prs Dragon Fantasy

Vildvittra

Mallen
Namn:
Ålder:
Ras och utseende:
Kön:
Personlighet:
Bakgrund:
Övrigt:

Blir det bra? Lägg till om det är något jag har missat

Namn: Zia
Ålder: Ser ut att vara runt 20, men är flera hundra år.
Ras: Troll
Utseende: Medellängd, smal och smidig. Har kvinnliga former och liknar i mycket en människa.
Hennes hy som vanligtvis är solbränd, är blek och sjuklig för att hon måste gömma sig.
Hon har klargröna sneda ögon, spetsiga öron och svans.
Hennes hår är spretigt och klarrött, liksom änden på hennes svans.
Klädsel/Vapen: Hon har klämt ner fötterna i skor vilket hon avskyr då hon helst vill gå barfota. Svansen är upphängd i ett bälte för att inte avslöjas och hänga ner.
Hon bär alltid en stor svart mantel som döljer det mesta av henne.
Bär på ett par knivar som hon använder till fisken.
Kön: Kvinna
Personlighet: Rollas
Bakgrund: Hon minns inte mycket av sin familj och vet heller inte om de lever. Zia har en gång trivts i staden då hon inte behövt gömma sig och vem hon är.
Nu vantrivs hon mer än någonsin och har börjat tappat den livsgnista som håller även de odödliga vid liv.
Hon är sjukligt blek, hennes ögon är matta och håret har inte sin vanliga lyster.
Zia är van vid att ströva i skog och mark, gå barfota, ha lätta bekväma kläder, ha guldringar i både öron och runt armar och ben. Hennes hår brukade vara fullt med pärlor och flätor.
Hon lever som fiskargumma och det är inget annat än de ovanligt gröna ögonen man kan se att hon inte är en människa.
Övrigt:

Namn: Nari
Ålder: 19
Ras och utseende:Typ rävskiftare eller liknande. Har en mänsklig kroppsform, ganska kort. Hon har brunt kort hår som är ganska fluffigt och ibland kan dölja hennes spetsiga rävöron till viss del. Hon har gula ögon och en rävsvans. Hon har huggtänder som inte är särskilt tydliga och om folk inte kollar ordentligt ser det ut som vanliga (även om spetsiga) människotänder. Vissa delar av hennes kropp är täckt av orange päls, som ryggen och utsidan av armarna, men hon kan enkelt dölja det under kläderna. Resten av hennes hud är väldigt solbränd. Hon kan förvandlas helt till en räv.
Klädsel/Vapen: Utanför staden brukar hon klä sig ganska enkel, oftast i kläder som inte döljer mycket av hennes päls eftersom att hon tycker det är så varmt. i staden har hon ordentligt med kläder och en mantel så hon också kan gömma svansen ordentligt. Hon går alltid med luva uppfälld i staden.
Hon har alltid en dolk i bältet och kan också använda sig av pilbåge och till viss del svärd, men hon äger inte de vapnen och har inte råd att köpa det.
Personlighet: Rollas
Bakgrund: Nari vet inte vart hon kommer ifrån, men av någon anledning behövde hon och hennes mamma fly från där Nari föddes. Naris mamma blev infångad innan de kom fram till lägret där Nari bor för närvarande. Nari har aldrig träffat sin pappa.
Övrigt:

Hoppas det blev bra, vill du börja?

(Jättebra )

Zia rodde ut för att ta fiskarna i näten hon lagt. Hon huttrade lätt till i den kalla morgonkylan och såg ut över den sovande byn. Byn som hon älskat men nu hatade, byn som var ett fängelse för henne.
Utan håg började hon dra upp de överfulla näten, inte ens glädjen över så mycket fisk och vad hon skulle tjäna kunde muntra upp henne mer.
Hon visste inte när hon skrattat och lett senast, när hon senast var fri. Hon ville känna marken under sina bara fötter, känna vinden i håret och vara fri, inte behöva vara skygg och gömma sig längre.
Hon rodde tillbaka för att sedan ställa upp sitt stånd, lägga upp all fisk och åter börja en av sina tröstlösa dagar. Zia visste att sina dagar var räknade, hon kände det på sig, som att hon sakta skulle skrumpna samman och dö. Att leva gömd, att aldrig få känna solens värme, friheten, hon saknade det.

Nari gick vid stranden i utkanten av skogen. Jakten hade gått dåligt de senaste dagarna i lägret och maten började bli knapp. Nari var en av personerna som kunde komma in byn utan att på en gång bli igenkänd, och hon kunde gömma undan sina djuriska drag tillräckligt bra. Hon hade oturligt nog blivit utvald att gå och handla mat.
Nari hade ingen brådska att komma till byn. Hon blev alltid så nervös när hon skulle dit, vilket var logiskt då det skulle kunna leda till att hon blev infångad. Att hon behövde stå ut med den hemska värmen av alla kläderna gjorde det inte bättre. Än så länge var hon tillräckligt långt ifrån byn för att känna sig säker utan att ha på sig manteln. Hennes öron stack ut och hon hade inte gömt svansen under tunika än heller.
Nari såg ut mot sjön. Förutom en liten båt en bit bort såg det tomt ut. Hon kunde inte avgöra hur långt bort båten var, men hon insåg att hon i alla fall borde gömma undan svansen. Med en suck tryckte hon in svansen under tunikan och fortsatte motvilligt promenaden mot staden.

