They rise again (Jessica Tonks)

*mimicka hur du gör dina titlar, Jessica Tonks, för det ser coolt ut*


Well... zombies... zombieapokalyps. Syskon. (A very, very, very basic story...)

Mall:
Namn:
Ålder:
Utseende:
Övrigt:

I just realized that I can't really write like Familj&Bakgrund: i mallen eftersom vi kommer dela familj... o-o i suppose Övrigt får täcka in vapen och stuff even tho I don't think it's needed right now. xD

Wow... den här tråden blev oseriösare än räknat med. Sorry. >_>

Zombies och syskon är en perfekt kombination Haha och mina titlar är den sämsta xD Hittar ofta bara på något som ibland blir felstavat till och med.

Mallen är bra!

Mall:
Namn: Fay Larks
Ålder: 18 år gammal
Kön: Kvinna(kanske bäst att skriva det vet inte om Fay fungerar som pojknamn med xD)
Utseende: Normalt lång, hon önskar hon vore lite längre, ganska så smal men har ändå lite former. Klär sig i det som hon gillar och har lite svårt att följa saker som är 'inne'.


Övrigt: Hon har gått på bågskytte när hon var yngre men slutat med det då hon fick mer i skolan, hon var rätt så okej på att skjuta, men hade aldrig vunnit några tävlingar.

Namn: Michelle "Mitch" Larks
Ålder: 14 år
Utseende:
Hon har på sig en grå huvtröja med ett halvt om halvt bortskavt tryck av en smiley på baksidan. Under har hon en svart t-shirt, hon har vanliga blå jeans och vita gympadojor.
Övrigt: Mitch ville gå på kampsport, men fick inte för föräldrarna. Hon testade fotboll, hon tyckte inte om det... till slut blev det tv-spel och liknande som blev hennes grej. Fast hon har en hyfsat kondition också på grund av att ha blivit tvingad till att jogga två gånger per dag. *suck och stön*

Soz för att det tog tid... ._.'' I ate and stuff. xD

Inget problem xD

Men ska de sitta i sina klassrum och så ser alla läraren och panik utbryter?

Fine by me. :3 Ska du eller jag börja? ^^

I can start!


Fay var uttråkad, riktigt uttråkad. Hon satt vid fönstret i klassrummet och lyssnade på när läraren pratade och försökte lära sig något. Hon hade sitt anteckningsblock öppet och en penna i handen men hade bara skrivit några få rader, och nu satt hon och klottrade mest.
Hon brukade gilla skolan, men just Geografi hatade hon, och läraren de hade det i verkade inte gilla henne heller. Hon slutade klottra ett tag och tittade ute genom fönstret. Hon lyssnade inte ens nu. "Fay!" lärarens röst fick henne att se framåt igen. "Lyssnar du ens?" frågade han irriterat och hon nickade. "Ja". Han suckade och fortsatte prata och hon försökte lyssna.
Men återigen gled Fays blick ut och istället för en tom skolgård såg hon två utav lärarna. Den ena stod och pratade i sin telefon och den andra kom bakom den. Men något såg fel ut...Läraren bakom såg konstig ut.....Och plötsligt hände det. Läraren tog tag i den som pratade i telefonen och bet honom läraren skrek och det gjorde Fay med.
"Fay!" sa deras geografilärare nu riktigt irriterat och kom fram till henne. "Hur svårt ska det vara att...". Då såg han det med och bleknade. Fler skrik hördes i klassrummen för nu bet inte läraren på den andra, han åt på honom, blod spreds på marken med inälvor och annat.

Mitch satt med mobilen i händerna och spelade ett av sina favoritmobilspel. Fast hon hatar det, Flappy Bird, vilket korkat spel. Ugh! Hon råkade krocka i ett av de jävla rören! Hon hatar det här spelet. Fy vad hon hatar det! Hon klickar ned spelet och vänder blicken mot fönstret. Hon var inte den enda som såg det, halva klassrummet var vända mot rutan. Den ena läraren biter in i den upptagne lärarens axel. Blodvitet är oundvikligt. Det var tyst i rummet. Ingen rörde sig. Alla bara stirrade. Det var först när någons mobil börjar vibrera och vems mobil det än är reser sig upp, slår i sin bänk. Mitch reser sig också upp, faktum är att hela salen reser sig upp. Läraren i rummet stirrar bara. Förlamad men Mitch följer sina klasskamrater som springer panikslaget nedför korridorerna. Mitch är inte medveten om att hennes bästa vän, vid namn Kelly, rusar upp bredvid henne och tar hennes hand.
"De äter folk..." Väser hon chockat och Mitch nickar kort, fast rusar vidare. "... vi håller ihop, va? Det gör vi, ellerhur?" Fortsätter Kelly och Mitch nickar igen, varför inte? Men var springer folk egentligen?

Allt blev kaos. Läraren åt i praktiskt taget upp den andra, men den andra rörde sig också nu, och såg likadan ut som den andra läraren. Fay visste inte vad hon skulle göra, de två lärarna rörde sig mot deras fönster där det skreks mest och började banka på dem. Då såg Fay det, de såg döda ut, ruttnade.
Hon tog sig snabbt ut och som alla rusade hon ut ur klassrummet, deras lärare gjorde inte ens något för att stoppa dem utan bara sprang ner i korridorerna, de behövde komma ut därifrån, från lärarna.
Fay tänkte precis springa ut då hon insåg en sak, hon kunde inte lämna Mitch här! Deras föräldrar skulle döda henne då och hon ville inte lämna sin lillasyster ensam då två lärare gick runt och åt på varandra.
"Mitch!" ropade hon ut över kaoset, försökte hitta sin lillasyster. "Mitch!". Hon försökte ta sig genom elverna och lärarna. Alla trängdes med varandra. Tillslut fick hon syn på sin syster då hon praktiskt taget sprang in i henne. "Åh tack gode gud Mitch!" sa Fay lättat. "Kom, vi måste hem, nu!".

Mitch vänder sig tvärt om när hon hör sitt namn och ser Fay.
"Hem?" Frågar hon tvärt, vaddå hem? "Folk äter varandra utanför dörren och du tror att vi kan springa hem!?" Frågar Mitch och vill nästan skrika i hennes ansikte. Men i allt tumultet var det svårt att bara tala normalt. Fast det tystnar någonstans längst fram och Kelly hoppar bredvid Mitch för att se vad det är folket stannat för.
I tystnaden hör man gurglande, ett gurglande ljud. Sedan ett skrik, ett högt och ljudligt skrik av ren skräck innan alla börjar röra sig bakåt.
"Taket!" Skriker Mitch högt nog för att Fay ska höra. Kelly drar hon bara med mot trapporna upp. Med tanke på att de flesta är på väg uppåt bort från vad det än var längst fram så är det lätt att ta sig upp för trapporna... om man rör sig tillräckligt fort.

Fay blev ilsken för en kort sekund. "Vi kan inte stanna här i alla fall!". Hon var glad att hon hittat sin syster, nu behövde de bara ta sig därifrån och sedan kanske lärarna skulle skratta och säga att det var ett sent aprilskämt. Men ingen gjorde det. Alla bara skrek och hade panik.
Fay tänkte precis ta tag i Mitch och dra med henne då hon började röra sig mot taket. Hon svalde hårt och följde efter. "Vi måste hålla ihop!" sa hon då hon inte ville vara ensam i tumultet. Hon hade sina vänner men de vara alla i panik och sprang de med. Tillslut sprang de uppför trapporna och kom upp på taket. Solen slog emot dem och Fay tog sig fram till Mitch. "Och nu då?".