Prs med Malia

Malia

mall:

Namn:
Utseende:
ålder:
Övrigt:

Gör min mall snart måste fixa på en teknikrapport först

Namn: Eleanor 'Nora' Crawford
Ålder: 18
Utseende:
Övrigt: Hon har heterokromi. Hon har också en dvärgschnauzer som heter Millie.

Namn: Ted "Teddy" Malkins
Utseende:
ålder: 18
Övrigt: Lever ensam med sin pappa då mamman dog för fyra år sedan och storasystern har flyttat hemifrån.

Vem börjar? :-)

Kan du? Du kom ju på storyn och vet inte hur jag skulle börja :-)

Nora log vänligt mot den sura kvinnan i kassan. Det var torsdag kväll och hon hade i två timmar sprungit runt i jakt på julklappar. Nu hade hon äntligen hittat en som hon tänkte ge sin pojkvän, nämligen en ny parfym av märket Ralph Lauren. Kvinnan såg med sina klor till naglar och bakåtslickade hår inte ut att höra hemma här utan på en skönhetssalong. När parfymlådan var inslagen i ett rött papper som dekorerades med ett guldfärgat band, räckte Nora över rätt summa pengar och önskade kvinnan en god jul - innan hon kilade därifrån.
Äntligen var hon klar och kunde gå hem. Ju närmare hon kom utgången desto besvärligare blev det att ta sig fram. Stressade människor rusade fram och tillbaka: mammor som försökte få pli på sina skrikande ungar och pappor som talade i telefon med sina chefer. En hård knuff i midjan fick henne att tappa balansen och i sin tur knuffade hon till någon stackare som råkade stå i vägen. Hon landade på mage och all luft pressades ur henne.

Min familj hade inte så mycket pengar och vi var inte så mycket för att ge julklappar då vi knappt firade jul men min syster skulle komma hem efter att jag inte sett henne på nästan ett år. Vad jag skulle skaffa henne var en annan fråga. Kanske en bok? Hon gillade ju att läsa så det verkade som ett bra val. Jag gick in i den närmaste bokaffären jag såg men kom på att jag inte visste vad jag letade efter, så jag gick fram till någon som jobbade där för att be om hjälp.
"Ursäkta mig. Jag letar efter en bok åt min syster, något fantasy eller sci fi aktigt."
Han nickar och ber mig följa med ned för en av gångarna tills vi kommer till delen som handlar om sci fi.
"Den är är en av våra bästsäljare just nu," Säger han och drar fram en ganska tjock bok med silvrig text på framsidan. Bakom texten såg man ett landskap som aldrig skulle finnas på jorden.
"Den handlar om en tjej som råkar teleportera sig till fel planet och har nu inget sätt att komma tillbaka, en nyare tappning på Robinson Kruse skulle man kunna säga."
"Det blir säkert bra," säger jag och nickar.
När jag kommer till kassan har de nästan börjat stänga affären så jag kollar på klockan och ser att den är mycket mer än jag trott så jag skyndar mig att betala och springer sedan genom gallerian för att hinna hem. När jag bara har tio meter kvar till utgången stöter jag in i en tjej och trillar vid kollisionen
"Oj! Gud gick det bra?" frågar jag är jag hukar mig ner för att hjälpa henne.

Nora ålade sig framåt och sträckte ut armarna mot paketet. Tack och lov hade ingen trampat på det eller tagit det med sig. Noggrant undersökte hon paketet och skakade lätt för att höra ifall flaskan gått sönder eller ej. Hon fick tacka Gud för att hon haft lyckan med sig. Nu när paketet var i säkra händer igen kom hon ihåg personen hon knuffat till. Förhoppningsvis hade det inte skett någon större olycka. Hon kravlade sig upp och borstade bort lite snöslask från hennes kappa, innan hon vände sin uppmärksamhet mot personen hon fällt omkull. Det var en kille som såg ut att vara i hennes ålder. "Förlåt mig, jag är så klumpig ibland," skyndade hon sig att säga och log ursäktande mot honom. Nora tog ett par steg närmare honom. Hon försökte få ögonkontakt med honom, men kunde samtidigt inte låta bli att diskret betrakta hans ansikte. De där ögonen hade hon minsann sett in i förut. Hela han verkade bekant trots att hon nog aldrig sett honom förut. Det var ju New York hon bodde i, här såg man folk varje dag som påminde om någon hon kände eller känt.

Jag såg att hon betraktade mig, granskade mig och jag trodd jag förstod varför. Hon var bekant men jag kunde inte sätta fingret på var jag kände henne ifrån, om jag ens kände henne. Jag kunde inte slita blicken från henne och för tillfället kändes det som att vi var de enda där även om jag visste att vi inte var det, långt ifrån och detta måste se konstigt ut för alla som gick förbi. Hennes mun, ögon hår, näsa, ja allt kändes igen men var ifrån? Då klickade det till någonstans i huvudet.
"Nora?" frågade jag försiktigt och undrade, kunde det verkligen vara henne, efter alla dessa år. Mina tankar gick tillbaka när vi var små, klättrade i träd, byggde kojor och var ute på halloween. Och så klart, hur kunde jag glömma, sorgen nr jag behövde åka, se henne stå kvar där. Jag hade gråtit mig till sömns i minst en vecka även om vi skickade brev så ofta vi kunde. I början åkte jag dit på helgerna men det gick inte att göra till sist och besöken blev allt färre. Hon verkade ha gått vidare från vår vänskap och det fick jag också ta att göra. Nu när jag ser in i hennes ögn alla dessa år senare kommer minnena och lekfullheten tillbaka och jag håller mig för att krama henne, hon kanske inte minns mig.

Nora skakade på huvudet för att vakna upp ur sin lilla trans. Hon kunde inte stå här och dagdrömma. Det irriterade henne något enormt att hon inte kunde sätta fingret på varför han verkade så bekant. Hon öppnade munnen för att önska honom god jul och sedan springa därifrån, men i samma ögonblick sa han hennes namn. En aning frågande men ändå. Det betydde att han var någon hon kände eller känt, eftersom han helt klart visste vad hon hette. Efter att ha studerat hans ansikte en stund till och pusslat ihop lösa bitar sprack hon upp i ett stort leende. Det kunde helt enkelt inte vara någon annan. Det fick inte vara någon annan. Inte nu. Hon hade varit utan honom i nio långa år.
"Teddy!" tjoade hon glatt. "Är det verkligen du?" Utan att tänka sig för kastade hon sig i hans famn och kramade hårt om honom. Till en början struntade hon fullkomligt i de förbipasserandes blickar, men gav så småningom med sig och ställde sig istället vid väggen för att inte vara i vägen för de andra.