Narcissas öde

Narcissa Black vaknar av ett bankande ljud. Hon tittar på klockan, kvart över ett. Ljudet kommer från fönstret så hon går dit. När hon tittar ut möts hon av en fruktansvärd syn, nämligen hennes ärkefiende Lucius Malfoy. Hon öppnar fönstret och viskar: "Stick härifrån, Malfoy!", men han rör sig inte ur fläcken. Till slut säger han "Jag har fått tillåtelse av din far att bjuda ut dig i natt". Cissy kunde inte tro att det är sant "VA?", skriker hon. Det sista hon ser är ett par askgrå ögon, sen blir allt svart.
Det är kallt, väldigt kallt. Narcissa öppnar ögonen och ser en sjö. Hon försöker resa sig upp men hindras av någonting, när Cissy tittar ner inser hon att det är rep som någon har bundit fast henne med. "God morgon!" hörs plötsligt en röst. Narcissa vänder huvudet åt vänster och finner sig stirrandes in i ett par askgrå ögon, samma som i går natt! Malfoy riktade sin trollstav mot hennes ansikte och sa "skrik inte nu, för ingen kommer att höra dig". Hon försökte faktiskt skrika, men skriket lämnade aldrig hennes läppar, Malfoy hade använt Silencio, det gör att man
inte hörs. Han stod där och SKRATTADE! Till slut sa han "ska vi gå en sväng runt sjön?"
Narcissa kände att hon inte kunde göra annat än att nicka, för hon var ju på en okänd plats med en trollstav riktad mot sig. De gick sakta runt den spegelblanka sjön och sen, helt plötsligt, kände Cissy hur Lucius hand tog tag i hennes. Han såg på henne, inte den vanliga hånfulla blicken, den här blicken var varm, nästan kärleksfull. Han sa "Cissy, jag tror det kommer som en chock för dig, men jag är..." han tog ett djupt andetag och öppnade munnen, men han fick inte fram något. Sedan tog han mod till sig och viskade "jag är kär i dig". Narcissa bara stod och gapade, hon var minst sagt förvånad. Hon ryckte åt sig sin hand och vände sig om och sprang, bort från honom. Sen när hon inte orkade mer så stannade hon och kom på att hon hade gått vilse för att hon aldrig hade varit här förut.
Sedan hördes en röst, " Cissy... Cissy var är du?!" Hon bestämde sig för att inte svara. "Cissy kom hit, snälla du!"
Sen hörde hon att han sa "NARCISSA BLACK NU KOMMER DU HIT!", och då vågade hon inte gömma sig mer, utan steg fram ut buskarna. De vandrade tillbaka mot den plats de kom från. Nu kunde Narcissa se att det fanns ett stort hus där. Lucius visade in henne i huset, till gästrummet. Hon lade sig ner på sängen och somnade med kläderna på sig. Cissy vaknade och kom inte ihåg vart hon var, sedan mindes hon. Hon gick upp och letade sig till Lucius rum och väckte honom. Hon kände ett konstigt pirr i magen. Sen for det plötsligt ur henne "Lucius, jag är kär i dig med!"
Han satte sig käpprakt upp i sin säng, med ett flin från öra till öra.

Mera???