Hunger Games

Roll mellan Vildvittra och Unik

Namn: Messis (Betyder skörd ) Green
Ålder: 17 år
Kön: Kvinna
Distrikt: 11
Utseende:

Ljus hy och ögon nästan så svarta som hennes hår. Hon är smal nästan mager, men smidig och senig. Hon är inte så lång för sin ålder ca 160 cm.
Rollare: Vildvittra

Mall
Namn:
Ålder:
Utseende:
Distrikt:

Here I am! c8

Namn: Zacharias - även kallad Zach - *måstekommapåettbraochpassandeefternamnmentillsvidarefårdetvarasåhär*
Ålder: 16 år
Utseende: Zacharias är lång och slank - precis som många andra har han genomgått det träningsprogram och den diet många barn och ungdomar i tvåan går på i jakt på att få representera sitt distrikt och vinna ära och berömmelse i Hungerspelen. Zacharias hade dock aldrig lika lätt som de andra för att bygga muskler, och trots att han är stark och vältränad är han långt ifrån kraftig.
Hans kalla, beräknande isblå blick får många att undvika ögonkontakt med honom och hans ostyriga korpsvarta hår är en gåta eftersom större delen av tvåans befolkning är ljushårig. Hans näsa är rak med smal näsrygg.
Zacharias har extremt ljus hy som vid närmare betraktelse nästan ser genomskinlig ut. Blodådrorna syns igenom den tunna huden och han har alltid haft lätt att få blåmärken.

Zacharias har långa ben, långa armar, långa fötter och långa fingrar. När han var yngre behövde han ständigt nya kläder eftersom han växte så oerhört snabbt, och han har ännu inte slutat växa. Vikten har dock inte hängt med och trots att det inte är ont om mat i tvåan så är han väldigt smal med mycket framträdande rev- och nyckelben.
Distrikt: 2

Blev inte särskilt nöjd med beskrivningen av hans utseende alls (blev så himla konstigt & kortfattat) så skriver förmodligen om den så snart som möjligt. cx Utseendet kommer dock vara det samma, tänker bara ändra mina formuleringar.^-^

Edit: Vet inte where to find bilder som är fria att använda så ska göra beskrivningen lite mer detaljerad heh.

Perfekt ^^ vart ska vi börja? typ första träningen eller? xD

Aa men det blir la perfekt. ;> Hinner dock tyvärr inte rolla något idag men förhoppningsvis hinns det med lite imorgon. ;__;

Messis stod utanför träningscentret där de snart för första gången skulle bli insläppta. Hon stod själv, hon var både mager och liten och såg inte mycket ut för världen. Dock var hennes distriktpartner enbart tolv och Messis tänkte åtminstonde försöka att komma långt. Hon hade intalat sig själv att var hon här skulle hon göra allt för att bringa heder åt sitt folk.
Muskler ägde hon inte men smidighet och snabbhet var inte dåligt det heller. Då hon jobbat med att ta ner frukten från de översta grenarna i träden var hon bland de bästa klättrarna man kunde tänka sig och hon var faktiskt god på att pricka, hon hade tränat i smyg eller mer under jobbet.

Tillsammans med resten av deltagarna i årets Hungerspel stod Zacharias utanför träningscentret och väntade på att bli insläppt. Hans läppar var formade i ett litet ärelystet leende. Med väl inövad likgiltighet betraktade han de stackars ungarna som dragits till att dö en säker död inne på arenan, och hans leende blev något bredare när han tänkte på att han inte var en av dem. Nej, Zacharias var här för att vinna Hungerspelen.
Hans kalla ögon svepte över de övriga deltagarna. Givetvis visste han redan vilka som skulle bli de verkliga hoten - resten av karriäristerna, inklusive Tanja, den kvinnliga deltagaren från tvåan. Zacharias och Tanja hade växt upp tillsammans, men han var - inte särskilt plågsamt - medveten om att hon inte skulle dra sig för att sticka en kniv i ryggen på honom. Eller för att för den delen klyva hans skalle med en yxa, det var både mer makabert och mer i Tanjas stil.
Men bortsett från de sedvanliga karriäristerna kunde det alltid dyka upp överraskningar, och Zacharias väntade spänt på att få se vilka av ungdomarna i den tvivelaktiga skaran som skulle utmärka sig bland de övriga.

