The Dark Side [Sv]
Forum > Fanfiction > The Dark Side [Sv]
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
marremusik
Elev 
|
Titel: The Dark Side
Språk: Svenska Typ av text: Fanfiction Antal kapitel hittills: 2 prologer 1 kap Färdigskriven: Nej Rating: PG Beskrivning; Efter att ha fått ett uppdrag av Dumbledore går allt inte riktigt som det ska. Hur ska det gå då allt tar oväntade vägar? Detta är en fortsättning på "A dark Secret" och handlar om Clarissa även nu. Jag i största möjliga mån hålla mig till böckerna, men det kan komma att ändras på saker då jag faktiskt har med en helt egen karaktär liksom! Hoppas ni är intresserade! Fanfictions och marodörerna in my <3 16 aug, 2011 14:21
Detta inlägg ändrades senast 2011-08-16 kl. 15:10
|
|
Lily Evans
Elev 
|
Mer x)
"A true friend is someone who says nice things behind your back." 16 aug, 2011 14:27 |
|
professorpersson
Elev 
|
Whohoooo!!!!
"Maybe we are mad. But if this is madness, I'm happily a part of it" - Annie 16 aug, 2011 14:28 |
Borttagen
|
helloooo, I want more
 16 aug, 2011 14:29 |
|
Borttagen
|
Vi vill ha prologen ^^
16 aug, 2011 14:38 |
|
michmosch
Elev 
|
jaaa, skriv nu!
16 aug, 2011 14:53 |
|
marremusik
Elev
|
åh :o måånga! :'D varnar redan nu om att det kommer ta längre tid med kapitel nu än med förra då skolan börjar snart!
Och... jag är inte så super på att få fram den "mörka känslan" i en berättelse men den behöver jobbas på så...  Här är PROLOG 1!!! :'D ---------------------------------------------------- Prolog 1 När allt började… 1981 - första halvåret Det var kallt, natten mörk och stjärnorna lös på den molnfria himlen. Hon var någonstans i York, vart visste hon inte. Sist hon varit här hade varit för drygt 10 år sedan... Strax innan hon börjat Hogwarts. Hon gick mot en stor folkmassa på torget. Ljus av eldar lyste bland de mörka figurerna. En protestgrupp, antog hon, för att leta upp den som mördade så många i staden. Mugglarna visste ju inget om Voldemort, stackarna trodde det var en vanlig mördare… Hon rös då hon tänkte på vad hon skulle göra. Men hur skulle hon annars göra? Det fanns inget annat sätt... inte som hon visste om i alla fall! ”Avada Kedavra!” väste hon upprepade gånger. Det gjorde ont i henne att se en efter en falla till marken. Men det måste göras…! Snart använde hon en explosionsformel och sprängde resterande levande, och döda, i luften. ”STOPP, vem är du?!” En mörk, hotfull röst hördes bakom henne då hon gick från gata till gata. ”Clarissa MacDougal och JAG går om jag vill!” fräste hon tillbaka. ”En gryffindorare…” konstaterade mannen med avsmak. ”Vad gör du här en natt som denna?” ”JAG tar död på mugglare, NI verkar ju inte göra ett så bra jobb!” fräste hon och hennes gulbruna ögon hade nu vant sig vid mörkret nog för att se vem hon pratade med. Ingen kunde missta sig på mannen, med det långa vita håret och de ogillande ögonen, Lucius Malfoy. Han gav ifrån sig ett ondskefullt skratt och sa sedan kyligt; ”Väntar du dig att jag ska tro dig?!” Clarissa fnös och drog fram sin trollstav ur byxfickan. ”Tvivlar du på att jag kan döda Malfoy?” sa hon minst lika kallt med staven pekandes mot mannen bredvid honom. ”Jag tvivlar på att du dödar MUGGLARE! Gryffindorare påstår sig SMARTARE än så!” sa Lucius torrt. ”Ursäkta… frun, eh fröken, men vet du vägen till parken?” Det var en 13årig flicka med ljust hår och stora lilablå ögon. Hjärtat skrek åt henne att sluta då hon mumlade; ”Avada Kedavra” och flickan landade livlöst på marken. ”Ohyra…” muttrade hon innan hon vände tillbaka blicken mot Lucius. ”Var det något