Piraternas fånge(PRS)

Privat rollspel mellan mig och Hawke! Ingen annan får kommentera här men det är fullt tillåtet att titta

Min mall kommer strax, jag vet inte om du kör med mall men jag gör det i alla fall^^

Mall:
Namn: Mona Lorang
Ålder: 19 år gammal
Kön: Kvinna
Utseende: Hon har långt, lockigt, mörkbrunt hår hår. Hon har klarblåa ögon, de är nästan som de ser igenom än ibland och färgen påminner lite om klart havsvatten. Hon är rätt så blek och har en rosa liten mun och rak näsa. Hon är ganska 'normal' lång och smal och har lite kurvor.

Personlighet: Då hon alltid fått det hon velat ha och aldrig saknat något så är hon en aning bortskämd, dock väldigt lite ändå för att vara så älskad och ompysslad sav sina föräldrar som hon är. Hon är vänlig och god mot alla då hon fått lära sig att det är rätt och försöker alltid vara artig. Hon är nästan alltid inomhus då det inte är 'passande' för en ung dam som henne att vara ute så mycket själv men hon trivs med det.
Bakgrund: Hon är den enda dottern till en högt uppsatt lord och dennes fru. Hon har alltid varit mycket älskad och ompysslad och fått allt hon ville. Hon har haft en väldigt bra uppväxt, enligt henne, och saknar ingenting så vitt som hon vet även om det är lite ensamt ibland då hon mest är inomhus.

Jag kanske uppdaterar min mall lite imorgon^^

Namn: Seamus Napier
Ålder: Han är osäker men cirka 20.
Kön: Manligt.
Utseende:
Seamus är en av de längsta på skeppet, han bär lösa skjortor, rusar omkring barfota och hans bruna tygbyxor ser snarare ut som trasor med alla hål och rispor. Han binder dock upp dem med tygbitar här och var så lite färggranna är de ändå. Seamus har blågrå ögon och brun skäggstubb då han tenderar att raka bort sitt skägg... i motsats till många andra på skeppet.

Bakgrund: Det finns inte mycket att berätta han föddes och uppfostrades i en bordell tills han var cirka tio och såldes till skeppet han nu bor och lever på. Han är ingen slav längre, det var ett tag sedan och den nya kaptenen är rätt annorlunda. Det var nämligen ett... kaptensbyte för cirka ett år sedan och rodret togs över av en dam vid namn Vivian Seemour. Hon slaktade en stor del av den gamla besättningen, ersatte den med sina män och behöll bara cirka tre-fyra män ur den gamla. Efter ett år av att vara under Kapten Seemours befäl har dock Seamus funnit sig i hur de arbetar. Kidnappningar, förstöra handelsskepp, undvika lagen så gott det går, sälja folk på svarta marknaden... med mera. Seamus är ingen speciell på skeppet men så länge han håller uppe respekten för kaptenen så hoppas han på att han inte råkar illa ut.
Övrigt: Seamus är för det mesta en kanonjär, han är vid kanonerna och sköter dem. Men han är också en favorit att ta med i land på grund av hans yttre och förmåga till att få folk att säga vad Vivan vill höra... samt att han kan slåss för sig själv också. Väldigt praktiskt.

Mona hade lugnt legat och sovit i sitt rum, helt ovetandes av vad som väntade. Ett par män bröt sig in genom fönstret, pirater,men när hon vaknade var det redan försent. Hon fick en munkavel och de band hennes händer innan en av männen kastade henne över sin axel och tog sig ut genom fönstret igen. De tog henne genom staden, det var kallt då hon bara hade ett nattlinbe på sig och tillslut kom de fram till hamnen. De tog henne ombord på ett skepp där.
Mona var rädd, förvirrad och skräckslagen. Mannen drog av henne munkaveln innan han kastadw ner henne på däcket. "Kapten! Vi har tagit hit flickan" sa mannen till kvinna. Hela besättningen stod uppe på däck och såg på Mona. Hon blev bara mer rädd och och såg ner i golvet. Vad hände nu?

Seamus rycker till när han hör den välkända busvisslingen vilket indikerar att det är dags att samlas på däck. För alla som kan höra att kapten visslar. Han drar en hand genom sitt ostyriga hår när han reser sig med en suck och följer efter de andra kanonjärerna som lufsar upp på däck. Seamus har hyfsad hållning, inte perfekt men han skulle åtminstone kunna passera som en adels betjänt. De flesta andra på det här skeppet skulle inte kunna passera som en gatuhund. Seamus kommer upp på däck och lägger armarna i kors när han tar sin plats för att undersöka den flickan som är det nuvarande offret. Det han hört om kidnappningen var att de skulle kidnappa någon lords dotter, kräva lösen och sedan försvinna igen när de fått det.
"Hör upp, slashasar!" Ryter kapten från rodret och stirrar på dem från sin upphöjda position. "Vår nyaste källa till guld har precis kommit på vårt skepp och jag förväntar mig att Lord Lorangs dotter ska få samma behandling som våra andra mänskliga skattkistor, är det förstått?" Besättningen hummar och muttrar till svar. "Den som inte lyckas följa mina order hängs från galjonsfiguren!" Ryter hon vidare precis och hennes svarta hår vajar likt seglen av vinden. Det passar hennes olivfärgade hy och egentligen så skulle hon vara väldigt vacker om inte hennes ansikte blivit deformerat av ett tvärgående ärr över hela ansiktet. "Seamus, ta ned henne under däck!" Gastar hon vidare. "Ni andra kan återvända till ert! Nu!" Hela skeppet börjar röra sig igen, Seamus rör sig fram till den bundna flickan och drar upp henne från däcket. Han försöker ta det försiktigt. men samtidigt vill han göra det fort för att inte möta kaptenens otåliga vrede.

