The Thief Order ~ [PRS AlexZz & Southafrica]

AlexZz
(Tog ett tag för mig att förstå hur man taggade medlemmar. XD)


Namn:
Kodnamn:
Ålder:
Utseende:
Familj&Bakgrund:
Övrigt:


Let's do dis.

Namn: Hazel Stern
Kodnamn: Nightblade
Ålder: 19
Utseende:
Kläder (kind of) :
Hazel är cirka 165 centimeter lång, senig och smal. Hazels kläder är rätt simpla, ett par svarta tights-liknande byxor samt en åtsittande långärmad tröja på överkroppen. Hon har läderhandskar över händerna, hon bär en blå mask över munnen och den masken sitter ihop med en svart luva som hon kan dra av eller dra ned om det behövs. Hon brukar även ha ett bälte med fickor och hennes verktyg.
Familj&Bakgrund: Hazel levde alltid på marken, i slummen där ingen ville veta av någon. Hazel vägrade dock leva på det sättet och började redan vid ung ålder utföra olagligheter för att slippa svälta som resterande del av hennes familj som bestod av hennes äldre bror Michail, hennes hora till mor med så många scennamn att Hazel nästan glömt att hon är döpt efter sin mor och hennes far John blev mystiskt dödad... av Hazel. Hazel fick sitt kodnamn efter mordet och hon är en väldigt bra tjuv trots att hon även är en s.k. assassin. Därav fick hon även behålla sitt kodnamn vilket också var det namn hon gav till sin alltid Belladonna-överdragna dolk.
Övrigt: Rollas fram.

Ibland har jag bra malldagar, ibland kan jag verkligen inte få ut vad jag vill i mallen. xD Hoppas den duger till att skapa någon bild av Nightblade.

Namn: Gwendolyn Lana
Kodnamn: Shapeshifter
Ålder: Runt 25, hon är inte riktigt säker längre.
Utseende:
Bilden ovan är standardkläderna för Gwendolyn, men hon är extremt duktig på att byta skepnad. Det är inte många som vet om hon är en tjej eller kille, eftersom olika kläder får henne att se annorlunda ut. Hennes utseende är en perfekt blandning av båda kön helt enkelt, och det har hon till sin fördel.
Familj&Bakgrund: Gwen är uppväxt i slumområdet på jord, men detta är en bakgrundshistoria hon numer håller för sig själv. Sinnet för stöld växte fram och utvecklades här, och när hon var tillräckligt kunnig för att stjäla smycken, plånböcker och andra föremål smet hon ombord på ett av skeppen till den närmaste staden ovan jord. Vid den här tiden hade hon nyss fyllt fjorton.
Till en början gick det inte bra för Gwen, det var nära att hon svalt ihjäl - men The Thief Order var hennes räddning. De insåg att flickan hade talang och hjälpte henne för att sedan träna henne. Smeknamnet Shapeshifter drog hon på sig efter att hon, med hjälp av smuts (för att förändra konturerna i ansiktet) och andra kläder, hade lurat hela Ordern med att hon var en annan individ.
I slummen lämnade hon efter sig sin mor, som nu tros vara död pga alkoholförgiftning, sin far, som kom hem efter ett slagsmål var och varannan helg och sina två äldre bröder, där den ena våldtagit och misshandlat henne.
Övrigt: Bär ett dussin sömnpilar och en smal dolk. Vill också tillägga att Gwendolyn aldrig har mördat en annan människa.


Känner samma sak här borta, det är svårt att få ut vad man vill... <.< Nightblade verkar awesome!