Zia huttrar till där hon lägger upp sin infångade fisk. Hon ser på sina nariga och rynkiga händer och drog undan en grå hårslinga som sökt sig fram ur huvan. Skulle någon se henne nu, skulle de väl se en gumma, en böjd och krokig en. så illa var det dock inte ställt, men hon började åldras allt snabbare och sin vanliga ungdom hon haft i århundraden var borta.
Då allt var framtaget börjar även byborna att vakna, de kommer och vill ha sin vanliga fisk. Fisken från fiskegumman med den svarta manteln och de otroligt gröna ögonen som tycktes skåda rakt genom en.
De kanske de kunde göra, en gång i tiden, men inte nu längre. Det var inte mycket av den trollmagi hon ägde som fanns kvar, som den att kunna förvandla sig till en sten.

(Tänkte mig att hon får tillbaka sin ungdom och allt sådant då hon blir fri Men just nu ser hon ut som typ en gumma xD)

Nari kom fram till staden lite tidigare än hon hade tänkt. Folk började vakna och gå omkring, men det var bättre att komma då det var som mest folk ute, då var risken att bli upptäckt mycket mindre. Jaja, det fanns inte mycket hon kunde göra åt det nu. Bara hålla manteln ordentligt runt sig och hoppas på det bästa.
Medan hon gick på gatorna höll hon blicken sänkt så ingen skulle märka hennes gula ögon.
Nari kom fram till ett stånd som sålde kött. Mannen som sålde köttet såg väldigt misstänksam ut när hon frågade om priset. När Nari också fick veta att det var mycket mer än hon hade råd med gick hon fort vidare. Misstänksamheten kom antagligen ganska enkelt ifrån att hon var så dold och skulle kunna stjäla saker utan att bli igenkänd när hon tog av sig mantel, men i Naris huvud kände han till hennes hemlighet och tillkallade folk för att fånga in henne.
Nari skyndade på sig ännu mer. Hon kom fram till en gumma som sålde fisk. Nari kastade en snabb blick på fiskarna och pekade sedan på en av de största.
"Vad tar du för den?" frågade hon och insåg bittert att rösten darrade. Byn var så läskig.

Zia hjälper en del kunder och får sedan tid över till kvinnan. Kvinnan var täkt från topp till tå med en mantel som hennes egen. Hon dolde något det var alldeles säkert. Zias skarpa gröna blick betraktade kvinnan och sedan fisken. Varför var kvinnan så nervös? Varför gömde hon sig? Av samma orsak som Zia? Nej, troligen inte, de var väl alla döda och utrotade, vad visste hon.
"Fem koparmynt." svarar Zia vilket knappt var något, men pengar betydde inget för henne mer. Hon klarade sig och skulle ändå snart försvinna, inte ens mat intresserade henne längre.
Hon ville bara bli av med dagens fångst och komma hem, få sova och hoppas på att inte vakna mer. Dessutom verkade kvinnan så nervös arr hon säkert behövde den fisken. Hon brukade sällan kräva mycket av de fattigaste, som oftast kunde få fisken gratis av henne.

Nari blev riktigt chockat av det låg priset och tittade chockat upp mot kvinnan för att se om hon var allvarlig. Nari rörde huvudet lite för snabbt och luvan åkte bakåt lite. Den föll inte ner och öronen borde vara dolda för alla som inte stod rakt framför henne. Förskräckt drog Nari ner luvan igen och tog fram sin penningpung. Hennes händer skakade lite. Hon hoppades av hela sitt hjärta att kvinnan inte hade sett något. Även om hon inte hade gjort det måste hon ju märkt att det Nari dolde något.
Nari grävde snabbt upp fem kopparmynt. Hon var glad över att hon hade exakta pengarna, att behöva ta emot växel skulle ta för mycket tid.
När Nari kom i situationer som denna var alltid hennes största önskan att förvandlas till räv och springa iväg. Det var korkat eftersom att en räv antagligen inte var säkrare i byn än vad hon var. En räv skulle bli dödad fortare. Kanske var det mer skonsamt än att bli avslöjad som skepnadsskiftare.
Nari räckte fram mynten utan att säga något. Hon hade en korg med sig för att lägga i maten i.

Zia vars skarpa trollögon såg bättre än människans hade inte missat vad som doldes under kvinnans huva. Så istället för att ta emot pengarna sluter hon kvinnans händer om dem och ger henne fisken samt ett par till.
"Det kostar inget, kan tänka mig att du behöver det." säger hon med ett vänligt leende. Hennes röst låter gammal och skrapig och hennes händer bär livets rynkor.
Zia ser sig om, något upphetsad över hela saken och hennes ögon verkade plötsligt vaknat till liv.
"Ursäkta att jag tränger mig på miss, men det är ovanligt att träffa någon av de mina. Bor ni i staden?" mumlade hon lågt fram så att ingen skulle höra. Hon ville varken avslöja sig själv eller kvinnan. Men att se henne gav henne hopp, fanns det ännu fria varelser.