Dagen då jag aldrig såg dig mer [SV]

Titel: Dagen då jag aldrig såg dig mer
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: Prolog
Färdigskriven: Nej
Rating: PG (för säkerhets skull)
Beskrivning: William Hitchens och Annabelle Craft är dödsätare och förlovade och till våren tänker de gifta sig! Men deras tid tillsammans är kort.

Jag och Luna 1 kommer skriva fanfictionet tillsammans, jag skriver om William och hon om Annabelle.



PROLOG

*William*


-Skål för Mörkrets herre!
-SKÅL!
Hörs det från Dödsätarna som hade samlats i Malfoys herrgård för att fira dödsätarnas framgång.
Jag dricker upp mitt glas eldwhiskey i en ända klunk och sätter mig ner för att återgå till samtalet med Lucius och Yaxly.
-Konstigt att inte Snape kommit, jag sa åt honom att det skulle glädja mig om han kom.
Jag intresserade mig inte ett dugg åt Lucius problem att få hit gäster han var fullt upptagen med att se på Annabelle som stod och skrattade åt något skämt som en av hennes vänninor berättat.
Jag känner mig så lyckligt lottad när jag ser på henne, att just jag har fått henne till sin trolovade och just de bor i ett av de finaste husen i Godrics Hollow.
Dörrarna flyger upp till salen och Rabastan Lestrange kommer utstörtande.
-Mörkets herre är...är BORTA!





*Annabelle*


När Rabastan Lestrange kom in i rummet, trodde jag först han skämtade som många andra. Men när man såg hans ansiktsuttryck förstod man att det var blodigt allvar.
- FENIXORDERN ÄR PÅ VÄG HIT! ropade han. Panikfyllda skrik fyllde rummet men jag fäste bara blicken på en sak. En trollkarl. Jag var tvungen att ta mig till William. Min William. Det kunde inte sluta såhär. Det kunde det inte. Trolovade, med stort hus. Jag försökte tränga mig fram till William men då jag kom så nära att jag precis kunde sträcka mig efter honom blev jag snabbt bortputtad av trollkarlar eller häxor i panik. William började försvinna mer och mer och jag fick panik. Utan att tänka slog jag mig nästan fram till William. Vi var tillräckligt nära så vi kunde prata. Jag pustade nästan ut av lättnad av att se min trolovade så jag hörde skriken.
- FENIXORDERN!
Jag skrek när strålarna började skjutas över rummet. Jag kom fram till William men precis då jag skulle röra honom kände jag att någon grep tag i min axel.




*William*

Jag knuffar mig fram genom de panikslagna människorna och sträcker mig efter Annabelles hand. Om jag bara skulle få ta tag i den, transferera oss långt här ifrån, Detta kunde inte få vara slutet!
Jag skulle precis ta tag i henne när en arm drar tillbaka henne bort från mig.
-Belle!
Jag drar fram min trollstav och försöker komma fram till Belle och mannen.
"WILLIAM! WILLIAM!" Jag följer ljudet av Annabelles desperata skrik och ser hur mannen tar sin hand för hennes mun och försvinner iväg med henne.
-BELLE! BELLE!
Han kan ha transfererat sig vart som helst hur ska jag någonsin kunna finna henne igen?!
Av vrede svingar jag min trollstav.
-Avada kadavra!
En från fenixorden faller till golvet, död.
-Crucio! Crucio!
Mina förbannelser träffar flera män ock kvinnor, de ska få igen för att de tog min.. min...
En röd ljusstråle träffar mig och allt blir svart.



Ska vi fortsätta?

MEEEERR!!!!!!

Den är fantastisk!