Prs Wolf och Dragon Fantasy

Mall:
Namn:
Ålder:
Art:
Samhällsklass:
Utseende:
Kön:
Personlighet:
Styrkor:
Svagheter:
Bakgrund:
Övrigt:

Vildvittra

Namn: Sidara
Ålder: 20 år
Art: Människa
Samhällsklass: Fattig
Utseende:
När hon är ute i arenan.

Annars utan smink, med håret uppsatt i slarvig knut, slitna trasiga jeans och någon tröja.
Kön: Kvinna
Personlighet: Rollas
Styrkor: Mycket skicklig gladiator trotts att hon vantrivs och hatar var sekund.
Svagheter: Mörkerrädsla och undviker helst höjder med.
Bakgrund: Hon har alltid levt bland de fattiga kvarteren med sina föräldrar och sin lillasyster. Föräldrarna vägrade att de skulle gå med i spelen och försökte få in mat och pengar genom jobb. Tyvärr miste de båda livet då Sidara var runt 15 år i ett takras.
Hennes syster ligger numera till sängs svårt lungsjuk och Sidara gör allt i sin makt för att den dödsjuka flickan ska leva. Systern har ingen aning om vad Sidara gör.
Övrigt: Är en känd gladiator och hon har sina sponsorer. Publiken gillar henne och hon har fått många "jobb" på sidan av spelen. Hon säljer sin kropp till de rika herrarna för att få mer pengar.

Namn: Claurus
Ålder: 19
Art: Halvdemon
Samhällsklass: Kriminell
Utseende: Claurus har svart hår med en vit sned lugg. Han har blek hud och spetsiga öron. Hans ögon är mörkt röda och ögonvitorna är en ljusare nyans av rött. Han har huggtänder i överkäken och en lång, hudfärgad svans. Claurus bär en svart yukata och bär alltid med sig en katana med ett röd skida och ett svartvitt fäste som han kan förklä som en vit solfjäder.
Kön: Manligt
Personlighet: Tjuvaktig och envis, han har en svaghet för glänsande saker, mer rollas
Styrkor: Är en skicklig svärdsman och är bra på att ljuga och förvirra med hjälp av demonmagi
Svagheter: Vägrar medge när han har fel och har en tendens att tappa behärskningen då och då
Bakgrund: Hans mamma var en framgångsrik kvinna som genom en våldtäkt födde sonen till en demon. Hon var äcklad över monstret hon fött då demoner anses vara onda. Claurus lämnades in på barnhem där han växte upp som en utböling. Han lärde sig konsten att stjäla för att överleva och utvecklade sina demoniska krafter innan han vid 13 års ålder rymde. Var en efterlyst brottsling vid 15 års ålder efter en serie framgångsrika stölder. När han blev äldre eskalerade det till rån och han hade inga problem med att döda för det han ville ha. Men efter 6 år av framgångsrik kriminalitet tog hans tur slut och han fångades och dömdes till gladiator.
Övrigt: Är ett hatobjekt på arenan och har ingen sponsor. Han klarar sig dock bra i arenan - till publikens stora förtret.

Sidara lämnade sitt hem, lämnade sin syster tidigt på morgonen. Det var gladiatorspel till kvällen och hon skulle dit för att träna innan och göras iordning. Hon bodde i stadens värsta slumkvarter i ett hus som mer såg ut som ett ruckel och hade ett enda rum där systrarna delade säng, åt och lagade sin mat. Sidara levde för sin lungsjuka syster och gjorde allt för att hon åter skulle leva som förr. Hon kände ansvar eftersom allt förfallit sedan deras föräldrar dog.
Men det hade gått bra för henne på arenan, publiken gillade henne, hon hade kämpat till sig sponsorer. Hon var inte en av dessa snobbungar som fått allt betalt av sina familjer och levde på sitt fina blod.
Hon kom in till arenan som nu bestod av diverse träningsredskap för alla ungdomar som skulle vara med i spelen. För henne var det inget nytt och kamerorna som var uppsatta märkte hon inte av längre. Hon hälsade på ett par och gick sedan för att byta om och börja träningen inför kvällens spel som var mot vilda djur denna gång. Skulle de kämpa själv? Skulle de kämpa tillsammans med någon av de andra gladiatorerna? De visste de inte denna gång, men denna gång var det inte mot varandra utan mot djur.

Claurus gäspade stort och kliade sig i bakhuvudet med sina långa naglar. Det var fortfarande bara morgon och träningssalarna hade redan börjat fyllas av ungar med en dödsönskan. Det var samma procedur varje dag. I fjorton dagar hade han betraktat ungdomarna från sin cell som var belägen mittemot salen. Bara ett fönster med galler skilde dem åt. Eftersom det var ett straff för honom var han inte tillåten träning, inte för att han behövde det. Han var redan skicklig nog. Han svalkade sig med solfjädern samtidigt som en ung kvinna kom in i träningssalen. Claurus hade sett henne förut, hon var en stammis. Till skillnad från de flesta i salen hade hon fattiga kläder och var alltså inte där tack vare sitt nobla blod. Han suckade djupt och gled ner med ryggen mot fönsterväggen. Det var flera timmar kvar till föreställningen så han kunde lika gärna ta igen lite av sömnen han undvikit under natten. Nattsömn gav honom mardrömmar. Han slöt ögonen och gled in i en drömlös sömn.