Får jag börja? :3 *Studsar ivrigt upp och ner*

Yes, you can start. xD *slår ut med armarna som presentatörer i talangshower*

(This is how she looks right now:
)

Gwen stod i skuggornas skydd några meter bort från en stor folkmassa. Folket hade samlats för att lyssna till en hysterisk man som stod på en upphöjd yta, som en scen. Han viftade frenetiskt med armarna medan han uppmanade folket att öppna ögonen för den usla stadsregeringen.
”Det går tjuvar bland oss! Men vad gör de åt det? INGET SÄGER JAG ER!”
Gwen hade betraktat spektaklet i närmare en kvart och började nu tröttna på mannen vars utstående ögon hysterisk stirrade ut över folket. Hon lämnade sin plats ur skuggorna och smälte istället in i folkmassan, där hon lätt och försiktigt knäppte upp halsband, letade igenom fickor och väskor efter juveler och småslantar, tills hon plötsligt kände att hon fått en lapp i handen. Hon såg sig omkring efter personen som lämnat den, men fann ingen misstänksam. Hon anade att det var en av Skuggorna, som de kallades. De var så lätta på fötterna att man knappt insett att de stått bredvid innan de var borta.
”Huvudsalen, 19:00” stod skrivet på pappersbiten och Gwen förstod att ett nytt möte skulle hållas. Hon sneglade ner på ett armbandsur på en väl matad man och såg att hon hade drygt tio minuter på sig att ta sig till högkvarteret. Hon smet ut ur folkmassan och tog långa kliv för att fort komma framåt genom gränderna.
Utanför dörren till högkvarteret satt Tom Tooth Picker på en tunna och bar på sitt gultandade flin. Hans små ögon glittrade i skenet från oljelampan bredvid. Hans smeknamn hade han fått eftersom hans girighet hade fått honom att dra ut andras guldtänder medan de sov. När de vaknat av den plötsliga smärtan hade han redan hoppat ut genom fönstret med hela huset länsat på minsta lilla sak han kunde få med sig.
"Ska du med in, Tooth Picker?" frågade Gwen honom.
Han svarade genom att skaka på huvudet. Han slog till lätt med sin dolk mot trätunnan och fortsatte flina.
"Tooth Picker har inte blivit tillkallad något möte", sa han tillsist. Gwen gav honom en nick innan hon öppnade dörren och steg in.



(Lol, hittade denna bild i sökandet efter en bild till Gwendolyn, och tyckte han var för awesome för att utelämnas. It’s Tom Tooth Picker. 8D
)

(( Förlåt för att det tog en sån jävla tid, mina föräldrar bestämde sig för att ge mig syssla efter syssla efter syssla. ._.'' ))

Hazel låg på taket av en av de stora byggnaderna som numera utgjorde hennes arbetsplats, att förr har stulit små matbitar i slummen var ingenting emot vad hon gjorde numera. Hon stal de rikedomar hon aldrig kunnat drömma om i sitt skjul som hon levt i under sina yngre år innan The Thief Order hittade henne och gav henne chansen, fast inte ens de hade kunnat veta att Hazel skulle låta en dolk glida rakt över hennes egen fars hals för att kunna vara med i ordern. Hon kunde fortfarande minnas blodet skölja över henne när livet flöt ut ur honom i samma takt. Därmed dömde hon även sina två resterande familjemedlemmar till ett ännu kassare liv då det varit faderns förbannade skjul. Hazel stirrade som i trans på de moln som sakta gled förbi på kvällshimlen, lika tunna som en brudslöja flöt de förbi i olika former. Det leende som spred sig över Hazels tunna läppar var i princip osynligt som det var men ingen skulle veta att det ens existerade på grund av hennes blå mask. Hazel reste sig och drog på grund av vana ut hennes kära Nightblade ur sin skida samtidigt. Hon var alltid beredd, hon var tjuven och banemannen Nightblade och folk fruktade för att träffa henne eller henne eller hennes förgiftade dolk.
"Kära Belladonna, du är en grym mördare." Mumlade Hazel otydligt när hon betraktade den utsmyckade dolken, vacker metall, utsirad blomma från botten till toppen. Hon älskar sin dolk. En bit papper singlade ned framför Hazel och hon fångade upp den med samma reflexer som en huggorm.
"Huvudsalen, 19:00" Läste hon och knycklade ihop den lika snabbt följt av att den gled ned i en av hennes bältes många utrymmen. Huvudsalen? Hon var inte speciellt långt bort från huvudkvarteret och det var väl tur eftersom det bara var några minuter kvar tills mötet skulle börja. Hon drog upp sin änterhake och kastade den till närmaste tak och tog sig ned på marken. Bland gränderna hörde hon hemma så det gick fort och hon var snart inne i Huvudsalen och var redo för vad det än är det här mötet skulle handla om.

