlåt! Jag visste inte!

det gör inget ( jag kanske inte borde ketta kotte många tror jag är en mkille )

Nä, jag gillar dit namn

tack

Bra

Nytt akpitel då. Observera att jag endast tar en från varje distrikt, i som inte varit med blir med nästa gång om ni inte redan här döda.

Kapitel 2.
Dramione99 sitter första vakten. Hon kaste sina knivar mott marken för att träffade löv för att inte dö av uttråknig. Deras mat hade varit riktigt god faktiskt, en ekorre och en fisk som tydligen gick och äta enligt MajPej♥. Det var tydligen något som hennes Pappa älskade att ätta. Och det var verkligen gott. Det var bara det att fikse och simmnig… det hade alltid skrämt henne. Vatten över huvud taget skrämmde henne. De svarta, strömmarna, botten man inte kunnde se… Hon ryste till och kastade bort tankrna. Hon började lyssna på helspänd efter minst ljud och höjde hon en kniv, men det var inget. Fast hon dödade en fågel för nöjes skull. De skulle behöva frukost så det var väll lika bra. Hon började fjäda av den, men vågade inte tända en brasa. Så fort det blev ljust så. Allt hade gåt väll hittils.

DracoMalfoy1 hade nyligen vaknat. Han spejade i mörkret men inget verkade finnas där. Han lät spjutet villa i sina händer medans han tyst gick genom skogen. Han behövde mat. Solen hade knappt synligt gåt över horisonten, men det var tillräckligt ljus för honom. Han hade varit och jagad mörka nätter hema i 2:an.
Ett prasslande ljud når han välltränade öra och spjutet vinner genom luften och träffar en förvånad hjort. Den faller död till marken. Ett nöjt leende fyller DracoMalfoys1 ärrade ansikte. Han drar iväg med den till hans lägerplats, där han börjar rensa den. Det vattnas i munnen och han börjar skynnda sig så att han ska kunna sluka de stekta köttet.

Majen00 hade varit vaken ett tag. Hon hade som snabbast letat efter en vattenkälle, och till hennes lycka hittade hon en. Hon hade fyllt sina termosar fulla innna hon sprang tillbaka till trädet. Otörstig blev hon, men hungern kröp till henne och blev allt värre. Hon såg i ögonvrån någoting och sköt blixtsnabbt en pil. En liten Ekorre föl ner från en gren och Majen00 hoppade ner för att hämta den.
” Nåja, den går att äta” tröstade hon sig själv, medans hon klättrade upp igen.
Väll uppe märkte hon hur ljust det blivit. Hon borde kunna gå och gillra någon fälla. Hon tog och bröt av lite genar och löv medans hon gjorde en fälla för någon ekorre eller fågel. Sedan klättrade hon ner från trädet för att jaga. Hon märkte trädet med ett kors innan hon sprang vidare mot skogens hemligheter.

mums mummsade i sig bär. Hon viste att hon böehövde vatten, men visste inte om hon vågade. Tillslut tog törsten över och hon smög ut ur buskarna.När hon smög genom skogen hörde hon något. Och innan hon hann inse vad det var hade hon träffats av DracoMalfoy1´s spjut genom bröstkorgen.

cikki hörde på trädens sussande. De var så fridfult. Hon hade klätrat upp i ett träd och log och väntade på något, hon visste inte vad. Men fridfullheten stördes. Något lät. Något Pippande. Tillslut insåg hon att det var en sponsor som hade skickat något. Hon sträckte sig efter den, men innan hennes fingrar hade nuddat den fick hon Majen00 pil genom sig. Pippet gav för mycket ljud ufrån sig. Ett kanonskott hördes.

LunaChang skrattade nervösst åt det saganda sagt. De försökte jaga, men det var inte så enkelt. Hon var ingen knivkastare precis, men så var det med att se djuren. Efter flera minuter gav de upp.
- Jag kan gillra fällor, sa saganda ivrig.
Hon skynndade sig iväg och skar loss massvis med grenar och använde starkt gräss som snöre. Det synntes att hon var van. När hon var klar täckte det över den så att det inte skulle synas för mycket. De sprang vidare men, inte gör långt bort. De behövde minnas var den var.
De satte sig ner och tog lite bröd och vatten. De här gick ju ändå ganska bra.