speciellt du ville eller?!” De skildes åt, hon hade inte övertygat Malfoy trots att hon dödat en oskyldig liten flicka mitt framför ögonen på honom. Med en sorgsen suck transfererade hon sig från Yorks tysta gator till Londons mer livade. Hon saknade Sirius redan… så mycket att hjärtat grät… En större tillställning. En mörk gränd. Många unga, som gamla. Alla glada. ”Inte länge till…” tänkte Clarissa sorgset för sig själv innan hon ännu en gång sprängde människorna i luften. Hon ville gråta, känslan av att döda påminde henne om sin pappa… som hon också dödat… Med ett påtvingat kallt ansiktsuttryck gick hon vidare. Ju fler hon dödade desto bättre… antog hon. Nästa offer var en man, en hon trodde hon kände. Klumpen i magen växte i magen. Med en rörelse med hade hon slungat in honom i en gränd, med en annan hade hon nu fått honom att hänga fastbunden i luften. ”Vad… händer?” frågade han svagt. Clarissas ögon blev nästan tårfyllda då hon kom på vem det var… Will… William Mortenage! ”Crucio!” sa hon högt. William skrek, lika högt som hennes hjärta skrek åt henne att sluta. ”Clare? C Clarissa är det d du?” viskade han lågt. Clarissa bara fnös. ”Minns jag rätt… din far var mugglare, eller hur?” Då han inte svarade suckade hon och sa; ”SVARA! Crucio!” Han skrek så hemskt att hon rös ända in i märgen. ”Jaaaaaa!” skrek han med tårar rinnandes ned för kinderna. ”Hm… inget att ha då!” sa Clarissa fast hon inomhus dog en aning. ”V… va?” ”Avada Kedavra!” Hon ville skrika, gråta, kapa av handen som just dödat hennes vän… Han hade sett upp till henne, LITAT på henne… ”Så du var allvarlig?” Lucius släpiga, nonchalanta röst lät förvånad. ”Ja och?!” Hon vände sig arg mot honom. ”Kom med då, om du är helt seriös det vill säga…” sa han och räckte motvilligt ut handen. Tveksamt, men utåt misstänksamt, tog hon den och kände luften försvinna. ”Vad vill du Lucius?” Den mörka, högfärdiga, maktfullt hotande rösten fick henne att rysa inombords. ”Jag har med mig fickan som stått bakom explosionerna i York och London, min herre!” ”VAD, Lucius, får dig att tro att hon är något att lita på? Hon jobbar för Dumbledore!” Irritationen och hotelsen var uppenbar. ”Det är inte likt en av Dumbledores tjänare att döda små flickor herre… eller sina vänner för den delen…” Voldemort, Mörkrets herre, Tom Dolder, kalla honom vad man vill, men nu stod han framför henne. Han såg på henne med en genomträngande, ond blick i sina blågrå ögon. Som om han försökte se hennes bluff, försökte hitta fel på henne… ”Jasså du… vad ligger bakom din helomvändning då?” sa han spydigt, han trodde inte en sekund på vad hon sa. Hade hon inte varit kär i Sirius, och han inte varit ond, skulle han faktiskt kunnat vara snygg… Lite gammal för henne kanske… ”Pfss… tog bara jobb hos Dumbledore för sparkapital! Få anställer varulvar nu för tiden, mugglarfödda får mer jobb och då är ändå JAG från en REN familj!” sa hon minst lika spydigt tillbaka och såg honom rakt in i ögonen. ”Men du värdesätter inte heller varulvar har jag hört… så vad tjänar jag på att ens vara här?!” ”Jag gillar inte din attityd…!” sa Voldemort lågt och hotfullt och hon ville nästan springa därifrån. ”Men jag gillar din inställning…” Fanfictions och marodörerna in my <3 16 aug, 2011 15:10
Detta inlägg ändrades senast 2011-08-17 kl. 16:38
|
|
Borttagen
|
Hmm,,, nu undrar jag verkligen vad Dumbledore gav henne för uppdrag o.o
Meera ^^ 16 aug, 2011 15:24 |
|
EmilySwann
Elev 
|
16 aug, 2011 16:08 |
|
J00KERN
Elev 
|
oh, mer ^^
 
16 aug, 2011 16:15 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen