Jessica Tonks kommer hitta hit då jag taggar henne

Ledsen om den här rubriken fick dig att klicka på tråden. Kära främling, du är välkommen, men har egentligen ingenting här att göra.
Privöt råll mällan mej å Jessica Tonks

Jag är läskigt trött idag, skulle kunna somna nu när som helst. :c ... Och jag är rätt underlig ibland när jag är trött. Som du antagligen märker. .__.


Let's fylla i malleeen!

Mall:
Fullständigt namn:
Ev. smeknamn:
Ålder:
Utseende: (Tycker inte man behöver skriva så mycket om man inte vill ._.)
Bakgrund:
Ev. vapen och/eller bra-på-saker: (T.ex. har stor pricksäkerhet, eller kan använda båge men bär det inte så ofta, etc.)
Övrigt:

Tror jag lägger våra mallar i en spoiler senare eller nåt... Ska jag skriva handlingen också, ifall vi skulle glömma bort den av någon anledning? z.z

Mall:

Namn: Catalina (Hon har ingen aning om sitt efternamn)

Ålder: 21 år gammal.

Kön: Kvinna

Utseende:

Personlighet: Hon känner sig ofta ensam, då hon är den enda kvar på ön som vaktar, även om det finns en del som hela tiden kommer för att hitta Observatoriet. Då hon stöter på folk är hon oftast vänlig och kan verka vara oskyldig även om hon dödat många i sina dar. Men hon försöker helst att låta bli att skada dem
Bakgrund: Hon är den enda väktaren till Observatoriet. Från hennes föräldrar, till hennes äldsta släktingar så har alla vaktat det. Det är deras jobb och hon har gjort det ensam sedan hennes föräldrar blev dödade i ett försök att hitta Observatoriet. Hennes släkt är också alver långt tillbaka, Catalina har lite alvblod i sig.

Vapen/bra på saker: Catalinas främsta vapen är pilbågen, men hon har även en del knivar och en pistol, även om hon inte är lika bra med pistolen som med pilbågen.

.......
Tja jag tycker vi kan köra igång, jag kommer nog ihåg handlingen xD

Ledsen för min otroligt dåliga mall och för att den var seg. men jag blev stressad, ska logga ut nu >.<

Fullständigt namn: Edward Allan Everett
Ev. smeknamn: Blir kallad Ed av vissa
Ålder: 25 år
Utseende: Har dessa kläder,

men bär mörkbrunt hår och ett väderbitet ansikte. Har kort skägg, like this:

Men ser inte ut som han på den senare bilden, mwehe.
Bakgrund: Edward Allan har alltid beundrat havet och har inspirerats av sin far som varit befäl över ett av kungens skepp. Som 16 år stack han hemifrån och försökte skaffa sig ett eget skepp för att se världen, men det var svårare än vad han trott. Efter ett tag var han bankrutt, hade tappat all sin kontakt med sin familj och tvingades bo på gatan. Det var Alice Dagger som blev Edwards livs vändning. Hon var en äventyrslyster ung kvinna som hjälpte honom upp på fötter, och hon berättade legenden om Observatoriet för Edward. Han fick senare nys om organisationen som ville åt Observatoriet och beslutade sig därför att finna det först för pengarna så att han en dag skulle kunna köpa sig ett riktigt skepp.
Ev. vapen och/eller bra-på-saker: Har, som visas på bilden, tre kastknivar, ett svärd och två dolkar på sig. Han kan använda sig av pistoler också, men föredrar dem inte då de låter högt och de kan avslöja vart han befinner sig. Edward föredrar alltså att hålla låg profil än något annat. Edward har ganska lätt för att upptäcka rörelse i en miljö, vilket gör att han är bra på att jaga djur eller liknande.
Övrigt: Hans nuvarande skepp heter Black Madam som han stal i resan mot Observatoriet. Det var också Alice Dagger som lärde honom tekniker i stridskonst och det var hon som utrustade honom med vapen. Hon hade velat följa med honom, men deras vägar skildes åt av en anledning..

Perfect! Jag startar rollet!

Det var månader sedan någon kommit till ön. Visserligen då ett handelsfartyg som brukade leverera mat till Catalina, men de räknades inte. Hon var uttråkad och ensam. Och det var i sådana stunder hon önskade att hon kunde vara normal, leva bland folk och kanske träffa någon att leva med. Men hennes plikt gick emot det. Hon fick inte lämna ön, inte fören någon annan tog hand om dem, om hon då ville lämna ön.
Nu satt hon uppe i ett träd och spanade över stranden, det enda stället man kunde lägga till vid, och hoppades på att få se ett skepp komma i horisonten. Som vanligt hade hon pilbågen på ryggen, men luvan var nedfälld och hon såg mycket oskyldigare ut än hon var.