(( It's ok ))

Väggarna var tjocka och gjorda i sten. Det gjorde att de få fönster som fanns var djupa, och i fönsterkarmen satt Gwendolyn. I handen hade hon sin dolk. Hon underhöll sig själv genom att smula murbruket mellan stenplattorna - som hon lyckades göra med hjälp av spetsen på dolken som var tillräckligt vass för att borra igenom bruket - medan hon väntade på att mötet skulle börja.
"Shapeshifter?"
Gwen såg upp och fann en kort, rund man framför sig. Han gav henne en osäker blick, som om han undrade vem hon var.
"Ja?"
"Åh, så det är du? Du får ursäkta, jag blir osäker när du aldrig ser likadan ut", ett lättnadsfullt skratt slapp ur honom.
Hade hon sett honom förr? undrade hon och vid närmare eftertanke kom hon på att; Ja, det hade hon. Det var han som alltid sprang runt och försökte hålla ordning på de opålitliga tjuvar som smög omkring i kvarteret, han var någon hjälpreda för ledarna, inte sant?
"Något du vill?" frågade Gwen vidare när mannen förblev tyst. En lätt rodnad steg på hans tjocka kinder.
"Vill du vara snäll att följa med mig till Huvudsalen?"
Gwen hoppade ljudlöst nerför fönsterkarmen, borstade murbruksdamm från den svarta klädnaden och följde efter mannen. Han rörde sig otroligt snabbt för att ha så korta ben tyckte hon, och snart nog var de framme utanför salen. Därinne stod ett långsmalt träbord och det var nästan fullsatt. När Gwen tagit sin plats var det två av tio stolar som var tomma.

"Nightblade." Sa en varm men skrapig röst när Hazel kommit in i rummet och Hazel hade snurrat runt med dolken i hand och hennes högra ögonbryn hade höjts i en ifrågasättande min. Vilket var det enda som tydde på att hon reagerat i mer än vapen och blod på den maskerade mannens ord. Vem han var, var svårt att säga, förutom att det brukade vara hans röst som ljöd runt salen vid mötena. "Inta din plats." Fortsatte mannen bakom masken som täckte hela hans ansikte. Den var gjord av något vitt, något vitt och hårt för Nightblade hade fått känna hur den kändes när hon dumt nog slagit honom rakt i ansiktet en gång. Hon hade brutit handen och masken hade inte ens fått en skråma. Det enda som tydde på att den masken någonsin farit illa var den minimala sprickan som gick ned från det vänstra ögat... men denne hade målats över av svart färg. I The Thief Order kallade de honom The Godless Mask, av självklara anledningar, han var en mästertjuv och förtjänade att få vara i toppen med ledarna. Dessutom gick det rykten om att han försökt stjäla från Gud och därför fått sitt ansikte demolerat, vilket var varför han fick bära masken istället. En man med ett sådant rykte var ingen man lekte med, men samtidigt kunde inte ens Nightblade tro på en sådan befängd historia som den. Fast själv döpte han sig till Mask, vilket var lättare att referera till honom som.
"Som du vill." Svarade Nightblade och slog sig ned på en av de lediga stolarna där hon suttit förut. Hon stack alltid in sitt kära vapen i det högra armstödet. Någon som endast kunde vara Shapeshifter kom in i rummet ledd av den runda lilla saken som alltid påstod att Nightblade inte visste vad hon höll på med. En man kommer ned från taket och Nightblade känner igen Arachnoid, vem kände inte igen den kravlande mannen som alltid ingav Hazel obehag vad han än gjorde. Dessutom var han alltid täckt av tyg så det var svårt att veta hur han såg ut i kroppen, och då från fot till huvud var han täckt. Sånär som på ögonen som var täckta av svart glas.

