Accio vänskap!!!

OBS: Här är del 2: http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=38698

Titel: Jessica Xendra i fara (Accio Vänskap är en serie)
Författare: Jag såklart!
Rating: G (Kan förekomma svordomar)
Färdigskriven: Ja! Alla kapitel finns i slutet!
Antal kapitel: 50
Handling: Mugglarfödda Jessica Xendra börjar på Hogwarts samma år som den berömde Harry Potter, fast hamnar i Slytherin. Hon har inte alls de egenskaper som Slytherin har, därför gillar ingen henne. Alla retar henne för hennes tjocka glasögon, hennes iver att plugga och hennes blygsamma beteende. Allt det där bara fortsatte och fortsatte enda tills hon träffade Harry Potter. Han var snäll och hjälpte henne. Han var den enda som brydde sig om henne. Fastän han hade andra vänner var han alltid snäll mot henne. Hade hon hittat en vän till sist?

1.
Jessica vaknade på morgonen den 5 augusti. Toppen, det var hennes 11-årsdag! Hon vände sig genast om för att vänta på presenter. Hon tittade på klockan på sin mobil. 4:27. Då kunde hon lika gärna somna om. Hon försökte och försökte men på någit sätt kunde hon inte sova. Till sist gav hon upp. Hon gick upp, satte på sig de fyrkantiga glasögonen som hon hatade så mycket och satte sig vid skrivbordet för att skriva dagbok.

Hej dagbok!
Idag fyller jag 11 år. Det känns ganska konstigt faktiskt. Nu är jag inte längre något barn! Klockan är bara 4 än så länge men...

Längre hann hon inte skriva förrän något kom flygande genom fönstret. Det var stort och brunt. Det liknade en uggla. Vänta, det VAR en uggla. Den landade på sovrumsfönstret och började hoa. Jessica gick fram till den och då fick hon se att den hade ett brev med sig. Hon lossade på brevet och började läsa. Hon stannade i läsningen redan i första meningen. Ska det här föreställa ett skämt? Vad var Hogwarts för nånting? Och vad betydde häxkonster? Hon läste färdigt brevet och sen svimmade hon.
Man hittade henne senare på morgonen i sitt rum. Hon hade fortfarande brevet i handen. Hennes mamma lyckades väcka henne och det första hon sa var:
"Mamma, jag är en häxa!"
Sen svimmade hon igen. Mamman stod kvar och funderade. Hade hennes dotter blivit galen? Vad var det för brev hon höll i? Hon tog ur brevet från handen och började läsa. Efter en stund ville hon svimma hon också. Vad var det här? Hon väckte Jessica igen och de läste brevet tillsammans igen. Till sist förstod de att det var inget skämt. Jessica Xendra är en häxa! Jessica sprang och skrev klart i dagboken.

...Nu är den 8 och jag har gjort en upptäckt. Jag är en häxa! Vi fick ett brev från nån skola som heter Hogwerts eller Hogwartt eller vad det nu var. Jag kan fortfarande inte tro det. Det har faktiskt hänt en hel del knäppa saker runt mig när jag tänker efter. Jag kan utöva magi!!! Undrar vad som händer nu...

PS. Jag kan inte fortsätta skriva om ni inte kommenterar!

Den värkar jättebra

2.
Jessica kollade igenom listan på saker som hon behövde. Vart i hela friden fick man tag på en trollstav? Eller en kittel? Och böckerna hade hon aldrig hört talas om. Det var nog bäst att skicka ett svar. Hon gick fram till ugglan och satte fast ett brev som hon plitat ihop.

Hej!
Det är jag som är Jessica Xendra. Jag har just fått brevet från Hogwarts och vill gärna komma. Men det är några saker jag inte förstår. Vart ska man få tag på alla de här sakerna? Och vart ligger perrong 9 3/4? Jag kan ingenting om den magiska världen! Jag behöver hjälp!

Högakningsfullt miss Jessica Xendra

Ugglan flög iväg med brevet och Jessica höll tummarna. Det var väl med ugglor de kommunicerade? Det måste det vara eftersom de skickade en uggla med brevet. Hon satte sig på sängen. Skulle hon äntligen slippa de elaka kommentarerna från sina klasskompisar? Skulle hon få lämna den här hemska världen hon lever i? Det var fortfarande ofattbart för henne. Hon gick ner till frukosten men tankarna fortfarande susande i huvudet.
Där nere var det varmt och ljust. Mamma och pappa hade ställt fram hennes födelsedagstårta på bordet, men ingen sjöng. Mamma stirrade på Jessica och pappa såg ut som om han precis hade gråtit. Han sprang fram till henne och skrek:
"Min dotter kan trolla! Jag visste det!"
"Visste du?" frågade mamma.
"Jag visste att hon var speciell! Å, kom min älskling!"
De kramades en lång stund och sen satte sig Jessica ner och tog för sig av tårtan. Det var hennes älsklingsfyllning, mandel med nougat. Härligt! Nu fanns det inget som kunde hindra hennes lycka.
När hon sen gick upp på sitt rum hade ugglan redan kommit tillbaka. Den höll i ett brev. Hon slet genast upp det och där stod:

Kära miss Xendra
Jag kan tyvärr inte förklara allt nu. Om du tar dig till London och ställer dig vid Charing Cross Road kommer du finna vår nyckelväktare, Rubeus Hagrid. Han förklarar allt.

