mmonser sschool. wrong school mour life a monser school (Privat)

Medi


I staden London i ett rött stort hus bodde två pojkar vid namn Liam och Lucky. De hade en rätt bra familj med bra mamma och pappa som gillade dom men det var svårt att hitta en skola som passade bröderna. Lucky hade svårt med att läsa och att skriva och Liam hade svårt med det sociala. Bröderna var tvillingar och till utseendet var dom kopior av varandra men till personligheten var dom olika. Lucky var modig och älskade att prata med folk medans Liam var rädd och höll sig till sin bror. Liam pratade aldrig med folk han inte knände han pratade knappt med folk han kände heller. Men nu hade dom tur att komma in på en skola som kunde vara en bra skola. Föräldrarna kramade sina söner
" Uppför er nu specielt du Lucky " sa deras mor.
"äh " sa Lucky och tog sin packning och steg på bussen med sin blyga bror bakom sig. Liam försökte vara lugn men han var stressad över att få lov att böra på en skola långt hemifrån och få lov att bo på skolan. Liam satte sig längst bak och gömde sig så mycket han kunde på sin plats och tog upp en bok och började läsa. Läsningen älskade han och han kunde läsa hur tjocka böcker som helst. Läsning var hans trygghet och skulle bli hans trygghet på skolan. Lucky satte sig på en annan plats längst bak och la händerna för huvudet skulle bli intressant att komma till en ny skola och bad tyst om att skolan kanske skulle förstå hans problem med läsning och skrivning. för honom var bokstäver en laburint.

Ada satt redan i bussen som skulle ta henne till den nya skolan. Hennes föräldrar hade sagt hejdå och hjälpt henne på bussen och sett till att hennes rullstol satt ordentligt fast. Hennes mörkröda hår låg över hennes axlar medan hon satt såg ut över gatorna. Hon var obekväm med den nya skolan. Vad skulle de säga om hennes handikapp? Med en suck lutade hon sig tillbaka och hörde hur två killar klättrade in och hon såg upp.
"Eh hej." Hon rodnade och fixade till filten som låg utbredd över hennes ben. Hennes hy var ljus och ögonen var gröna.
"Jag heter Ada. " Hon log lite försiktigt.

" Tja " sa Lucky och valde och sätta sig innan han fortsatte prata.
" Heter Lucky min bror längst bak heter Liam men råder dig prata med mig istället för honom " sa Lucky och såg mot Liam som redan var borta i de mystiska böckernas värld.

"Jag sitter längst bak. Jag kan inte komma in där du kom in. Är liksom fast." Hon skrattade mjukt.
"Du såg inte att det var en buss för rullstolsbundna eller?" Hon log medan bussen började åka.

"Vi ska hämta en till. spänn fast er så jag inte får problem." Chauffören log och såg på dem genom backspegeln.
"Så vill ni ha radion på?"

" Gärna " sa Lucky han gillade att lyssna på radio mer än böckernas mystiska värld. Han gick fram och satte sig bakom Ada och reagerade inte så mycket över att hon var i rullstol. Han hade sett folk i rullstol och accepterade det.
" Men som sagt var snacka med mig än med min bror " sa Lucky. Lucky kunde prata om sin bror då han såg att hans bror läste oftast så var hans bror helt borta i böckernas värld.

Chauffören satte på radion och satte på lagom nivå och började ta sig genom staden och trummade lätt till musiken.
Ada såg på Lucky och nickade.
"Så varför är ni tvungna att börja skolan? Själv var det att ingen kunde ta emot mig för mina föräldrar skulle resa bort i 3 år." Hon tog fram en stickning.
"Så är det." Hon pekade på en rullstol som var ihopfälld.
"Jag kommer ändå vara med på gympan. den är anpassad att för sport." Hon log.
"Så din bror är stum?"

" Min bror saknar det sociala och lever i böckernas värld har själv svårt att läsa och skriva så det är därför vi kom in skolan " sa Lucky och såg bakåt mot sin bror. Liam var helt inne i boken han hade lätt att lära sig språk och läste nu en bok helt på svenska faktist. Hans största intresse var språk och kunde läsa på flera av språken i världen.

Hon log och nickade.
"Men det är ändå trevligt att träffas." Hon såg på honom.
"Några intressen?" Hon såg hemlighetsfull ut.
"Jag har en väldigt unik."
Bilen stannade och dörren öppnades. En kille med blont hår klev in och satte sig efter att stängt dörren. Kvinnan vinkade av och han såg ut genom fönstret.
"Partypooper." Viskade Ada till Lucky

Lucky log bara skulle bli intressant att börja på skolan med dessa elever. Han såg ut genom fönstret snart lämnnade dom London och åkte på landsbygdsvägen utanför London. Undrar hur lång tid det skulle ta att komma till skolan en timme eller kanske mer.

Hon knuffade honom med armen och lyffte bort sin filt och visade en pistol.
"plastkulor." Hon ryckte på axlarna.
"Skulle du inte tro om mig va?" Hon flinade och såg ut genom fönstret.
"Vi ska långt ut." Hon suckade.
"Hur långt ska vi?!" Ropade hon mot chauffören som harklade sig.
"Det är några timmar kvar. försök att sova eller något."