Minervas hemlighet

Kapitel 1



”Kom igen,Tom.” Skrek hon. Medan hon glodde in i sin brors mörk gröna ögon.
Dom var inte så värst lika även om dom var syskon. Eller egentligen halv syskon, och delade mamma det var ett under att Tom hittade henne när hon var åtta han var bara tio år äldre.
Själv hade hon mörk blond medan Tom hade mörk brun.
Hon var ganska brun medan han var kritvit.
Dom hade bara samma haka fast det gills väll knappt.
”Minerva, sluta tjata nu. Jag gör detta dör din skulle”Tom hade höjt rösten men man hörde att han var tröt.
Sedan vände han sig om och försvann in i köket igen.
Hon gav en extra lång suck för att Tom skulle förstå att han hade gjort henne illa till sig.
Hon undrade enu en gång varför dom rymde så. Tom hade fört Henne och sig själv nästan över hela Storbritannien.
Innan hon somna drog hon fram en allmenacka ur den lilla väska hon fått av Tom.
Det var en liten bok på sju år och ett hade redagått.
Hon räknade hur långt det var till första året på Hogwarts och hon hade redan fått sitt brev om vad hon skulle ha med sig .
Hon log för sig själv en månad kvar.

(EN HALV MÅNAD SENARE)
Tom tog med henne till utsidan av London där gav Minerva en puss och nycken till valvet.
”Skicka en uggla med nycken när du kommer fram, ta en liten då syns den knappt!”
”Okej,Hejdå Tom.” sa hon och log mot honom.
”Hejdå lilla syran.
Minerva vände sig om och gick efter en lång kram.
”Minerva, säg inte att jag är din bror lova.” Skrek han efter mig
”Varför” skrek jag till baka
”Lova bara okej.”
”Okej men var ska det vara bra för.”
”Inget, är bara på den säkra sidan.”
Det var det sista hon skulle se av Tom på flera år. Men det visste hon inte då.
Lekandekitten var över full när hon kom dit.
Hon var tvungen att klema sig för bi för att nå ingången till Diagongränden.
Hon var inte tvungen att vänta på att en trollkarl eller en häxa skulle hjälpa henne särskilt länge på grund av att alla skulle in och ut hela tiden.
Hon stack först in i Olivanders trollstavs och trollspös butik, som ägdes av ung kille som måst ha slutat skollan sju år tidigare.
Hans stora bleka ögon var riktade rakt på Henne det var som om han blotade hennes själ.
”God dag miss,Vad heter du.”
”Minerva Mcgonagall.” hon stirrade oroligt på honom.
”Miss Mcgonagall vilken är din trollstavs hand.”
”Höger.” Hon brukade låna Toms ibland så hon visste säkert.
Hon sträckte fram höger hand medan han mätte hela henne förutom vänster arm.
Sen försvann han in till lagret av trollspön .
Han kom tillbaks med en massa askar.
”Testa den här. Idegran, fjorton och en halv tum och draksträng.”
Han gav henne den och hon svängde med den, men han drog nästan lås den ur hennes händer.

Helt otroligt bara! Skriv klart den och skicka in den till ett bokförlag.

Kapitel 2
hon valde en inte för stor trollstav trollhassen femton och en tum och en hippogriff fjäder den passade perfekt i hennes hand.
Hon stoppade ner den i väskan och tänkte på vad Tom sagt.
Vad menade han ,hon han inte tänka vidare för det en stor karl gi för bi och puttade henne i gatan .
Hon tog i mot med händerna i fallet.
Men två händer tog tag i henne.
” Gick det bra” det var en pojkes röst, hon snurrade runt och fick se en lång tanig pojke.
Hans kinder var fulla av fräknar och han hade långt mörkt hår.
Han hade en mjukiströja på sig med text på där det stod (Cool UK) och ett par jeans.
”Bra tack”Viskade hon.
”Ska du till Hogwarts, det är mitt första år”
”Mitt med”
Pojken såg riktigt glad ut när han kastade ut sig ”hur långt på listan har du kommit,jag och Mamma kom i går kl 8 så jag köpte trollstav men inget annat vi han inte med och ida har jag inte köpt något.
Du då”
Hon glodde stort på pojken innan hon svarade ”mit första år och jag har bara hunnit köpa trollstav jag med”
”Jag heter Adam Trovlent” han räckte fram handen.
”Minerva Mcgonagall” svarade hon och skakade hand med Adam.
Helt plötsligt såg han inte lika Glad ut.
”Du gillar väl inte mugglar födda.”
hon tänkte på vad Tom alltid sagt om att dom inte borde få trolla.
”Jo ” svarade hon efter ett tag.
”Bra för jag är en” sa Adam som blivit mycket gladare,”är du också en”
”Nej” svarade hon.
”Ok” sa bara Adam
hon fick en ide
”kan inte vi shoppa tillsammans”
”Jo”

OOOOOOOOOOOO,JAAAAAAAAAAAAG FÅR RYCK,JAG KLARAR DET INTE!!!
SPÄNNINGEN ÄR OLIDLIG!!

Med andra ord tycker jag att du skriver super bra och att du borde bli författare och undrar när det kommer mer

Skriv mer!

tack jag ska skriva idag det blir ett längre kapitelen än föra gången

va super bra

Ja,det tycker jag med!

kapitel 3

Adam gick bara ett par steg före henne mot apoteket.
”Vänta på mig” Skrek hon medan hon sprang efter honom.
Dom skrattade tillsammans fast det inte var det minsta roligt.
Ett starkt välbehag sköld över henne. Hon gillade Adam och ville inte mista honom även om det bara hade gått en timme.
Dom fortsate skratta medan dom gick in i apoteket.
Det ringde i en liten bjällra vid dörren när dom klev in.
Över allt fanns mystiska krydder i stora svarta plåtburkar.
I en liten diska längs bort stod en gammal dam.
”Jah ni är säkert Hogwarts elever vilken årskurs”
”Första” Svarade Adam vänligt.
”Okej jag vet vad ni ska ha vänta här ” Hon sade medan hon försvann i en dör bakom disken.
Medan dom väntade läste hon vad som stod på burkarna.
(Mosade assader blad)
(Elefant fet)
(spindel ben)
(malda Enhörnings hon )
(Torkade mandrillhona)
Damen kom in i rummet igen .hon bar på en hög med burkar och påsar.
Hon ställde ner allt och delade upp det i två högar.
”Det blir 40 galleoner var”
Mot villigt gav hon och Adam damen pengarna .
Dom plockade ner allt i varsin kittel.
Sedan gick dom vidare till nästa affär till nästa.
Dom var trötta men nöjda efter att dom hade köpt upp hela listan.
Innan hade hon tagit in på läckandekitten. Och lämnat allt där efter att ha packat ner det i kofferten .
Nu gick dom i olika spännande butiker. När hennes och Adams blick fastnade på en butik full med
Quidditch tillbehör.
Den nya nimbus 409 hade kommit ut .
Dom gick in och utan att kunna hejda sig gick hon fram till kassan.
”Två nimbus 409”
”Okej tjejen det blir 700galleoner”
Hon räckte fram pengarna medan dom som stod i butiken plus Adam stod och gappade.
Med stolta steg tog hon i mot kvastarna och gav en till Adam.
”Nej du kan inte ge mi...”
”Jo det kan jag och jag har en massa pengar”
Utan att kunna hejda sig spraka Adams läppar up i ett grin

Meer!