Två speciella syskon

Superduperbra!

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Miranda:
Jag och min syster befann oss i Den Förbjudna Skogen, ingen gick hit så vi kunde vara här alldeles ensamma.
"Tror du Mr. Dumbledore kommer att berätta för alla om vad som hände oss?" Frågade jag.
"Alla vet redan" Svarade Rosalie mig. Jag suckade, klart alla visste om det.
Det var några minuter tystnad.
Jag såg att Rose tittade på sitt armbandsur.
"Miranda, nu måste vi gå. Det tar ett tag att gå till slottet, och lektionen börjar om fem minuter." sa min syster. Jag muttrade något ohörbart. Jag ville inte ha en lektion nu, men livet är orättvist.
Vi gick upp i stora kliv till slottet. Vi kom i sista sekund till lektionen. Vi satte oss längst bak, jag lyssnade på läraren och skrev ner det jag orkade skriva.
När lektionen var slut reste jag och Rosalie oss snabbt upp och gick därifrån.

_____________________________________________________________

Förlåt för den sega uppdateringen från mig, den kommer nog vara seg under hela helgen.
Och förlåt för en massa tråkiga fortsättningar från min sida. ♥

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Rosalie;
Jag hade antecknat allt på historielektionen, vi hade fått i läxa att skriva om jättarnas krig - igen.
Det var tydligen knappt ingen som hade fått ens ett A. Eller jo, jag hade fått ett U, men jag var nog den enda som var uppmärksam på lektionerna... Inte ens Miranda lyssnade alltid...
Vi gick ner till fängelsehålorna... Jag hade hellre bott i ett av tornen.... Men nu var det som det var.
Vi gick in.
"Jag måste skriva klart uppsatsen..." Sa jag och satte mig i en av fåtöljerna.
"Okej" sa Miranda.
Jag gjorde klart uppsatsen och en annan precis innan vi skulle på den andra lektionen.

Jättebra!!

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Jättebra! Skriv mer snart!

"Och förövrigt anser jag att Gryffindor kickar de andra elevhemmens små rumpor"

Förlåt för att det tagit sådan tid.
Tack till er som läser den här.
Och tack till dig, Celine, som tålmodigt väntar på att jag ska skriva. Och för att du är en otroligt bra vän.

_________________________________________________________________________________________

Miranda:
Vi var på väg till en annan lektion när vi stötte på Crabbe, Goyle och Draco. Crabbe log mot mig. Jag besvarade leendet. Vi log mot varandra i några sekunder innan Draco petade på Crabbe och nickade mot mig.
"Miranda? Kan jag få prata med dig?" frågade Crabbe. Jag nickade och de andra gick till lektionen så vi kunde prata ifred.
"Miranda, det är så att jag..." mer hann jag inte säga innan jag avbröt honom.
"Du gillar mig." avslutade jag hans mening och log. Han nickade och rodnade.
"Vincent, det är så att jag gillar dig med." Jag tittade in i hans underbara ögon, jag visste vad han såg i mina ögon, sanningen. Innan jag visste ordet hade han lutat sig framåt och kysst mig, jag besvarade kyssen. Jag avbröt den efter någon minut.
"Vincent, lektionen började för två minuter sedan, kom nu." sa jag och tog hans hand, han log mot mig. Hans söta, fina leende.
Vi gick in i klassrummet. Alla blickar vändes mot oss.

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

jättejättejättejättebra!