HarryPotterr sprang genom skogen. Hon var genom blöt. Hon hade vaknat av att hon dränktes av vatten, så hon hade försökt simma så bra det gick. På något set hade vattnet sluta rinna när hon var tillräckligt utmattad. Hon såg ett blont huvud genom buskarna och duckade, men försent. Dramione99´s vältränade öra hade redan hört henne. Hennes skratt gav HarryPotterr kalla kårar och hon försökte verkligen springa, men orkade inte. Hon stålsatte sig och tog fram sin kniv och sitt bröd. Hon skar och smulade söbder allt innan pch kastade bort kniven. Hon vände sig om och mötte Dramione99´s iskalla ögon.
- Några sista ord, 7:an? Henne röst får det att bubbla av ilska inom HarryPotterr.
HarryPotterr sa ingeting medans hon väntade på hugget.
- Inte det? Ha det trevligt då, sade hon och stack spjutet i maggen på henne.Hon vred runt det innan och drog ut det.
Hon föll flämtande och skrikande i marken. Blodet bildade en pöl av blod och hon vred sig av plågor.
- hej då, då, sa Dramione99 och gick där ifrån.
Flera minuter av plågande innan slutligen dog.


KlarieLovegood vaknar av ett kanonskott. Men när hon försöker resa sig inser hon att rep binder henne mott trädets gren. Hon lyfter huvudet så mycket det går och ser avifors sitta och tvätta henne fot med en slags mossa.
- vad gör du? Släpp mig! Skriker hon och börjar streta imott, men repet är för starkt, och foten gör faktiskt ont.
- Ligg still och håll tyst! Var glad att jag hjälper dig! säger hon och trycker ner henne.
KlarieLovegood ligger och surar ett tag innan hon öppnar munne.
- Varför hjälper du mig? Hennes röst låter lugnare och avifors slappnar av lite gran.
- Du skulle ha dött av infektion, blir henne svar.
- Ja, men du skulle ha fått en mindre att döda. Störra chans att komma hem, sä Klarielovegood.
avifors stanar upp mitt en rörelse. Henne tankar vandrar hem till hennes bror. Hans skratt fyller henne och hon sluter ögonen.
- Jag tänker inte spela President Elma00 spel. Det här är mitt vall, säger hon.
KlarieLovegood säger inget. Svaret förbryllrar henne. Vad mennar hon egenligen?

Doby letade efter något ätbart. Hon hade försökt jaga, men visste att det var meniglöst. Kanske kunde hon hitta något bär. Förgäves strävande hon sig längre och längre från sitt gömställe. Hennes magge kurrade. Hon behövde mat.
Tillslut hittade hon en buske med bär. De var ättliga enligt hennes egenskaper. Hon plockade nävar fulla med hon stoppade i sig. Men så hörde hon ett surr. Hon tittar sig omkring och inser till sin fasa att det är målgettingbo i busken. Hon skriekr till när hon får ett stick på kinde. Och ett på benet, och armen. Hon försöker springa men smärtan får henne att tryckas ner på marken. Han sprattlar med amarna och skriker. Men så blir hon still
Ett kanonskott hörs.

Luna.Lovegood ryckte till när ett kanonljud hördes. Hon reste sig upp från sin sittande ställnig och gick fär att prata med HelenaHufflepuff. Men innan hon sagt något har HelenaHufflepuff vänt sig om och kastat yxan i huvudet på Luna.Lovegood. Hon faller dö ner, och innan han slagit i makren hörs ett kannonskott.

M.Potter grillade en ödla. Hon hade till slut lyckas fånga någoting. När han grillad klart glupsade han den med stor apptit. Den smakade ljuvlig. Sedan drack han vatten som han samlat ihop från ett blad. Hon letade med blicken efter något litet djur men hittade såklart inget. Snabbt släckte hon elden innan och gick för att leta bär eller frukter. Hon hittade till sin lycka ett träd med röda små frukter på. Så snabbt det gick klättrade hon upp för att polocka ner några.
Och där, på en gren fanns det perfekta gömstället. Hon klättrade ditt och hängde sin väska på en mindre gren bredvid den stora hon skulle kunna sitta på. Ingen skulle kunna hitta henne.