Flygande giraffer!

Ett rollspel mellan Jessica Tonks och Vildvittra

Älskar titeln xD Haha, bättre än någon av mina xD!
Men min mall, orkade inte tänka igenom allt, alltför mycket men gillar den ändå!

Mall:
Namn: Mattias Lark
Ålder: 23 år gammal
Kön: Man
Ögon: Ett brunt och ett mörkgrönt
Utseende: Han är lång och muskelös och har vissa små ärr.
Gåva: Styrka mer eller mindra, lite mer åt stridshållet men hans ägare använder honom mest som en som får bära runt på tunga saker och fixa med allt som är tungt, hans råa styrka används bara. Han är inte fullt så stark som vissa med styrkans gåva men är ändå väldigt stark.
Personlighet: Rollas fram, men han är snäll och vänlig, dock lite av en ensamvarg då han inte umgås med så många. Dock svag för vackra damer.
Bakgrund: Mattias hos sin familj tills han var åtta år gammal, då skickades han till kungen eftersom han var särling, sedan, när han var tjugotvå såldes han till en lord och hans fru.
Övrigt:

Namn: Rachel Morls
Ålder: Nu sjutton år gammal
Kön: Kvinna
Utseende:

Namn: Elionora Angelica Signe Liljencrantz
Ålder: 19 år
Kön: Kvinna
Utseende:

Blek, tunn och smal, liknar mer en ömtålig porslinsdocka än något annat.
Ögon: Båda är gröna med en svag skiftning åt det gula hållet på den ena.
Gåva: Hon vet inte
Personlighet: Hon är tyst, kuvad och tillbakadragen. Man märker knappt att hon är där eller närvarande. Detta ändras dock under tidens gång.
Bakgrund: Föddes i en adelssläkt och blev bortlovad redan som nyfödd.
Vid 13- årsålder blev hon bortgift med den 40 år äldre Karl.
Används mest som något att visa upp vid sin make, är totalkuvad och skrämd till lydnad.
Övrigt:

Fin mall!
Börjar rollet då! Men vet inte riktigt vart vi ska börja, liksom då kanske maken upptäcker dem, innan det eller när han kommer tillbaka efter åren? xD

Innan det, när Mattias anländer till dem i typ deras "tronsal". Känner att det skulle vara roligt att rolla allt det först xD
Men börja du, jag kommer strax

Sen tack, tyckte titeln beskrev hela rollet xD
Fin mall du hade med c:

Okka! Det blir bra! Jag börjar då och tack!
------------------------
Mattias hela värld som han känt den i många år hade förändrats under en enda dag. Han hade kommit ifrån slottet som han bott och levt i sen han var åtta och var nu i visserligen ett annat slott, men det var mycket mindre och inte bosatt av en kung. Han visste inte vad han skulle göra, han hade bara varit där nu i någon timma, fått ett rum och visats runt lite. Men han kände sig redan ensam och nere. På kungens slott hade han haft någon vän, men här kände han ingen, här var han bara en ägodel. Han skulle arbeta, på slottet hade han mest tränat då han varit värdefull för att göra vanligt arbete.
Och nu skulle han möta sina nya ägare. Han hade förts till en stor sal och stod där och väntade. Det svarta håret var i en stor reda som vanligt och han hade tvingats på en halvknäppt skjorta förutom byxorna som visade av hans muskler. Hans gröna och bruna ögon for runt i salen.

Elionora följde tyst efter sin make in i salen. Salen bestod utav långbord där alla som tjänade på slottet åt. Hon och Karl samt finare gäster om de hade åt uppe på en upphöjdnad så de kunde se ner på sina tjänare och ägodelar. Karl gillade att ha det så, det var inte bara över Elionora han regerade utan över alla.
De satte sig på de stora utsirade stolarna och Elionora rättade till sin ljust gröna sidenklänning. Hon var blek och hård snörd i midjan, det tjocka röda året var uppsatt i en fläta som var upplindat på huvudet. Det hela var tungt och gav henne allt som oftast huvudvärk, men Karl ville ha det så.
Hon kastar en skrämd blick på den svarthårige mannen som nu var deras, som Karl hade fått till skänks av kungen innan hon snabbt ser ner i sitt knä.
Karl såg ner på honom med ett överlägset leende. Han var i femtioårsåldern, stor och fet var han av vällevnad.
"Ja, vad heter du?" sa Karl hånfullt.

Mattias såg på dem då de kom in, hans ägare. Mannen var som kungens gamla far, fet, äcklig och gammal. Mattias kände ingen respekt för honom alls bara han såg honom men visste att han var tvungen att ha det. Han såg sedan på hans fru, ladyn. Hon var mycket behagligare att se på, vacker och vän. Men hon såg skrämd och blek ut samtidigt.
Då de slagit sig ner och lorden tilltalade honom bugade han. "Mitt namn är Mattias...". Han funderade en kort sekund och la till "sir" på slutet. Han hatade att behöva buga, men han var tvungen att lyda.

"Så Mattias......." sa Karl och log ett kallt leende eller mer ett beräknande då han visste allt detta redan. Han tog en klunk av sitt vin och tog kött från en grillad kyckling. Han åt och drack ofta och det syntes med.
"Vad är din gåva? Varför är du här? Och vem ska du lyda?" frågar han och spänner ögonen i mannen.
Elionora såg bara ner i sitt knä på sina knäppta händer, hon koncentrerade sig på att hålla en rak hållning, andas och att göra allt rätt så kanske inte Karl skulle slå henne sedan.

Mattias knöt omärkligt nävarna, han visste vad han höll på med..."Min gåva är styrka, att slåss, kungen gav mig till er som gåva, sir". Han drog sedan efter andan. "Jag ska lyda er". Han tog sig sedan upp från bugningen och såg på lorden, han kunde inte kontrolla sig utan allt lyste igenom, hur äcklad han var av lorden och hur mycket han redan hatade honom.