PRS J_J|AlexZz

J_J

Ska jag skriva storyn, eller kan vi den?

Mall:
Namn:
Ålder:
Utseende:
Familj&Bakgrund:
Övrigt:

Det funkade, right? :3

Blir bra du bestämmer ^^jag kan storyn typ men ka nvara bra ha den där så man kan gåtillbaka och fräsha upp minnet

Namn: Lucy Hale
Ålder: 17
Utseende:
Familj&Bakgrund: Lucy kommer ifrån en rik familj och har nu mera bara sin pappa kvar efter hennes mamma avled i barnsängen då Lucy föddes, Modern förblödde och Lucy fick bli moderlös. Det påverkade inte Lucys uppväxt utan detta gjorde henne till den hon är idag, men trots allt hon är stark av sig så har hon en beskyddar sen 1 år tillbaka, Fiender har satt ett bra pris på hennes liv eftersom hon är en nyckel. Hennes mor var inte som man trodde, hon var nycklen och nu är Lucy det. Det går till mor och dotter i deras familj.
Övrigt: Lucy älskar att rida sin häst och rymma lite ifrån beskyddaren för att få honom att leta lite och sedan kommer hon snabbt fram till honom.. Det är bara roligt att leka med honom rättar sagt, hon må vara 17 men kan bi lite väl barnslig ibland. Men när hon måste är hon en väldigt lugn och mogen person. Är en väldigt duktig förhandlare och väldigt smart av sig och har lyckats lura folk om saker utan de anar något.

Namn: Adrian Leech
Ålder: 20
Utseende:
Lång, muskulös, han har inte några örhängen och hans till synes mörkbruna ögon på bilden är egentligen mörkgröna.
Familj&Bakgrund: Adrian har inte mycket till familj att tala om, han uppfostrades av en gammal soldat som förlorat ena benet. Därför hade Adrian inte heller några som helst samvetskval när han äntligen kunde lämna den gamle stollen bakom sig i en tjänst bland den rika Hale-familjen. Ärligt talat var det upplyftande, fast där agerade han först tjänare, lite senare vakt och sedan ett år tillbaka Lucy Hales beskyddare. Adrian kan ibland finna Lucy smått irriterande men kommer oftast över det väldigt fort, inte för att han har så mycket att välja på.
Övrigt: Adrian sysslar mycket med olika sorters vapen, han föredrar alltid att kunna ta det med svärd men till och med i svärdsdueller kan en revolver ha sina fördelar.

Lucy satt tyst i köket och tråkade, hennes huvud värkte, detta kunde inte blir värre?! åksan hade hållit henne vaken halva natten och hon ville verkligen sova men skulle aldrig somna och om hon gjorde det skulle hon väl vara rastlös i natt. alla viste det till och med Adrian skulle veta det. Hon reste sig snart och henes papap stoppar henne i dörren "vart ska du?"frågade han och hon svalde lite, om man ska snacka respekt var det för henens pappa. Visst Hale familjen var bland den rikaste familjen och mäktigast. Han stod än oh kollar strängt på henne "säg det"sa han och väntar otåligt. Hennes ord ströp sig vid hennes hals "ut" sa hon nu och han släppte för bi hene och hon smet tyst ut och satt sig på gräset utanför

Adrian leker lite med dolken han håller i händerna samtidigt som han vill uttrycka sig väldigt ordat om att hans svärd precis gått i bitar. Fast det kanske är vad han får förvänta sig när han klättrar runt på en enorm byggnads tak. Denna enorma byggnad är Hale-residenset och just nu är han på marken. Han plockar upp bladet av svärdet och lägger det i skidan som hänger i hans bälte och handtaget slinker ned i en av hans fickor. Han får ta det till smeden senare. Han tittar upp mot taket igen, anser sig besegrad för nu och bestämmer sig för att hitta Lucy... eller Miss Hale som han borde referera till henne som. Han gör det när han pratar med henne, han försöker att inte säga Lucy då iallafall. Han hittar henne rätt snabbt, det verkar som hon precis kommit ut. Nu kommer den där eviga frågan ifall han borde säga något till henne eller bara låtsas som att han inte är där.