Dubbeldörrarna öppnas och Messis drar efter andan hennes handledare hade sagt att hon gjorde bäst i att hålla sig undan att inte göra något väsen av sig. Sin skicklighet skulle hon inte briljera med då hon skulle bli den första måltavlan bland karriäristerna.
De går in i träningsrummet och ställer sig runt tränaren i en halvcirkel.
Karriäristernas, sex staka och vältränade barn, troligen någon av årets vinnare.
Hur skulle hon dö? Messis skakar bort tankarna, hon skulle inte bli ett lätt byte hon var här för att klara sig så länge som möjligt.
Med en sväng på sitt svarta hår och en glimt av tävlingslystnad i ögonen lyssnade hon på tränaren.

Zacharias lade huvudet lätt på sned och lyssnade uppmärksamt på tränaren. Trots att han var övertygad om att hon inte kunde lära honom mer än det hans handledare redan hade berättat för honom fanns det ingen anledning att bli alltför högfärdig. Samtidigt som han lyssnade på tränaren betraktade han återigen sina motståndare. Zacharias började med att analysera deltagarna från ettan och arbetade sig sen uppåt. Karriäristerna såg föga förvånande blodtörstiga ut. Alla lika övertygade om att de var de som skulle komma levande ut från arenan. Alla lika benägna att underskatta sina motståndare och göra dumdristiga drag som med allra största säkerhet skulle kosta dem livet.
Zacharias visste allt om att underskatta sin motståndare - det fanns i princip inte en enda människa från hans årskull som han inte hade råkat i slagsmål med. Det vanligaste scenariot var att han vann. Ofta ganska överlägset. Men de få gånger han förlorat hade alla haft en sak gemensamt - att han hade underskattat sin motståndare.
Skillnaden var att då hade det handlat om att bli förudmjukad men klara sig med lindriga skador. Nu var insatsen hans liv, och Zacharias tänkte passa sig mycket noga för att underskatta sina motståndare.

Deltagarna från Distrikt 11 höll underligt nog kvar hans uppmärksamhet för längre tid än de ögonblick det tog att inse att dessa ungar troligtvis inte skulle bli någon utmaning. Den manliga deltagaren var långt ifrån man - han var inte mer än en pojke, och med ett hugg i hjärtat insåg Zacharias att den här pojkens liv skulle ta slut om bara några dagar, innan det knappt ens hunnit börja. Innan Zacharias ens tänkt tanken till slut ruskade han dock olustigt på sig. Han hade verkligen inte råd att börja känna medlidande med sina motståndare. Det kunde hindra honom från att ta livet av dem inne på arenan.
Den kvinnliga deltagaren såg inte heller hon alltför mycket ut för världen, men det var något med den självsäkerhet hon utstrålade som fick Zacharias att känna på sig att detta var den överraskning han väntade på.

Messis ögon far från tränaren då denne fortsätter att tala vidare över deltagarna och hon erkände att inget gjorde henne förvånad. 1an, 2an och 4an starka, vältränade och smidiga barn eller inte barn, ungdomar. För ett ögonblick möter hon killen i tvåans ögon men hon är den som viker undan först. Dels för kylan i dem dels för att hon inte skulle göra något väsen av sig.

Tränaren har talat klart och barnen och ungdomarna sprider sig som för vinden i träningsalen. Messis tar sig till överlevnads stationerna. Det var här hon var duktig, dessa underskattades av de flesta och hon tänkte vara här för att inte dra uppmärksamheten till sig alls, tyst och liten skulle hon vara.