[Vi rollar ju fantasy också, right? Ska det finnas magiker och alver och sånt då? .-.]

Edward såg en fläck av land genom sin kikare och hans hjärta tog ett skutt i bröstet. Han hade inte skådat land på nästan en vecka och hans proviant var nära slutet. Det han skulle göra nu var att söka upp föda, vatten hade han nog med för åtminstone två dagar till.
Black Madam bar svarta segel och mörkbrunt skrov. Edward gillade henne även om hon var väldigt liten, han drömde om större fartyg med tjugosex bredsidokanoner på var sida. Men nu nöjde han sig med henne, hon var en tillräckligt bra seglare i både storm och stilla hav och hon var även lättskött för en endaste man. Men han hade fastnat för henne väldigt snabbt, det var trots allt bara en månad sedan han stal henne, och han oroades över hur det skulle gå när han var tvungen att släppa henne.

[Känner att det här blev rätt så jävla askasst. >__<]

(Sure! Då kanske min karaktär har lite alvblod i sig? Det där med bågskyttet och sånt då? xD Och kanske han och Catalina fattar tycke för varandra direkt?)

Catalina log stort då hon såg något i horisonten. Ett skepp! Hon hoppade vigt ner från trädet och studerade sig själv i en vattenpöl. Hon var ren i alla fall, och ärret hon fått från vargen en vecka innan var nästan läkt. Hon öppnade upp sin mantel och blottade sina byxor och den långärmade tröjan. Hennes knivar syntes inte, inte heller pistolen, men hon hade pilbågen på ryggen.
Catalina tog sig fram ur skogen, eller snarare djungeln och gick ut på stranden så hon syntes tydligt, hon tänkte vara vänlig och social då hon fick chansen.

[Aah, låter fint. :3 Då lägger jag till att Alice Dagger är magiker, mwehe.]

Black Madam gled smidigt in i den lilla viken och Edward lät ankaret falla. Han såg mot stranden där han synade en person. Hon eller han - det var för långt ifrån för att se ordentligt och avgöra - stod i huva och verkade ha en pilbåge på ryggen.
Edward undrade om personen skulle be honom ge sig av eller välkomna honom, men något sa att hon eller han var vänlig.
Eftersom Black Madam var såpass liten och inte låg så djupt kunde hon komma in långt på grunt vatten. Men här var det långgrunt så han var tvungen att vada genom vattnet ett tiotal meter innan han var torr om fötterna. Han hoppade ner i vattnet - som nådde upp till hans midja - och till hans lycka var vattnet inte iskallt.
Han begav sig mot land.

(Bra x))

Catalina drog bakåt sin luva. Hon kände också efter så hon hade pilar, ifall de på skeppet var fiender. Men om de varit det hade de nog skjutit henne vid det här laget, om de inte tänkte försöka luska ur henne var Observatoriet var.
Men till hennes förvåning var det bara en enda man på skeppet, kanske en som kommit vilse?
Hon väntade tills han kommit in till land innan hon kom fram till honom. "Vän eller fiende?" frågade hon men hade ett litet leende på läpparna medan hon synade mannen. Han var stilig, väldigt stilig, och hon kände sig genast mindre ensam. "Jag kommer inte skada dig om du inte skadar mig" informerade hon sedan. Men hon log större och vänligare, hon trodde inte han skulle skada henne. "Jag är Catalina, väktare av denna ö" presenterade hon sig sedan.

Edward såg hur personen drog av sig luvan och därunder skådade han en ung, vacker kvinna. Kvinnan var inte fientlig överhuvudtaget - så länge inte han var det, dock.
Edward nickade för att visa att han förstod vad hon sa. Han tänkte inte skada henne, hon skulle kunna vara värdefull. Och dessutom var hon väldigt vacker som sagt, någonting i hennes utseende påminde lite om alvernas skönhet.
"Vad exakt vaktar du?" frågade han.
Nederdelen av hans kläder var klistrade till hans kropp och han drog i dem för att försöka lossa dem och därmed slippa obehaget. Han hade aldrig gillat tajta plagg. Han drog sitt svärd ur skidan för att torka av det från vattnet, han ville inte att det skulle skadas. Men det kanske såg hotfullt ut, så han lade till:
"Jag är din vän." Och tänkte tyst för sig själv, '... i alla fall för stunden.'

Catalina borstade bort lite smuts från sina byxor och funderade sedan kort på vad hon skulle svara. "Denna ö's hemligheter" sa hon tillslut. Det var inte lögn, men hon ville inte säga något om Observatoriet, hon ville inte behöva ljuga om det.
"Bra, om du vill kan du få komma till mitt hem och få torka dig, jag har även mat". Hon vände sig om och började gå, han behövde bara följa efter om han ville. Hon drog upp sin luva igen och gick fortare, väl då hon kommit upp från stranden smälte hon bra in med skogen.