Gyllene & Röda Ögon

Rollspel mellan Nordanhym & Cecilia9795!

Detta roll finns inte mer.

Handling:

Människor lever ovetandes bland vampyrer och varulvar. Under de senaste åtta århundraden har vampyrerna legat i krig mitt framför ögonen på människorna. Ett krig mellan två sorters vampyrer, de som dricker mänskligt blod och har röda ögon och de som dricker animaliskt blod och har guldbruna ögon. Men då en människa ser deras ögon är de alla bruna, ett kamouflage för att skydda deras art. Kriget har tyst härjat i hemlighet framför den mänskliga världen.

En dag flyttar en tjej in till en liten stad med sin familj och börjar på skolan där hon upptäcker att det redan finns vampyrer i staden. Rödögda vampyrer. Vad hon inte visste var att en av dessa vampyrer skulle bli väldigt viktig i hennes liv och hon skulle bli väldigt viktig i hans liv. Men hur ska de lösa rivaliteten mellan de olika sorters vampyrerna? Kommer någon att byta sida? Vad är de för hemlighet som en av dem bär på?
_______________________________________________________________________________

Namn:Abigale (Abby) Watson

Ålder:236 (18 )

Utseende:




Personlighet:Hon är väldigt snäll, och har lätt att få vänner med sin roliga personlighet. Det är en talang hon lärt sig genom åren, eftersom hon flyttar runt så mycket. Man har svårt att inte gilla henne, för hon har bara ett sånt trevligt sätt. Hon hatar att behöva flytta runt såhär, men dem har inget val.

Ras:Veganvampyr

Kraft: Se in i framtiden

Gillar:Hon älskar att läsa, det är ett sätt att fly från verkligheten ett tag. Hon älskar att ta bilder.Ända sen kamera blev en grej har hon alltid tagit mycket bilder på varje ställe hon bott på.

Ogillar:Att vara vampyr, hon tycket att det är svårt att ha ett så normalt liv som möjligt när allt är en frestelse. Hon har tränat länge på att klara sig på djurblod, men att veta att människoblod kan göra en starkare än djurblodet gör och att vara runt människor kan vara jobbigt.

Bakgrund/Historia:Innan hon blev vampyr var hennes liv inte så spännande, det var som för alla andra. Men sen ändrades allt en natt så tjuvar kom till hennes hus och dödade hennes familj, hon blev skjuten och var döende. Och mannen som skjutit hennes skulle sätta en kula i hennes huvud, då hon helt plötsligt såg en skugga som flög förbi och mannen var borta. Allt blev svart. Senare vaknade hon upp i ett hus hon inte kände igen. Mannen och kvinnan som bodde där förklarade vad som hänt och var hon var. Det var början på hennes liv som vampyr. Enda sen dess har hon levt med dem, som tog in henne som sin egen dotter.

Övrigt: Just nu är hon riktigt duktig i skolan, eftersom hon lärt sig dem här grejerna flera gånger om. Hon har dessutom alltid haft en talang för att lära sig nya saker. Man ser henne nästan alltid med ansiktet i en bok.Hon har en låda under sängen full med böcker med bilder som hon tagit i.Hon har dem för att komma ihåg alla dem platser hon levt.

Prolog:

Regnet hade öst ner hela morgonen, en vanlig dag i Forks men nu håller regndropparna uppe ett tag även om molnen fortfarande ligger i ett tjockt täcke över himlen. Elever börjar flockas till Forks High School för första dagen av skola på ett nytt år. Däcken skvätter upp vatten från pölar och eleverna skrattar ljudligt då de återförenas med sina vänner efter sommarlovet. Men ännu fattas två bilar på parkeringen trots att klockan är 08:02 och lektionerna börjar om 13 minuter...

Abby:
Jag körde snabbt till skolan, jag ville inte vara sen på första dagen.Det skulle vara så pinsamt.Jag ställde bilen på en ledig plats.Den var ganska långt från skolbyggnaden, eftersom dem som var närmre redan var upptagna.Jag tog min väska och hoppade ur bilen, jag fumlade lite när jag letade runt i väskan efter nyckeln.När jag hittat den var det bara att låsa och skynda iväg.

Jag låter träden svischa förbi utanför bilfönstret på min röda mustang, jag sitter nedsjunken i dess svarta lädersäten. Ratten känns fast men ändå mjuk under min hand. Raven spelar musik på hög volym bredvid mig. Jag ser skolbyggnaden en bit bort och saktar ner från mina 160 kilometer i timmen till 30 kilometer i timmen samtidigt som Raven sänker musiken. Elever skyndar från sina bilar, kors och tvärs över parkeringen.

