- Prs mella Lolly0101 och AlexZZ-

Namn:
Ålder:
Distrikt:
Utseende:
Familj:
Personlighet:
Bakgrund:
Ev. vapen:
Strykor:
Svagheter:
Övrigt:

Blir det en bra mall?

Ja visst Men en fundering , "ev.vapen " Man vet ju inte vad som finns där men annars ok . Gör min mall nu ialla fall , Kärlek right ?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Namn: Clarissa Newtown
Ålder: 17
Distrikt: 1
Utseende: fast med brunt hår och gröna ögon
Familj: En mamma ,pappa , bror 24(tidigare vinnare) och en 4 årig syster .
Personlighet: Snabbtänkt , Kan även vara ganska kaxig och inte alltid så snäll . Men är oftast positiv mot det mesta . Har hur dålig humor som helts , Men har även svårt att lita på personer .
Bakgrund: tränad i hela sitt liv till hungerspelen och är ett livsfarligt vapen. Fått många bra tips från sin bror .
Ev. vapen: Knivar , Tre udd kanske , Kan hantera alla slags vapen men knivar är bäst .
Strykor: Bra på det mesta , kan mycket om allt, men knivarna blir ett extra vasst strå .
Svagheter: Har svårt för att döda unga . Har svårt för att lita på per.
Övrigt: Kommer inte på något

Namn: Owen Rivendell
Ålder: 18 (fyllde år två dagar efter slåttern.)
Distrikt: 9
Utseende:
Cirka 180 centimeter lång, muskulös efter att ha arbetat på fälten och hade en extrem solbränna när han valdes ut, denna försvann dock. Men Owen svär på att det svider ibland... nästan.
Familj: Owens familj är död. Hans pappa dog av hjärtproblem och hans mor dog i barnsäng när Owen föddes.
Personlighet: Vad ska man säga... i korta drag är Owen Rivendell en enveten ung man som ingen någonsing skulle drömma om att han skulle hamna i spelen. Men när han gjorde det var det inte en själ som saknade honom, vilket Owen var väl medveten om.
Bakgrund: Owen har inte mycket till bakgrund förutom att han tagit ut varenda terass han kunnat, han har levt ensam sedan han var 11 år gammal och har lyckats undkomma att bli vald tills nu. Han har ingen att förlora och vill helst att det ska fortsätta vara så, speciellt eftersom han tycker det mesta är överflödigt och fokuserar det mesta av sitt liv på att överleva.
Ev. vapen: Owen övar inte på något speciellt vapen på träningen han bara testar knivar, yxor och svärd. Han fann sig själv ha en liten talang för att svinga en yxa men om man vill ha mord ska man ge honom en lie.
Strykor: Lie, han kan väldigt många olika växter och är bra på att gömma sig.
Svagheter: Han har hemskt paranoid och har svårt för att skaffa sig allianser.
Övrigt: Rollas fram.

Okej ! Det blir bra vart ska vi börja , på slåttern eller i "tränings salen " , skit samma skriver ett långt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- - - - - - -

Jag kände ett stick i fingret , lite mörkrött blod slingrade sig ner på pappret med alla namnen på . Jag försökte att trycka mig fram till min årsgrupp, med lite puttande så kom jag fram . Tessiér , disktrikt 1 s speaker ställde sig längst fram . Hon hade ett gigantiskt nyon rosa hår uppsatt som en ros och lösögon frannsar ända ut till ögon brynen . Jämnört med mig vita klänning jag hade på mig och den enkla uppsättningen jag hade så såg hon ut som en docka . "Välkomna allihopa ! Välkommna , Är det inte spännande med ännu ett år med hungers spelen ? Men först så ska vi se på den årliga filmen . Den har kommit ända från huvudstaden ändast för er " sa Tessiér och satte på filmen . Filmen gick ganska fort , den var ganska jobbig . den skulle antagligen påminna oss om revulitionen och allt som hade härjat och bla bla bla ...
Tessiér gick fram till mikrofonen och började " Så , Nu när vi hade det sagt så är det dags för slåttern . Damerna först " . Hon gick fram till den högra skålen med lappar , hennes hand sökte sig fram till den som låg längst in mot kanten , hon tog upp den och gick tillbaka och sa " Agérina Redster " En 14 årig flicka fick alla blickar på sig . Hon vinglad frammåt tills jag kom på vad jag skulle göra . "Jag är frivillig!" ropade jag ut i folkmassan . Jag fick en tacksam blick från flickan som hade blivit vald , men det var inte för henne jag gjorde det här . Jag gick fram mot scenen , jag blev uppförd framför mikrofonen av Tessiér, "vad heter du då ? " frågade hon . Jag började prata " Clarissa , Clarissa Newtown" . Jag hörde hur många kände igen efternamnet . " Jaha , så du är Davids syster , vad trevligt !" sa Tessiér .
"Och nu till herrarna !" sa Tessiér och gick fram till den vänstra skålen med namn , Hon plockade upp något namn och såklart så ställde en frivilligt upp där också . Han som ställde upp frivilligt hette Jayson Bruger och var upp mot 190 lång , Han var ett år äldre än mig . Muskulös . Själv var jag inte så stor . 155 cm .
Tessiér pratade en stund tills vi fick gå in i stads huset för att säga hejdå till nära och kära .
Jag hade bara sett hur det hade sett ut i stads huset en gång förut , men det var när David skulle till hungers spelen ..
Ett par fredsväcktare förde in mig i ett rum . "Ni får 5 minuter " sa dom och släppte in min familj . Lilla Clary kom springande till mig , "Nu ska du få åka till huvudstaden ! Och sedan så kommer du hem och så får du vara med på tv " sa hon och gav mig en kram . Jag nickade bara och sa inget annat . Jag gav mamma och pappa en kram och sa at jag skulle vinna . David och jag sa inte mycket , Det sista han sa var " Häng med karriäristerna bara !" . Kärleks full familj . Dom gede inte bort en tår . En kompis kom sedan och sa hejdå men inget mer . ca 2 minuter efter så kom en fredsvakt och sa att vi skulle sätta oss på tåget .
Vi gick ombord och satte oss i tåget . Det tog bara 30 min till huvudstaden så att vi gjorde inte så mycket förutom att äta .
Vi kom fram till bonaden vi skulle bo i ca 5 minuter efter . Vi fick bara dusha och sova för att förbereda oss för nästa dag . Det var lyxigt där , minst sagt .