Professor McGonagall

sjukt bra

3.
Jessica skulle till Charing Cross Road den 31 augusti, dan innan tåget skulle gå. Hon kunde knappt vänta till dess. Hon antecknade varje dag i sin dagbok hur många dagar det var kvar. Hennes föräldrar var också glada. De visade stora tecken på stolthet och glädje. Mamma kramade om henne varje dag nu och pappa kunde ibland ropa glädjerop så att det hördes i hela huset. Jessica själv var nog gladast av allihop, men hon visade det inte så mycket nu. Hon satt mest i sitt rum och funderade på saken. Hon satt i och ju för sej ganska mycket och funderade i vanliga fall också, men nu gjorde hon det mer än nånsin. Det hade varit en riktig chock att få brevet och det var lite svårt att hämta sig. Hon läste nu brevet gång på gång och nu kunde hon det utantill. Hon hade aldrig längtat så mycket efter nånting i hela sitt liv. Hon, Jessica Veronica Xendra, en häxa! Hon tänkte hela tiden att det måste ha varit ett misstag. När hon sen kollat igenom brevet förstod hon att det inte var så.
När det äntligen blev den 31 augusti studsade hon upp ur sängen, slet ut sin dagbok från hyllan och skrev längre än hon brukade göra på en vecka. När hon äntligen var klar sprang hon ner för trappan ner till frukosten. Det var det gamla vanliga, ägg, bacon, rostat bröd och te. När hon äntligen hade ätit upp sa pappa att det var nog dags att åka nu. Jag kramade om mamma.
"Var nu rädd om dig min flicka" sa mamma.
"Ja, självklart" sa Jessica. "Vi ses ju på jullovet!"
Hon nickade och Jessica och pappa gav sig iväg.
Resan dit var omåttligt tråkig. Det enda Jessica kunde tänka på var Hogwarts. En skola för häxor och trollkarlar! Coolt!
När de var framme vid Charing Cross Road stod det en man där. Han var den största människa hon nånsin hade sett. Han var minst 3 meter lång och hade en hel skock med barn omkring sig.
"Så, nu ta vi de lungt" sa han. "Nämäm en ny elev! Välkommen!" sa han sen till Jessica.
Hon kunde inte röra sig. Inte svara heller. Vem var den där mannen? Till sist lyckades hon svara.
"Är det du som är Rubeus Hagrid?" sa hon blygt.
"Jepp, de e jag!" sa han glatt. Sen vände han sig emot pappa. "Vi komme å ta väl hand om din dotter, oroa dej inte ska du se"
"Tack så mycket" sa pappa. Han lät livrädd på rösten. "Nämen då åker jag då! Ha det så trevligt, Jessica!"
Sen gick han.

skitbra

4.
"De e du som e miss Xendra va?" frågade mannen.
"Ja" sa Jessica, utan att titta på honom.
"Du kan kalla mej för Hagrid, de gör alla" sa ha som kallade sig för Hagrid.
"Okej" sa Jessica, fortfarande utan att titta.
"Då går vi då, allesammans!" ropade Hagrid. "Mot Läckande Kitteln!"
Det hördes ett mummel från barnen.
"Läckande Kitteln e ingången till Diagongränden" sa Hagrid.
Mer mummel.
"Asså, Diagongränden e ett ställe där ni ska köpa era grejer" sa Hagrid. "Pengar har ja här, oroa er'nt.
De gick in på Läckande kitteln, det var konstigt att alla som inte var häxor eller trollkarlar inte såg det.
Det var ganska vackert där inne. Häxor och trollkarlar satt runt borden och diskuterade priset på kvastar, eller spelade kort som exploderade med varandra. Jessica såg sig omkring. Det var häftigare än hon hade föreställt sig. Hagrid gick fram mot utgången och de andra följde efter. Han gick fram mot en tegelmur och slog lätt på en tegelsten. Muren började ändra form. Till sist blev det en ingång och Hagrid gick in. Det var det mest fantastiska hon hade sett. Små butiker syntes runt gatorna och det var häxor och trollkarlar överallt. Hagrid gick ännu längre in i gränden. Till sist kom de fram till ett jättelikt hus. Det liknade ett slott, men var byggt lite som en kontorsbyggnad. Alla gick in och Hagrid gick fram till disken.
"Ja e här för å ta ut förstaårselevernas kassavalv"
Det dök upp en liten varelse bakom disken. Den var ganska ful och den stirrade ilsket på alla barnen.
"Javisst. Följ med här" sa han till sist.
Hagrid sa åt de att vänta här medans han gick för och hämta pengerna. Jessica hade inget emot det. Bara av att stå här tycker man att det är det vackraste som finns!
Efter 10 minuter kom Hagrid tillbaka. Han hade med sig en liten påse till var och en med pengar i. Hon tog emot den och andades djupt. Nu hade det börjat.

skitbra jag är avensjuk på att du skriver så bra

Vet du vad, alla skriver bra! Det enda är att det bedöms olika. Jag tycker att din fanfiction är helt fantastisk! Det gäller bara att tro på sig själv!

tack du är verkligen en föreblid för mig