Mona hörde det som nog var kaptenen tala. Hon kände hur hon själv bleknade, mänsklig skattkista? Hade de gjort allt dwt här för pengar? Om hon hade tur kanskw de var så giriga att de inte gjorde henne illa. Men man visste aldrig
Hon vågade se upp lite och möttes utav flinen av piratrrna. Alla skulle följa kaptens order, men några gav henne blickar som fick henne att rysa. Trots att hon hade nattlinnet på sig, som var långt och relativt tjock, så kände hon sig naken.
Aldrig i sina vildaste drönmar hade hon tänkt att hon skulle bli kidnappad för pengar och aldrig hade hon trott att hon skulle möta pirater heller. Men nu hände båda samtidigt och hon kände hur hon började bli ännu mer rädd. Tänk om de aldrig släppte henne? Tänk om de gjorde illa henne?
Monas huvud virvlade av oroliga tankar tills en ung pirat kom fram och tog henne med sig. Han såg ut att vara bland de yngre, kanske yngsta. Hon följde lydigt med honom under däck då båten plötsligt gungade till. Hon föll ner på knä då hon inte hade en chans att hålla balansen med armarna bundna bakom dig. Hon tog sig snabbt upp. Hon hade aldrig någonsin varit på en båt i hela sitt liv, hon hade inte ens varit vid vatten på länge. Knappt utanför de områdena hon fick gå i. ALlt var nytt och skrämmande.

Seamus drar automatiskt i henne när hon snubblar och svär, han har ingen direkt koll på vad han säger men han indikerar att hon borde hålla sig på två fötter. Han har inget intresse i att släpa henne över halva båten, han knuffar och drar henne hellre. Ärligt talat vill han inte ha något med henne att göra och försöker ignorera att han drar i henne till ett rum under däck. Precis som all annan värdefull last de har på skeppet, det måste vara säkert... under däck. Det hemskaste är Seamus vet exakt hur det fungerar med kidnappningarna och den här väldigt vackra flickan kommer få ett hemskt slut på resan om de inte får sina pengar. Män mördas, pojkar säljs, kvinnor säljs eller dödas, flickor säljs, det är så det fungerar och det är så det alltid fungerat.

De anländer till rummet, eller cellen beroende på hur man ser det, som kommer vara hennes hem tills vidare. Seamus drar runt nyckeln som sitter i låset, tar nyckeln i hand och öppnar dörren.
"In." Säger Seamus till henne och släpper taget.

Mona darrade lätt och såg ner i golvet medan hon fortsatte gå. De skulle ha henne och kräva lösensumma för henne...Hon hoppades hennes far skulle betala, hon ville inte veta vad som hände om han inte. Men hon litade på sin far, att han älskade henne. Men krävde de en alltför stor summa....Det skulle bli svårt att få tag på alla pengar på en gång då visste hon även om de hade mycket pengar också.

Då de kom fram till rummet såg hon på den unga mannen innan hon lydigt gick in. Hur kunde man välja ett sådant yrke som pirat? Kidnappa och sälja människor, döda. Det var helt obegripligt för henne. Hon sa inget utan bara såg på honom med sina genomborrande blåa ögon.

"Ser man på." Mumlar Seamus och drar fram sitt elddon för att kunna tända en lykta som stod på ett bord i rummet. Han undviker med vilje att se på henne eller befria henne innan han kan se det ordentligt. Han tänder lyktan utan svårigheter och det simpla rummet lyses upp. Det finns ett bord, två stolar, någon sorts säng som ser mer ut som hö med ett tjockt tyg ovanpå, samt något filtliknande. Det enda ljus som finns är lyktan och rummet i sig är väldigt avskalat. Seamus rundar henne för att få fatt i hennes händer, han gör en not över hur grova hans egna känns mot hennes hy, innan han skär av repen åt henne. Munkavlen får hon ta hand om själv, han ställer sig så att han blockerar dörren halvt om halvt och är redo för att få alla världens förolämpningar på sig, eller ett flyktförsök.

Mona såg på honom då han tände lyktan och kände sig genast lättad då det blev lite just i alla fall. Hon gillade inte mörker, hon hade aldrig gjort det, kanske för att hon nästan aldrig behövt utsättas för det. Hon såg sig sedan om i resten av rummet och visste inte vad hon skulle säga eller tycka om det, det kunde ha varit värre, det visste hon, men det var en sådan kontrast mot vad hon var van i, vad det hö i sängen?
Då kände hon hur piraten tog tag i hennes händer och rädslan sköt upp i henne, men han skar bara av repen. Hon drog snabbt bort munkaveln och tänkte säga något, fråga varför de gjorde det, även om hon mycket väl visste, be om hjälp, vad som helst. Men inget kom ut och hennes läppar bara darrade. Tillslut fick hon ut "Vad händer om far inte betalar?".

"Om lorden inte betalar? Om jag var du skulle inte vilja veta." Svarar Seamus, ärligt talat, hon är fast hos pirater. Vad tror hon skulle hända? "Låt mig säga såhär; bästa scenariot skulle vara att du får stanna på skeppet som kaptenens personliga slav." Fortsätter Seamus, det är bara snäppet bättre än att bli såld som slav i Tortuga samt en mycket kortare process. I Tortuga måste de hitta en slavhandlare som är villig att betala för henne först. Men det skulle säkert inte vara ett problem med tanke på hur hon ser ut. Faktum är att hon säkert skulle bli bråkad om på marknaden, hon är vacker och det kan vem som helst se. Hon borde bara hoppas på att hennes far betalar.