(Prs) Rollspel och Alexandra Hagström

Alexandra Hagström

Mallen:

Namn:
Ålder:
Kön:
Utseende:
Distrikt:
Familj:
Övrigt:

Namn: Julia Ross
Ålder: 17
Kön: Tjej
Utseende:
Familj: Mamma och pappa.
Övrigt: Blir lätt kär.

Namn: Jonathan Anderson
Ålder: 17 år
Kön: Kille
Utseende:
Distrikt: 11
Familj: Föräldrar och två småsyskon, Andreas (11) och Cajsa (13).
Övrigt: Modig och snabb. Duktig på svärd och pilar.

Du börjar

Jag stod i kön och väntade, det vart bara två personer framför mig. En kille och en tjej. Jag hade ett par svarta jeans och en blå skjorta på mig. Mina syskon stod bakom mig. Cajsa hade en ljusrosa klämning med spets och Andreas hade likadana kläder som jag fast mindre såklart.

Jag väntade på att få ett stick i fingret. Jag fick sticket och gick till dom andra 17 åriga flickorna.
Jag stod och väntade på att dom skulle ropa upp deltagarna.

Snart var det min tur. Jag gick fram och sträckte fram handen. Det stack till och mitt finger pressades mot ett papper. Jag nickade och gick till killarnas plats. Jag ställde mig bredvid Andreas och tog hans hand. Han var rädd. Jag tittade mot tjejernas plats. Cajsa stod och tittade mot scenen.

- Nu ska vi dra damerna, sa Mimmi.
Jag var nervös och väntade på ett namn.
- Julia Ross, sa Mimmi.
Jag gick sakta upp på scen och kollade på mina föräldrar.
Min mamma grät och min pappa tröstade henne.
Jag fick tårar i ögona och vände bort blicken.

- Nu tar vi killarna, kvittrade Mimmi glatt och vinglade fram till den andra skålen. Hon vevade runt med handen bland lapparna och tog tillsist upp en, hon öppnade den långsamt. Nästan lite retsamt. Sen öppnade hon munnen.

- Andreas Anderson!, kvittrade hon.

- Nej!, skrek vår mamma.

Andreas svalde. Han var bara 11, visste han vad det skulle gå ut på? Det var livsfarligt.

- Vart är du lille vän?, kvittrade Mimmi. Hon såg ut bland alla ungdomar.

Andreas gick långsamt fram. Jag fick panik. Han var 11, jag var 17.

- Jag är frivillig!, ropade jag.

- Jonathan!, skrek mamma skärrat.

Andreas såg på mig och stannade. Jag gick snabbt upp på mattan och leddes fram till scenen av två män i vita dräkter.

- Jaha! Då har vi våra två deltagare från distrikt 11! Varsågoda att ta hand med varandra!, kvittrade Mimmi och backade så vi kunde ta hand.

Jag kollade upp på honom och torkade tårarna. Jag sträckte fram min hand mot honom.