Hogwarts yngre dödsätares kärleks historia

Ja det är så sjukt bra! MER MER!!!

såå bra! Mer!!!!!!!

Mera!!!! Jättebra!!!

Det kommer vara lite som i boken, men jag kommer göra en hel del ändringar, så att det kan bli en dramione ff

love it!

Haha okej ^^

Så bra mer

Jättebra!!

Här är ett nytt kapitel, hoppas ni gillar det
Och som vanligt tackar jag för alla kommentarer! De gör min dag. Tack ♥


Kapitel 9


Hermione


”Jag börjar om femton minuter, så jag måste gå.” sade Hermione till Harry och Ron samtidigt som hon reste sig upp.” Vi ses på lektionen i försvar mot svartkonster!” Ropade hon över axeln när hon gick ut ur Stora Salen.
När hon gick i en folktom korridor på tredje våningen på väg mot forntida runskrift, sprang någon ikapp henne och tog tag i hennes handled. Hermione vände sig om, det var Malfoy.
”Hej” log han. Båda två hade stannat, mitt i korridoren.
”Vad vill du Malfoy? frågade Hermione , hon valde att titta ner i golvet istället för att titta in i hans förföriska grå ögon.
”Och vad var det där om igår kväll?” fortsatte hon.” Varför kysste du mig?”
Malfoy lyfte upp Hermiones haka så att hon var tvungen att se upp i hans vackra, gråa ögon. De stod verkligen nära varandra nu. Tänk om någon kom! Det fick verkligen inte hända!
” Jag kysste dig…” började Malfoy.” för att jag ville det”
Han böjde sig ner och kysste henne för andra gången under mindre än 24 timmar. Fortfarande försiktigt, men med mer passion. Utan att tänka besvarade Hermione kyssen och benen betedde sig som spaghetti när Draco lade sin sina armar om hennes midja.
Elden brann inom henne igen och hon kände hans berusande doft, en blandning av nytvättade kläder och killparfym. Det kändes som att ett antal fjärilar flög omkring i panik i magen på henne.
Malfoy drog sig försiktigt undan och smekte försiktigt undan en hårslinga som smitit från Hermione hästsvans.
” Du har en lektion som börjar snart, eller?” frågade han mjukt och Hermione nickade stumt. ”Okej, vi ses!”
Han gick snabbt därifrån och Hermione stirrade efter honom. Hon var stel av chock. Han hade kysst henne igen. Han hade kysst henne igen! Han hade kysst henne igen…
Plötsligt kom hon på att hon hade en lektion och hon var tvungen att springa den sista biten.
Professor Babbling var precis på väg att stänga dörren när Hermione kom rusande och smet in genom klassrumsdörren.
”Precis i tid miss Granger” sade hon och stängde igen dörren.
Det var inte svårt att hitta en ledig plats i klassrummet, det var bara tre andra elever där. Padma Patil och Robbie Hudson från Rawenclaw och Susan Bones från Hufflepuff.
Hermione hälsade på sina klasskamrater och satte sig själv längst bak i klassrummet. Inte för att hon hade något emot någon av dem, utan hon ville verkligen bara vara själv.
Professor Babbling började att berätta om hur studieplanen såg ut för det kommande året och de fick i läxa att läsa från sida 1 till 150 i deras lärobok och sedan översätta fem olika runskrifter.
” Det var allt för idag, vi syns på onsdag igen och glöm inte era läxor” avslutade professor Babbling en och en halvtimme senare.
Hermione var sist ut genom dörren. Hon hade lektion i försvar mot svartkonster nu, med Slytherin.
Hon längtade inte precis, Snape skulle ju vara lärare nu… och Malfoy skulle vara där.
De nyinflyttade fjärilarna gjorde sig påminda när Hermione tänkte på Malfoy och hon fick kämpa för att ett leende inte skulle nå hennes läppar.
Vad var det med henne?

ååhh vad gulligt! Mer!