Sidara kom ut omklädd och sminkad. Hon hade travat upp på karriärstegen och bar numera kläder från någon av hennes sponsorer och hennes vapen två dolkar och ett svärd var bättre än de var förr. Men hur det än var stod hon nästan lägst ner i näringskedjan här. De flesta var barn av fina familjer och om de inte var det var de som hon, fattig och ville tjäna pengar. Dessvärre klarade de sig inte så bra, det var svårt med redan tränade ungdomar, som redan hade sponsorer. Men hon hade klarat det, men hon var inte populär bland de rika ungdomarna som tyckte hon tog deras plats och förstörde för dem.
Hennes blick gick mot mannen bakom gallret, nej hon var då inte längst ner. Men honom var de rädda för och inte heller kunde de komma åt honom på samma sätt som nu i träningsalen.
Hon ställde sig vid knivstationen och skulle börja kasta då hon hörde dem. Ett av gängen kom mot henne hånflinandes. De fick inte döda varandra på träningen eller skada allvarligt, men detta? Hon visste vad som skulle ske och greppade till kniven bättre om hon skulle behöva försvara sig.

Claurus vaknade av ljudet av ropande människor. Ingen längre sömn idag heller verkade det som. Han stönade irriterat och reste sig mödosamt upp. Man blev stel av att sova på ett kallt stengolv. Han gnuggade sömnen ur ögonen innan han kikade ut genom fönstret och såg ett gäng snobbar trakassera den unga kvinnan han sett förut. Han morrade lågt för sig själv. Hade de inget bättre för sig? "Hallå! Håll käft, va?" ropade han och blängde surt på gänget. En av snobbarna gav honom fingret och Claurus blottade tänderna i en arg grimas och grep tag om gallret i fönstret.
"Kom hit så ska jag visa dig hur man använder ett finger!" morrade han och höll demonstrativt upp pekfingret och böjde det så att klon såg ut som en köttkrok.

Sidara och de andra vände huvudet mot demonen, som tydligt var irriterad. Hon trodde inte att det var för hennes skull utan snarare att han tyckte de förde oväsen. Men Sidara utnyttjade deras tillfälliga ouppmärksamhet och knäade mannen mellan benen som pekade finger åt demonen. Hon visste hur de var och att fly var inte att tänka på dessutom fick hon mer sponsorer om hon gav sig in i bråket. Det var från hennes sida försvar, men hon avskydde dem verkligen. Manen kved till och for svärande ner på golvet medans Sidara fick en knuff rakt in i en vägg av en annan. Men innan de han fortsakta kom vakter och särade på dem.
"Vänta du bara." skrek de efter henne då hon tog sig upp. Hon hade kommit lindrigt undan denna gång och hon sneglade på demonen.
"Tack för att du tog uppmärksamheten från mig en stund." sa hon slutligen.

Claurus visslade till när kvinnan fick in en träff mellan Idiotens ben och hejade på henne när hon gav sig på de andra. Men som vanligt hann de inte längre innan ett par vakter särade på dem och det åter blev tyst i salen. När kvinnan tackade honom ryckte han bara på axlarna med slutna ögon.
"Jag gillar bara inte snobbar", svarade han nonchalant och studerade henne. I de nya kläderna såg hon nästan lika rik ut som de andra. Publiken måste gilla henne, tänkte han. Hon verkade ha många sponsorer. Han nickade kort åt hennes klädsel och sade: "Du kanske ska sluta prata med mig. Dina sponsorer lär sjunka i antal om du verkar för vänlig mot mig." Han såg upp över huvudet på henne och lade märke till en kamera som zoomade in på dem. Han gav den ett slugt leende och blinkade åt den.
"Ni älskar mig innerst inne!" ropade han till den osynliga publiken och låtsades vinka till sina fans.

Sidara följde hans blick mot kameran och tystnade ett ögonblick men såg sedan åter på honom.
"Jag konstaterade bara fakta, du hjälpte mig vare sig du ville det eller ej." sa hon och ryckte på axlarna.
"Vad sponsorer beträffar.........." hon gjorde ett uppehåll.
"Borde de inte bry sig om vem jag talar med även om han ifråga inte är vidare populär i deras ögon. Du är skicklig och det är väl det viktigaste, det handlar om spel och överlevnad." Hon vände sig mot knivstationen och kastade sin dolk mitt i prick.
"Döda eller bli dödad." mumlade hon. Hon var inte rädd att dö själv, men att hennes syster inte skulle klara sig och gå samma väg som henne var klart. Tänk om hon bara sakta skulle dö bort stackarn.