Rolla med mig?;)

Alice reste sig och gick fram till Jocelyn. "Här är vi!" skrek hon till personen som letade dom.

Jocelyn går ut i korridoren och ser att det faktiskt är föreståndaren. Vilket chockar henne. Ingen brukar leta efter henne.
"Mot skyddsrummet vad tänker ni med egentligen!?" Ropar föreståndaren åt dem.

Alice svarade inte utan sprang ner till skyddsrummet med dom andra. Precis när dörren stängts kände Alice hur en bomb slogs ner i närheten.

Jocelyn kommer precis innan dörren stängs igen och hon ser att alla som ska vara där är där. Hon är inte den enda som faller ned på golvet när nästa bomb slår ned.

När allt är över någon timme senare bestämmer sig ALice för att gå raka vägen till sitt rum.

Jocelyn börjar gå mot sitt rum när hon plötsligt kastar en blick ut genom fönstret och ser den totala förödelsen utanför.

Inne i rummet ser Alice hur alla hennes saker ligger utspridda i hela rummet.

Jocelyn går upp till sitt rum och öppnar dörren. Hennes fönster är krossat och det drar kallt. Hon plockar upp en av glasskärvorna och granskar denna med ett slags intresse. Den är stor triangulär och verkar ha krossats tusen gånger om inuti sig själv. Hon lägger ned den på golvet och granskar sitt nu stökiga rum.

Dom följande dagarna städade alla först sitt rum sen hjälptes alla åt med resten av byggnaden.

Jocelyn hade, oturligt nog, blivit tilldelad den minimala trädgården utanför. Det slutar alltid med att hon måste gräva upp delar av metall ur rabatterna.