Albus Potter och blodet som håller en vid liv

Titel: Albus Potter och blodet som håller en vid liv
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: !
Färdigskriven: Nej
Rating: Inte farligare en Harry Potter böckerna
Beskrivning: Albus Potter börjar sitt 1 år på hogwarts och plötsligt blir Gringotts bank rånad och dem misstänker även att en lärare har något lurt i kikarn

ps ett kapitel är snart klart idag^^

JAAAAAAAAA

NEEEJ min dator har för lite utrymme måste fixa det

JA GÖR DET!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kapitel 1 Tågresan till Hogsmeade stationen



Albus gick och och trängdes i folkmassan för att hitta en kupe, där han och Rose kunde sitta.
Han hittade en kupe nästan längst bak på tåget där bak på tåget där han och Rose kunde slå sig ner.
Albus slog sig ner och han kände sig riktigt nervös, så nervös som man kunde bli.
Albus reste sig och lyfte upp sina saker på bagagehyllan. Rose öppnade dörren till kupen och stängde
sedan dörren och lyfte upp sina koffertar på bagagehyllan.
Rose slog sig ner mittemot där Albus, drog en hårslinga ur håret och sa: - Tänk dig Albus?- Hogwarts om
bara några timmar! Sa Rose och ett flin hade spruckit upp. Tåget satte i rörelse och Rose sköt upp fönstret
och Albus och Rose böjde sig över fönstret och vinkade till sina föräldrar och syskon som alla stod och
vinkade tillbaks när dem ropade:- Skriv nästan varenda dag, vi ses vid juletid!
- Hejdå ropade dem tillbaks och dem hade snart försvunnit från perrongen där dem stängde fönstret och
satte sig glada ner igen.
Albus blev närvös nästan lika snabbt som blixten och han kände en gnagande känsla i magen.
Det var en otroligt het sommardag och värmen steg i rummet och dem kände hur droppar av svett rann
nerför pannan och hur Albus tröja och Roses klädnad klibbades fast där dem satt och hur även den stekheta
solen lyste på dem.
Albus reste sig och sköt upp fönstret och böjde sig utöver det. Han andades in luft och han tänkte även
hur härligt den kalla brisen smekte han.
Rose slog upp Hogwarts Historia som hon hade ärvt från sin mamma och var nu på kapitel 100 eller mer.
Albus gick och kikade över axeln på Rose och gjorde stora ögon då han såg den illsmala texten gick tillbaka
där han satt och sa: - Hur klarar du av texten igentligen? - Inte så svärt man behöver bara mycket övning
och ett intresse sa Rose och log. - Jag ville få med mig 90 talets största trollkarlar och häxor en korrekt vägvisare
genom tiden men den fick inte plats i kofferten suckade Rose.
- Är det inte en av dem böckerna våra föräldar är nerskrivna? frågade Albus fundersamt.
- En av dem iallafall sa Rose och log glatt.
När klockan var 12:30 så sköt en vacker kvinna upp dörren, hon höll ett stadigt tag om en vagn som hade proppfyllt
med godis av alla möjliga sorter.
Hon hade brunt hår och spänstiga lockar och tänder som var helt vita, hon log och frågade: - Vill nu ha något från
vagnen små barn? - Gelesniglar, bertie botts bönor och Chokladgrodor tack sa Albus. När dem hade betalt för sitt godis
satte sig till ro igen.
Albus bet i en av gelesniglarna i jordgubbsmak och Rose satt och mumsade på en groda. Albus åt mycket riktigt
en groda han med och fick ett kort på en mycket ful häxa som hade krokig näsa, bred mun men ändåögon som gjorde att hon såg
trevlig ut på något sätt och han läste även för sig själv:

Wilhelmina Alberta. Nutid

Wilhelmina är den enda kända skaparen av blodet som håller en vid liv som är gjort av enhörningsblod blandat med drakblod,
och man kan leva hur länge som helst om man drycker bara en endaste droppe, man blir även ytterst kraftfull av det
resten är även okänt men hennes gamle vän Horace snigelhorn är den enda kända trollkarlen som har fått reda på resten
och som även är nuvarande rektor på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom.

Albus lade ifrån sig kortet och öppnade ett paket med bönor och tog upp en illblå böna.
Han stoppade bönan i munnen och förvånat nog smakade den björnbär.
Rose som också hade tagit en böna gjorde en ful grimas och tog ut bönan igen och sa med äcklad röst: Öronvax,
hon tog en gelesnigel och proppade den i munnen och böjde huvudet över boken igen.
Efter flera timmar då mörkret hade fallit satt dem och spelade trollkarschack och var mitt i ett spel
då James kom in i kupen och slog sig ner jämte Rose.
- Vi är snart framme Albus du borde ta på dig din klädnad om du inte vill ha skrattsalvor efter dig sa James i munter ton.
Albus kände att han rodnade och sa: Sluta det är inte kul.
Jag säger bara som det är och dessutom måste jag gå tillbaks till Danny nu.
Han travade ut och smällde igen kupen och flinade innan han gick.
Albus tog på sig klädnaden och mycket riktigt som James hade sagt så saktade Hogwartsexpressen in
och Albus och Rose tog sina koffertar och hoppade av tåget.
- Detta måste vara Hogsmeade stationen sa Rose glatt till Albus.
Dem hörde en brummande men ändå en välkänd trevlig röst som sa: Förstaårselever hitåt!
Det var Hagrid en mycket nära vän till deras familjer och brukade komma på besök hos Albus rätt ofta
när det var lov.
När alla hade samlats vid Hagrid började dem röra på sig. Efter någon minut hade dem kommit till en enorm sjö
där dem hade förberett flera små båtar till dem. Alleman i båtarna ropade Hagrid och gick ner och satte sig i en båt
där han tog upp hela platsen. Rose och Albus delade båt med en annan pojke som var reslig och hade sandfärgat hår.
Båtarna verkade gå på magi eftersom dem satte i rörelse när alla hade funnit en båt dem kunde sitta i.
Vattnet var tyst och spegelblankt och sjärnor låg strödda över himlen.
- Ducka! skrek Hagrid och dem åkte in i en slags grotta där det var kolmörkt.
När dem såg lite mer ljus reste dem på huvuderna och såg ett magnifikt enormt slott med flera tinnar och torn.
Dem satt helt förstummade och tittade på slottet. När båtarna stannade vid båthuset gick dem av och
gick upp för en trappgång. Hagrid stannade när dem var framme vid en stor port.
Porten öppnades väldigt snart och en man med ett muntert ansikte stod där innanför porten.

MER

MEEEEER

Suverent! Eller toppen