Rollspel (Hungerspelen)

Du har inte alls läst fel! Distrikten FÅR inte vara nära varandra Ò.ó

okej huh...trodde jag gjort en big fail eller nåt

Crystal
Maggie gick fram till skålen med lotter och drog smidigt upp en, hon log ut mot ''publiken'' och sade med hög och tydlig röst: Ethel Potter!
En liten spinkig 11 åring med sliten klänning stapplade upp på scenen. ''Några frivilliga?'' Maggie låg strålande mot Crystal och alla de andra. Crystal tog ett andetag och började gå mot scenen. ''Jag är frivillig!'' Sa hon med så pass hög röst att alla på hela torget skulle höra henne. ''Fantastiskt, vad heter du lilla vän?'' Crystal hatade hur hon blev kallade ''lilla vän'' men höll ilskan inom sig. ''Crystal Wakefield.'' Hon log självsäkert kameran, ingen annan var frivillig iår. Allt gick som planerat. ''Och det är en ära att få presentera distrikt 2!'' Tillade hon med tillgjort glad röst. Folket där nere applåderade och Crystal gick och satte sig på en stol som hon blev hänvisad till medan Maggie gick fram till pojkarnas skål.

Kevin ignorerade hennes fråga och gick istället in i det tomma rummet där hans kompisar eller familj fick hälsa på honom innan han skulle åka iväg med tåget till huvudstaden tillsammans med den där tjejen och några andra.
Jane var den första som hälsade på, hon verkade ha gråtit men Kevin gjorde ändå sitt bästa för att trösta henne.

Jeremy
Lucas Lake! Ekade Maggies röst. Jeremy log belåtet, ja Lucas ville då säkerligen inte ha den platsen. ''Några frivilliga?'' Sade Maggie glatt och såg ut på folket. Jeremy klev självsäkert fram och likaså gjorde 2 andra killar som både var 1 eller 2 år äldre än han själv. ''Jag heter Jeremy Sayer.'' Sa han innan någon av de andra hunnit säga något. De andra 2 hette James Barker och Edward Stevens. Maggi skrattade lyckligt medans hon lade i tre lappar i en annan skål och höll fram den till borgmästarn som tog upp en av dom prydligt vikta lapparna i sin hand. Hela torget tystnade medan han vecklade upp den och sedan med en mörk röst ropade: ''Jeremy Sayer!''

( vad tycker ni? ska vi skriva allt det där med "invigningen" och väntan tills hungerspelen börjar, eller ska vi hoppa direkt till hungerspelen? )

Kevin sade hej då till sin lillesyster som givit honom ett halsband som deras mor hade haft. Kevin kramade om det i handen då dörren öppnades och Samantha steg in. Hon var en väldigt nära vän till familjen, Kevin och hon hade varit bästa vänner ända sedan de lärt sig gå.
"Jag kan inte..."Samantha fick inte fram orden.
"Ta det lugnt", sade Kevin lugnande och kramade om henne. "Jag klarar mig nog."

((Jag tycker vi ska vänta till invignigen när de ska klä sig i sina dräkter och åka i vagnarna :3 Vi ska väl ta med intervjun och allt det där? O.o))

((Jag vet inte, jag vill nog helst hoppa lite nu, typ till träningen så jag kan bekanta mig med de andra karriäristerna. xD))

(( ingen skillnad för mig ))

Ja det vill jag. ^^) Men vi kan väll hoppa över tågresan? xD