((
This picture was one I found ages ago och tänkte använde till någon karaktär and now... it's The Godless Mask. xD))

Gwendolyn betraktade Arachnoids medvetna rörelser när han kom ner ifrån taket. Hon hade alltid varit fascinerad över hur onaturligt smidigt han tog sig fram. Man skulle kunna jämföra hans rörelsemönster med rinnande vatten; att han betraktat vattnets rörelser i timmar för att sedan efterlikna det var något Gwen gissade på att han gjort. Eller så var han någon skev korsning av en spindel. Hans bakgrundshistoria var inte känd, kanske kom han ifrån ett experiment med mänskliga djurkorsningar ifrån någon av de andra öarna? Kroppen hade hon aldrig sett skymten av heller, vem vet hur han såg ut där under tygremsorna?
"Låt oss börja", sade The Godless Mask och Gwen såg ut över bordet för att se vem som tagit den sista stolen. Där satt en gyllenblond pojke vars ögon var oskyldigt blå. Han kunde inte vara mycket mer än tolv, tretton år och hon undrade vad han gjorde här. Var han en kunnig tjuv vid så ung ålder? Hon misstrodde det, ingen kan bli en riktigt duktig tjuv efter ett eller två år... För hur länge skulle han ha kunnat hålla på?
Gwen hade helt fastnat i sina tankar och glömde bort att lyssna till The Godless Mask, och när hon insåg detta tvingade hon sig själv till att koncentrera sig ordentligt igen.
Han berättade om katedralen. Den låg ensam på en egen svävande ö och var svåråtkomlig. Den höll på skatter tjuvar kunde bli galna över och Gwen kände ett girigt sug i kroppen. Hon hade gjort vad som helst just nu för att ta sig in i katedralen.
Hon svepte med blicken över gruppen och undrade om hon kunde lita på någon av dem. Knappast. Man kunde inte lita på någon, inte ens sig själv tyckte hon.

Nightblade lyssnade och hon lyssnade till varenda ord Mask yttrade. Det handlade för det mesta om katedralen, dess egendomliga makt över folket och hur de som tjuvar inte bara skulle stjäla katedralens juvelbeströdda guldkors utan även katedralens stolthet. För om nu Gud inte velat att korset skulle bli stulet skulle han då låtit göra det av så stöldbegärligt material? Guld, smaragder, rubiner... de vackraste och klaraste bitar av diamant prydde det där korset. Nightblade hade bara sett skönheten en enda gång och det var när hon vid ett tillfälle var i katedralen för att be om nåd för sina brott. För trots att Hazel lever på andras olycka så sägs det ju att Guds nåd saknar slut, att man alltid har en chans till? För om det nu var sant då hade Nightblade otaliga stölder, mord och lögner alla chanser till att bli förlåten igen, visst? En charmerande logik hon blev instruerad till vid väldigt ung ålder av sin gudfruktiga far, fast se var det ledde honom? Nightblade log under masken. Det här kunde hon vara med på, stjäla stoltheten som katedralen stoltserade med, som de ödmjukt skröt om där de flöt ovan alla andra. Där de pompösa idioterna nekat Nightblade Hans nåd på grund av att hon inte var lika förnäm som de? Oh, ja, det ville hon gärna ta del av. Fast han nämnde också de andra skatterna i katedralen, att de hade kupoler gjorda av guld, tyger utav sammet som bara låg och släpade, siden som hängde i färgade fönster och alltifrån små skålar i silver till enorma ljusstakar i rent guld. Stjäla från katedralen, det ville Nightblade gärna göra.
"Hur blir det med de tempelriddare som ränner runt?" Frågade Arachnoid med armarna i kors där han satt i sin stol med benen i kors som för att matcha armarna. Tempelriddarna är de rustade krigare som svurit till att skydda katedralen med sina sköldar, lyda guds order och bara höja sina svärd för att skydda Guds lojala och givna rikedomar från de gudlösa som vill befläcka de troende. Alltså från de tjuvar, mördare och dylika som bad om nåd.