Lucy hade hört hoonm och suckar till, hon orkade faktiskt inte säga ett ord till honom just nu. Hon kollade snabbt back på honom sen bort igen, ärligt. Detta kändes nästa som om hon var 5 och henens pappa hade satt en barnvakt hos henne hela tiden, hon hade nästa stort lust att få honom kolla bort och smitta nu, men han skulle hitta henne lätt eftersom han verkade veta dem felsta dragen hon gjodre emot honom, det bprde han veta efter 1 år med henne. "Skickade han hit dig eller gick du frivlligt?"Frgåade hon nu och kolldae på Adrian. "Och säg Miss Hale kommer jag inte snacka med dig på timmar" Sa hon envist. "säg Lucy" Sa hno snart

"Men om din far hör mig kalla dig vid förnamn får jag problem." Konstaterar Adrian och ställer sig bredvid henne. "Jag kom frivilligt, varför skulle han behöva skicka efter mig? Jag har spenderat ett år i den här tjänsten, har jag inte?" Svarar Adrian nonchalant. Han sätter sig på huk bredvid Lucy och riktar blicken mot henne samtidigt. Hans kniv har han i händerna och leker lite med den igen. Adrian har lärt sig att man ska vara beredd på allt efter ett år i tjänst. Det må vara en relativ kort tid i jämförelse med andra vakter på det här stället, men Adrian är bra på det han gör iallafall. Han flinar smått, ett snett flinande som tyder på självsäkerhet. Fast ingen skulle behöva skicka efter honom så länge han kan leta reda på henne.

Lucy kollade på honom nu sen på hans dolk och hade stor lust att få honm leka med den. "Jaså, frivilligt det var något nytt tycker jag" sa hon och log på skoj bara hon retades lite med ohnom bara för att inte vara elak. "Han e inne längst in i byggnade och skirver papor." Sa hon och kollade på hoonm lugnt "han har inte öron ute på huset." Sa hon och flinade bara emot honom för att. Hon såg på honom som en bra vän och retas med. "kan vi inte göra något det är tråkigt att vara här." sa hon nu och menade det. "han kommer ändå inte låta mig sticka ensam utan du hänger där som jag tycker det e olönt." Sa hon

"Han verkar otroligt upptagen på senaste tiden." Suckar Adrian och reser sig upp. "Var vill du gå, milady?" Retas Adrian till svar och flinar. Om hon inte talar med honom kan de ändå inte gå någonstans heller. Han mår rätt hyfsat ändå. "Och oavsett var vi går kan vi gå förbi smeden först?" Fortsätter Adrian när han kommer ihåg sitt svärd, han behöver det troligen inte men samtidigt vill han ha det fixat så snabbt som möjligt. Han ser på Lucy fortfarande flinande och drar lite i skjortan han har på sig, han tycker inte om att ha hög kvalité kläder på sig, han känner sig som ett fån och tror att han kommer förstöra dem hela tiden. Trots det så brukar han inte förstöra dem, vilket enligt honom är en triumf i sig.

Lucy kolade på ohnm. "smeden, då får du säga mitt namn inte Mylady eller miss. Då går vi för bi" sa hon och kollade på honom och flinade lite, hon var smart det visste flera, Adrian kände ju henne så han borde veta hon hade lagt till en anna taktik nu. Hon funderadel ite grann "Jag vet inte vad jag vill göra kan tänka på det påvägen till Smeden, om du nu säger som jag sa" Sa hon och log smått emot honom, hon brukade se om hon kunde vinna över hoonm men det bruakde sluta med han vann ändå. Det var värst, att förlora emot sin egna vakt. "Han förhandlar med olika i olika riken, snokade igår. Han låser inte dörren efter sig" sa hon och flinade lite.