PRS med Missy

Missy The Timelady

Mall:
Namn:
Ålder:
Kön:
Utseende:
Personlighet:
Övrigt:

Typ... x)

Min mall:
Namn: Elsa Storm
Ålder: (ska vi vara lika gamla? Isf hur gamla?)
Kön: Tjej
Utseende: Blont, långt hår, självlockigt. Medellång. Klarblåa ögon, liten näsa och mun.
Personlighet: Ganska blyg med dem hon inte känner. Annars ganska snäll.
Övrigt: -

Går det med 15? Brukar köra den åldern...

Namn: An-ge Sortu
Ålder: -
Kön: Tjej
Utseende:
Personlighet: Lojal, Bestämd, Lätt för bråk (speciellt om man bråkar med någon i hennes släckt eller vänner) Ställer sig alltid upp som frivillig.
Övrigt: Har en svaghet för Chokladpopcorn (ge henne och det är det hon tänker på...) Hennes familj död för 5 år tillbaka (i jordbävning) Kallas An

15 blir bra! Kan du börja? Håller på med en sak!

Går bra :3
_________________
Jag satt på min säng hemma. Mormor var i fullfart med att packa det sista. Jag hade redan packat allt. Jag skulle sakna det här stället, mitt hem. Snart skulle jag till England, nytt land, nytt språk, nya vänner, ny skola... Ja ett nytt liv.

Jag pussade mamma en sista gång medan jag tog mina väskor och började gå mot planet som skulle ta mig till England. Jag kollade bak en sista gång innan jag klev på det stora planet. Även om det sedan länge hade varit planerat att jag skulle lämna Sverige så kändes det så avlägset. Men den stunden var alltså här nu. Jag kunde knappt tro det själv.

Min mormor ropade på mig.
"KOMMER!" Skrek jag tillbaka. Jag gick ut till henne i köket.
"Med tanke på att vi måste åka snart och du kommer lämna oss bakom, så tänkte jag att du kanske ville ha en tårtbit", sa hon och pekade på ett fat bakom henne.

Jag kände hur planet lyfte och det sög i magen. Jag kollade ut genom fönstret och betraktade utsikten. Jag hade alltid älskat att åka flygplan. Jag tog fram min telefon och satte den på flygplansläge, innan jag tog upp min bok och började läsa.

Det hade gått en halvtimme, väskorna var packade och vi satt vid flygplatsen.
"Du är säker att du klarar dig?" Frågade jag osäkert och kolla på mormor.
"Såklart", sa hon.

Jag kände hur planet gungade till svagt när det landade. Jag packade snabbt ihop mina saker och gick ut. När jag kommit ut ur planet så vandrade min blick runt på flygplatsen. Allt folk gjorde mig yr. Jag gick mot den sista säkerhets kontrollen med snabba steg. Jag ville ut så fort som möjligt. Alla människor, ljud och ljus gjorde mig galen. Jag tog mina väskor och ansträngde mig för att inte springa ut. Tillslut kom jag till dörren och öppnade den. Där ute var det nästan värre. Fler människor, fler ljud och mer ljus. Jag ville bara springa och gömma mig i ett hörn.

Jag satt på planet till England, det skulle ta ett tag, så mycket visste jag. Jag fixade min telefon och drog fram en liten laptop, jag stoppade i hörlurar och drömde mig bort.