"Vår plats är ledig." säger Raven och flinar mot mig med et glatt leende. Jag skrockar lite och svänger vant in på platsen närmst ingången, den som alltid står tom och väntar på oss.
"Gött... Nytt år, ska bli chill." säger Raven glatt när jag stannat bilen. Vi hoppar båda ut och jag knäpper min svarta skinnjacka till hälften.
"Du se fab ut Jax." säger Raven,
"Tackar... Du ser ganska bra ut själv." svarar jag och klickar igen låsen på bilen medan vi vandrar upp för trapporna mot ingången.

Alla elever omkring oss stirrar med stora ögon på oss, jag känner igen blicken tjejerna ger mig vart jag än går och killarna, ja de nästan dreglar över Raven.
"Hmm, alla tycks fortfarande vara under intrycket att vi är ett par." fnittrar Raven. Hennes förmåga att kunna läsa människors tankar är ganska underhållande faktiskt.
"Ska vi ge dem något att tassla om då?" viskar jag så lågt att bara vi kan höra, Raven nickar. Hon lägger sin arm om min midja och jag lägger min arm över hennes axlar. Alla stirrar på oss och jag kan känna hur Raven njuter av uppmärksamheten. Jag blir glad över att se Raven glad efter allt hon gjort för mig, under tiden då jag var vilse och ensam i världen.

Trots att Raven älskar uppmärksamheten så pratar vi aldrig med några av dem. Vi håller oss helt för oss själva, det är säkrare så har vi lärt oss. Vi går skilda vägar vid klassrummen, jag till kreativt skrivande kursen och hon till psykologin.
"Vi ses sen." säger Raven och jag nickar mot henne innan jag vandrar in i klassrummet och hon vidare till nästa.

Abby:
Jag tar upp nyckeln jag fått till mitt skåp och lägger snabbt in grejerna.Fortfarande är skåpen så små, man hade trott att dem borde ändrat på det vi det här laget, men nä.Jag tryckte in min väska med en sista hård knuff och tog mitt skrivhäfte.Vad skulle jag ha nu.Jag kunde inte komma på det hur jag än försökte.Men jag kom ihåg vilket klassrum det var.Så jag skyndade mig iväg mot det håll rektorn pekat när han hade lämnat mig vid skåpet.Jag kände hur blickar vände sig mot mig när jag skyndade igenom korridoren. Men jag hade inte tid eller lust att bry mig.Jag kom precis till dörren då läraren skulle stänga den.Han log och kollade på mig.
-Du måste vara den nya eleven.Abigale var det va?
Jag nickade.
-Ja, men jag kallas Abby.
-Trevligt att träffa dig Abby, du kan sitta där borta; sa han och pekade mot en plats vid fönstret.

Jag sitter längst bak i klassrummet vid fönstret och blickar ut över den grå skolgården. Regnet har börjat falla igen, han tycker om ljudet av dropparna som smattrar mot fönsterblecket. Jag rycks ur mina tankar när professorn börjar tala.
"Då så klassen, välkomna till ett nytt skolår. Sista året för er." säger vår lärare och lutar sig mot sin kateder.
"Jag tänker inte ödsla någon tid på att hålla något välkomsttal utan vi sätter igång att arbeta direkt." fortsätter vår lärare, jag ser på eleverna runt omkring och kan höra allt de viskar om vår lärare. Jag suckar och skakar mitt huvud.
"Första uppgiften," vår lärare vandrar genom klassrummet och delar ut ett papper, "blir att läsa en klassiker, skriva en recension på denna och sedan lämna in den till mig innan veckan är slut. De låter väl roligt?" klassen suckar men jag bara ler åt dem.

"Ni kan börja arbeta på en gång." säger läraren och jag tar upp pappret som han lämnat på bänken. Jag läser igenom det och sätter sedan igång med första uppgiften, att välja bok och ge en förklaring till varför jag valt just den boken. Minuterna tickar förbi och jag gör alla de uppgifterna som går att göra innan vår lärare avbryter vårt arbete.
"Jag kommer släppa er lite tidigare så att ni kan ta er till biblioteket och låna era böcker, vi ses på Fredag igen. Och glöm inte att skjuta in stolarna!" säger han och släpper oss. Jag tar tag i mitt block och vandrar ut ur klassrummet. Jag har redan boken hemma så jag vandrar direkt till mitt skåp för att byta böcker inför nästa lektion som är historia, ett ämne som fascinerar mig. Jag vandrar genom den nästintill tomma korridoren bort till Ravens klassrum för att vänta på henne. Han lutar sig mot väggen bredvid dörren och väntar på att minuterna ska gå tills klockan ringer ut alla andra elever från deras lektioner.

Hoppat av detta roll.