If you want me catch me (SV)

Titel: If you want me catch me (sv)
Författar: Jag!
Typ av text: FF
Språk: Svenska
Ålder: Klarar du Harry Potter klarar du denna.
Huvudperson: Caddy (Utalas Katie) Potter (Hyde också)
Handling: Den kvällen då Caddy Hyde föddes frös den lilla avlägsna byn Matthews, inte för att hon föddes utan eftersom det var en man där, en man som hette Calum, närmare bestämt Calum Hunt. Den mannen bar på en mörk hemlighet.
När Caddy föddes utförda han något, något så fruktansvärt att det inte går att sätta ord på det.
Det enda folket i byn Matthews vet är att han förd över sin hemlighet till Caddy och där med dog.

Taggar:
ellisen05
Paulina Black
Holytail
PPP
Ella01
smörbyttan

Bevakar!

Låter spänande!

Låter bra

Kapitel 1 Då ditt hjärta frös

Caddy Hyde slog upp ögonen och mötes av skinande sol som sken in genom fönstret och då kom hon på hon fyllde år idag! Hon tittade på sin klocka på väggen som var formad som en brun uggla och såg att den var kvart i åtta. Hon hörde hennes mamma uppspelt viska till hennes pappa att han måste skynda sig så att Caddy inte vaknade innan dom kom upp.
Över Caddys mun spred sig ett stort leende och hon lag sig ner igen och blundade och låtsades sova.
”Jag må hon leva, jag må hon leva, jag må hon leva ut i hundrade år, javisst ska hon leva, javisst ska hon leva ut i hundrade år!” En ´kvinna med vackert rött hår slog upp dörren till Caddys dörr och hade famnen full av paket, efter kvinnan tassade en liten flicka med samma hår fast kortare tätt följd kom en man med brunt snaggat hår. Mannen bar på en tårta med elva stycken brinnande ljus på.
Kvinnan som var Caddys mamma satte sig ner på sängen och räckte henne ett kuvert. Det var brunt och skrivet med grönt bleck.
Miss Caddy Potter
Matthews 36
Översta rummet till höger

Caddy vände förvånat på brevet och upptäckte att det var stängt med ett sigill som föreställde ett stort rött H. Hon spräckte sigillet och drog upp ett brev.

Hogwarts skola för häxkonster och trolldom
Rektor: Albus Dumbledore
(Innehavare av Merlin-orden av första graden, storhäxmästare, överstetrollkarl, högste storpamp i häxmästarnas internationella samfund)

Kära Miss Potter,

Vi har nöjet meddela er att ni har tilldelats en plats vid Hogwarts Skola För Häxkonster och trolldom.
Härmed bifogas en lista på böcker och all utrustning som behövs.

Terminen börjar den 1 September. Vi förväntar oss er uggla senast den 31 juli.

Er tillgivna:
Minerva McGonagall
Biträdande rektor


”Mamma vad är det här, vem är Miss Caddy Potter som bor här..?” Frågade Caddy.
Hogwarts, Merlin-orden? Var det här något slags skämt?
”Jo, Caddy gumman det finns… häxor”, viskade Caddys mamma med tårar i ögonen
”Häxor? Men ni sa ju… dom sa ju…”, viskade Caddy och ser framför sig en eld inte på riktigt men på en film och en stor rubrik ”HÄXOR PÅ 1800:TALET” Hon hade blivit rädd och fröknarna hade försäkrat att det inte fans häxor men nu…
”Det var inte sant, Caddy du var åtta vi var tvungna”, predikade hennes pappa och satte sig ner på sängen bredvid Caddy.
Caddy kände sig nervös men hon kunde äntligen fatta att den gången hon lyckats få en matbricka som mat tanten höll i på andra sidan matsalen att krascha in i Becca Weyn framför henne.
Caddy öppnade dom andra paketen och kramade sin mamma.
”Caddy, vi har en present till, i hallen”, sa hennes mamma och försökte dölja ett brett leende som sa DU-HAR-FÅTT-PRECIS-DET-DU-VILL-HA-ÄVEN-OM-DET-TOG-LÅNG-TID-ATT-FÅ-TAG-I-DEN.
Caddy hoppade ut ur sängen och lyfte upp sin syster som skrattade och sprang ner till hallen där hon hittade en bur med en uggla i! Hon tjöt av glädje mot den fjäderprydda varelsen som satt i buren.
”Caddy, jag och din pappa måste få prata allvar med dig”, sa Caddys mamma.
Caddy suckade eftersom ”prata allvarligt med dig” oftast betydde regler men gick ut i köket och satte sig ner.
”Caddy, för 10 år sen så var en man i en by, som heter Godric´s Hallow, han hette Callum, han överförde något… något hemskt till dig och tog dig från dina föräldrar och din bror”, säger hennes mamma med tårar i ögonen.
”Bror?” Frågade Caddy.
”Caddy, du har en tvilling, och vi... vi är inte dina föräldrar”, sa hennes mamma och brast i gråt.
”Men vem är det då?” Frågade hon och rösten sprack i gråt efter halva meningen.
”Dom h-heter J-james o-och L-lily P-p-potter”, snyftade kvinnan som inte var Caddys mamma men det hade Caddy trott i precis hela sitt liv.
Caddys före detta pappa bad henne att gå ut ur köket och hon löd honom utan ett ord och föll ihop på trappan upp till sitt rum.
Hon skulle börja på en skola som hette Hogwarts, hennes föräldrar var inte sina och hon hade en bror. Det var den konstigaste dagen under hela hennes elvaåriga liv.
Efter en stunds snyftande ropade dom två människorna som låtsas vara hennes föräldrar in henne igen.
”Caddy, dina… riktiga föräldrar… dom är, dom är döda…”, sa hennes före detta pappa.
”Men vart ska jag då bo?” Frågade Caddy eftersom hon antog att det här huset från och med första September inte var hennes hem.
”Din bror… han bor hos några av era släktingar, vi ska ta kontakt med dom och berätta allt”, sa hennes pappa.
Caddy nickade och gick upp till sitt rum och tittade sig i spegeln och såg med sin fasa hur hennes ansikte skiftade mellan hennes eget och ett hemskt ansikte fullt av ärr och hon skrek till.

