Nu och föralltid- Drarry

Hej allihop :d
Ja, detta är alltså en drarryfanfiction och är skriven av mig ochJulia Ginny Potter Jag kommer att skriva ur Dracos perspektiv ochJulia Ginny Potter kommer att skriva ur Harrys. Rating är PG
Vi har några lösa planer på vad som ska hända, men vi har inte planerat jättemycket.
Men ge den en chans!!!
Vi börjar efter en kommentar :d
Kan tagga några som kanske vill läsa :dAlways~/user]FreddelitoSafir Anne PotterFashion7 Hoppas att ni vill läsa :d
Sorry förresten om ni inte vill bli taggade

Låter bra Bevakar

ok, här kommer alltså kapitel 1
Dracos pow
Jag sitter vid Slytherinbordet tillsammans med Crabbe och Goyle. Det är den 1 September, och alla sitter och äter av den traditionella festmidagen.
Jag ser mig omkring i Stora salen, så som jag alltid brukar göra vid varje terminsstart.
Vid hufflepuffbordet sitter nästan alla och skrattar. Vid plugghästarnas bord, ravenclawarnas alltså, är stämmningen ungifär likadan. Nu är det bara gryffindorarnas bord som jag inte har kollat på än. Jag vet inte varför jag ens bryr mig om att göra det, ingen där är värd min uppmärksammhet.
Trotts att jag så bestämt säger till mig själv att de inte är värda min uppmärksammhet, att de inte är några man ska bry sig om, kan jag ändå inte låta bli att kassta en blick mot dem.
Jag ser Miniweasley sitta och skratta med sina kompisar, inget märkvärdigt med det.
Jag suckar åt mina tankar:
Varför kommer ens tanken upp att det skulle vara något märkligt? Det är inget som är det minsta märkligt med någon gryffindorare.
Jag hatar gryffindorare, så varför tittar jag ens på dem?
Jag börjar bli ganska säker på att jag lider av någon slags sjukdom som gör att man tänker extra mycket på idioter, som gryffindorare till exempel.
Min blick fortsätter dock envist att gå från gryffindorare till gryffindorare. Jag kanske ska gå till Madam Pomfrey efter midagen och fråga efter ett botemedel till gryffindorsjukan. Jag hoppas bara för Merlins skull att det finns något.
Jag tänker inte på något speciellt när jag ser på de andra gryffindorarna, inte för ens jag får syn på Potter, Blodsförädaren och Smuttsskallen. Då stannar jag upp ett tag och funderar:
Jag tänkte nyss på Weasley och Granger som Blodsförädaren och Smuttsskallen, vilket ju inte var så konstigt, eftersom att det faktiskt är det dem är. Men jag tänkte bara Potter... Weasley kommer alltid att vara en Blodsförädare i mina ögon, och Granger skulle alltid förbli en Smuttsskalle, men Potter då? vad är han i mina ögon? Är han bara Potter?
- Nej, tänker jag för mig själv. Potter är en uppblåst, korkad, idiotisk, ful, obetydlig, konstig, äcklig, töntig gryffindorare.
Jag blir lite förvånad när jag tänker på hur många ord som man faktiskt kan beskriva Potter med.
Jag ser att den uppblåsta idioten, som inte bara är Potter längre, skrattar högt åt något som Smuttsskallen säger. Det är säkert ett skämt om Weasley, för enligt mig ser han lite sur ut.
- Åh, vad jag hatar Potter, Den uppblåsta idioten, och hans vänner, tänker jag irriterat för mig själv.
Hoppas det gillas xd

Hinner inte skriva så mycket, men bra i alla fall!!

Ok tack ♥Julia Ginny Potter Nu är det din tur

Jättebra! Tack för tagningen! ♥

Tack ♥

jättebra! ser fram emot fortsättnigen

Kapitel 2
Harrys pow
Jag reste mig upp och efter Ron och Hermione när jag plötsligt krockar med någon.
- Se dig för Potter, sa Malfoy.
- Det var ju du som gick in i mig, sa jag argt.
- Jag skulle aldrig gå in i dig, sa Malfoy argt.
Jag drog fram trollstaven och riktade den mot Malfoy.
- Idiot, sa Malfoy och gick.
jag gick upp till sovsalen och kröp ner i sängen och somnade.
Jag drömde om Malfoy den natten och det var nog dom mest underbara drömmarna jag någonsin har drömt.
Jag drömde att jag kysste Malfoy.
Jag vaknade och insåg att jag inte kan vara frisk för Malfoy är ju en idiot tänkte jag.
jag kläde på mig och gick ner till frukosten.
- Ser man på är det inte idioten, sa Malfoy elakt.
- Håll käften Malfoy, sa jag argt.
- Inte lika tuff nu inte, sa Malfoy.
Jag slog till honom.
Jag insåg vad jag hade gjort när jag hade gjort det.
- Fan dig Potter, skrek Malfoy.
Jag skyndade där ifrån och satt mig bredvid Ron.
- Harry är allt som det ska? frågade Ron.
- Ja, sa jag.
Jag började ät mat.

Jätte bra!!