Desperat nagelbitare

Okej. Nu är det såhär att jag bitit på naglarna hela mitt liv, i alla fall så länge jag kan minnas. Mina händer ser förfärliga ut, det är ofta svullet runt naglarna och titt som tätt börjar fingrarna blöda eftersom en ovana jag lagt mig till med är att dessutom bita på nagelbanden och huden runtomkring. Ibland är det verkligen illa.

Jag vill verkligen sluta. Det gör mina händer fula och jag utsätter mig för större risk att bli sjuk genom att få i mig alla bakterier från naglarna - men inte hjälper det! Jag biter omedvetet eller mot bättre vetande och vill bara sluta. Hjälp?

Ett enkelt sätt är att pensla på stopp och väx, det ger naglarna en vidrig smak. Rekommenderar det, har alltid funkat på mig, som också "äter upp" mina fingrar.

Samma här, och inte bara det.
Ibland river jag av dem. Okej, inte så att jag river av hela nageln sådär men hur jag ska förklara vet jag inte.

Hmm, jag är ju själv nagelbitare/rivare sedan lång tid tillbaka. Jag gör det dock mest när jag är stressad, nervös eller har ångest. För mig hjälper det att hålla fingrarna ''upptagna med annat''. Så att syssla med saker är viktigt för min del. Jag sitter gärna med en penna i handen, eller en tändare, eller något annat att leka med. Liksom, ha något att pilla med. Visst, det byter ut ett beroende mot ett annat, men du slipper fula naglar (snarare bristen på dem). Tugga tuggummi kan också hjälpa.

Stopp och väx har allvarligt talat aldrig hjälpt för mig. Jag biter/river så att det blöder och tills knappt något är kvar. Tidigare fick jag ofta infektioner och liknande (hemskt, fruktansvärt hemskt och smärtsamt).

Jag river också... Det är något med de där små hudflikarna som stör mig - jag vill liksom bara jämna till genom att få bort dem, även om jag vet att jag gör det värre. Och ofta är det när jag är stressad ja, men det kan hända lite när som helst.

Stopp och väx har jag testat, det fungerade inte så bra eftersom man lätt får det i munnen även om man inte biter på naglarna.

Jinx
Ett annat tips, ha alltid en nagelklippare/nagelfil med dig!

Jag bet i närmare tjugo år innan det tog stopp. Eller ja, nu har jag haft två månader med mycket ångest så det har givit med sig på naglarna (som nu är nedbitna så att man ser skinnet igen... har inte varit på detta viset på evigheter! - men ser till att motivera mig med positiva tankar varje dag. Har själv fixat till nagelband och lagt på tre lager lack så att jag inte vill bita sedan fyra dagar tillbaka nu och det fungerar helfint. Till min födelsedag den 24 februari kommer naglarna se helt okej ut igen).

- Jag gav upp stop-o-väx efter att ha köpt nya flaskor sporadiskt i flera år. Istället köpte jag mig bra baslack, polish och topplack som jag kör stenhårt med veckovis. Det blir bara roligare och roligare ju längre naglarna blir med tiden Sedan finner man en längd som man trivs bra med.

- Jag har också en glasnagelfil som ALLTID skall finnas med mig (så fort man får en "flisa"/en ojämnhet som man vill "justera" (med tänderna - så att det blir värre och värre!!!) så dras nagelfilen fram lätt.

- En gång i veckan drar jag fram min "nagelbandskräm" som jag masserar in på nagelbandet. När det är mjukt och inarbetat tar jag mina naglar eller en anpassad nagelbands-"nål" som man pressar tillbaka nagelbandet på så att det inte söker sig ut över naglarna. Efter det tar jag nagelbands-"skalaren" så att jag kan dra bort överflödigt nagelband så att det ser rent och fräscht ut igen. Därefter torkas naglarna rent av rester från krämen - och allt lack kan åka på och göra det finare.

TIPS: Fixa naglarna till en film/tv-serie så att du tar dig tid att pyssla och pilla med naglarna en längre tid och inte stressa genom arbetet. Man blir förbannad när nagellacket någon gång ibland vägrar samarbeta annars.

Jag insåg att för att kunna sluta så behövde jag bli motiverad. Vad fanns det att göra med naglar? Hur kunde det bli finare? Jag hade min "bit-nagel" som hoppade från tumme, pekfinger och lill-finger och första halvåret-året så sökte sig naglarna långsamt framåt för att någon gång ibland bli nedbitna igen. Men jag gav mig inte utan fortsatte. Med tiden gick det veckor och månader utan att jag bet. Och nu är jag i stadiet där jag bara "fixar till" naglarna så att det inte finns anledning att bita... alls. När det är dags för nytt lack osv. så ser jag till att ta bort allt gammal, och lägga på allt nytt i samma veva. (Men som nu i dec-jan när jag mått dåligt har även min fokus på mina naglars välmående gått i graven - därav ett par hemska månader och numera sju naglar som jag är redigt missnöjd med i nuläget) - MEN, tre naglar som kämpar på bevisar att jag kan fortsätta mitt arbete!

Tack så mycket för era tips allihopa! Har filat, petat och målat nu, så även om det som är trasigt runtomkring givetvis syns så ser det åtminstone bättre ut.

Men angående nagelbanden -Kintsugi du skrev något om nagelbandsskalare, vad är det? Och förstör man inte naglarna då?

Trimmer heter det tydligen. Fick googlat runt lite. Om man drar den över torra, hårda nagelband så kan det bli att man drar bort för mycket och skapar sår. Men annars tar den bara det överflödiga när man arbetat upp nagelbanden lite. http://nailshop.me/sv/nagelvard-fotvard/455-nagelband-trimmer.html

Sedan finns det andra bra tips här:
http://amiliasblogg.bodhem.com/2013/07/nagelbandsvard.html
https://sites.google.com/site/balanzmedgunni/naglar/nagel-lack/nagelbandsvaard

Var nagelbitare fram tills gymnasiet, då jag någon gång under de tre åren skaffade tandställning (kommer inte ihåg vilket år längre ^^). Då sa tandläkaren till mig att jag borde sluta bita på naglarna, eftersom det inte var bra för tänderna då jag hade tandställningen och hux flux hade jag slutat! Så tandställning kanske?