Bra!

BÄST!

Tack ♥ Paulina Black vill kanske läsa också?


-----------------------------------------

Kapitel 2 ATT RESA DEN RESA SOM ALDRIG TAR SLUT

Att det var något speciellt med Caddy visste alla. Hon pratade inte som andra, hon var inte so andra, hon var helt enkelt en sådan person som inte passar in någon stans i Godric´s Hollow och skolan hon gick på.
Hon hade i hela sitt liv blivit kallad för ”Hon” och ”henne” eller ”hon med svarta håret” och till och med ”den där häxan”. Det sista hade hon gråtit för. När hon precis hade börjat andra klass sade en av de äldre eleverna det så högt att Caddy hörde det och börjat gråta eftersom hon hade trott att häxor var gamla, fula och vårtiga. Men nu när hon visste hade hon ångrat sig.
Men nu stod hon där och växlade mellan ett ansikte som fick henne att vilja springa sin väg och sitt eget.
Plötsligt stannade växlandet mellan ansiktena. Hon suckade lättat men sedan förvandlades hennes ansikte igen. Inte till sitt eget utan till ett ansikte med samma näsa som Caddys och exakt samma intensivt gröna ögon. Men hon såg äldre ut och hennes hår var inte längre korpsvart utan rött!
Men kvinnan i bilden var inte skarp utan suddig, och hon blev suddigare och suddigare. När Caddy tittade på sin hand för att försäkra sig om att det inte var hon utan spegelbilden som var suddig såg hon att det inte stämde, handen hon tittade på liknade en hand man målat och sedan spillt vatten på så att den blev helt förstörd.

”Caddy! C- caddy!”
Caddy slog upp sina ögon och såg en mager rödhårig kvinna titta på henne. Hon var bekant men ändå inte. Caddy satte sig upp och såg att det var kvinnan som låtsats vara hennes mamma.
”Caddy, har någon slagit dig?” Frågade mannen som låtsas vara Caddys pappa.
”N-nej varför undrar du?” Frågade Caddy.
”Vi hittade dig på golvet här. Vi blev så oroliga, men det blev kanske för mycket med att… att ja, vi är inte dina föräldrar”, sa den rödhåriga kvinnan som egentligen hette Grace.
Caddy nickade stumt, så spegeln var inte på riktigt, det där hemska ansiktet fanns inte! Det var bara inbillning!
”Caddy, vi har skrivit till dom där… som är dina släktingar. Petunia och Vernon Dursley med deras son Dudley”, sa mannen som hette Chris.
Bara namnet av dessa människor fick henne att rysa, som om hon visste att det var hemska fast än hon inte visste ett knyst om dom.
Efter att hon försäkrat att all var bra gick hon upp till sitt rum och satte sig på sängen, hon hade tagit upp buren och lyssnat noga på när Grace sade att trollkarlar och häxor skickade post med ugglor.
Om de skickade post kunde hon kanske skicka det till sin bror.
Hon bestämde sig för det och gick ner till köket för att fråga vad han hette.
När hon kom in i köket satt Grace med händerna om en kopp te och Chris satt bredvid henne.
”Vad heter han som ni sa var min bror?” Frågade hon och lutade sig mot köksvägen.
”Harry. Harry Potter. Hurså?” Frågade Grace.
”Jag ska skriva till honom, så vad är hans adress?” Frågade Caddy.
”Åh, det är: Privet Drive 4 Little Whinging Surrey”, sade Grace.
”Tack”, mumlade Caddy och gick upp till sitt rum.
Hon drog ut en grå stol och satte sig vid ett enkelt bord och drog fram papper och penna.

KÄRA HARRY, JAG FÖRSTÅR ATT DU INTE VET VEM JAG ÄR. JAG VISSTE INTE HELLER VEM DU VAR FÖR NÅGRA DAGAR SEDAN. JAG ÄR (JAG VE AT DET LÅTER KONSTIGT) DIN SYSTER. JAG HETER CADDY OCH ÄR ELVA ÅR GAMMAL. JAG FYLLER ÅR DEN 31 JULI, PRECIS SOM DIG! JAG HOPPAS NI INTE BLIR ALLT FÖR FÖRVÅNAD.
/ER TILLGIVNA CADDY HYDE´POTTER

Caddy suckade men det dög, hon vek pappret på mitten och sedan igen och stoppade det i ett litet kuvert som hon sedan klottrade:

HARRY POTTER
Privet Drive 4
Little Whinging
Surrey

Hon gav den bruna ugglan brevet och kunde inte låta bli at le, hon hade faktiskt en egen uggla!

Bra!

Jättebra