Owen suckar där han står i kö till att få droppa lite blod på papper och sedan gå och inte bli utvald till spelen. Han fyller arton om två dagar och då skulle han äntligen slippa allt nonsens om hungerspelen. Han är ensam, ingen som han kommer sakna finns kvar och ingen som finns kvar kommer sakna honom. Dessutom ser han till att inte ta ut varenda terass han kunnat och försökt försörja sig på att fixa med saker i andras hem. Laga, meka, mixtra och så vidare. Dessutom har han till och med lyckats odla upp något litet vetesfält vid sin tomt så han kan bara eget bröd. Han klarar sig fint. Han kommer klara sig fint. Blodsdroppen på pojken framför honom faller ned på pappret och här näst är det Owen. Som upprepar det som hänt varje år de senaste sex åren. Han tar sig med lätthet fram till sin åldersgrupp. Den sista, den längst bort.
"Välkomna, välkomna till årets slåtter!" Säger Bowie Chem med ett äckligt påklistrat leende på sina för stora gula läppar. De står ut något förfärligt mot hans mörka hy men det verkar inte han bry sig om när både ögonbryn, hår, ögonfransar och kläder går i samma spår. Lika äckligt gula. Lika hemska. Tycker han verkligen att det är fint? Det är ett mirakel om hyn i sig själv är äkta överhuvudtaget. Owen missade hela årliga talet när han kritiserar Chems kläder. "Ska vi ta herrarna då?" Frågar han och utan att vänta på svar, som alltid, så tar han upp en lapp ur den stora glasgloben. Owen känner all den där dolda nervositeten trycka upp till ytan när Bowie tar en teatralisk paus och sedan;
"Owen Rivendell." Owen vet inte om han ska skratta eller gråta när det väl sjunkit in. Två dagar. Max fyrtioåtta timmar och han skulle vara säker. Han skulle vara säker för alltid från det här och nu blir han uppropad. Ingen kommer sakna honom, ingen kommer ställa upp i hans ställe. Han vet om det. Det finns ingen anledning att kämpa emot, han har redan gett upp. Han går fram till Bowie och ställer sig till höger om honom vid glaskupolen och hör de framtvingade applåderna från massan.
"Och damen i årets spel blir..." Ännu en teatralisk paus. "Maya Fitz!" Säger Bowie som om det var en stor glädje för honom att ropa upp dem till slakt. Gråt och skrik bryter genast ut bland flickorna och Maya Fitz kommer långsamt upp. En femtonårig blond flicka som ser så svag ut att det måste vara ett skämt. Owen hoppas på att få vakna upp och inse att slåttern redan varit. Att han är säker. Fast det kommer inte hända.
"En stor applåd för årets deltagare, Owen Rivendell och Maya Fitz!" Säger Bowie och massan applåderar. Maya niger, Owen rör sig inte och rör inte en min och följer efter fredsväktarna in i rådhuset. Till Owens förvåning kommer någon faktiskt och hälsar på honom; Thalia Spectral och hennes bror Talon Spectral kommer i varsin omgång och hälsar på. Thalia säger några stöttande ord och han får en kram. Talon ger honom sitt flätade läderarmband som är i fyra olika färger. Owen försökte protestera men Talon sa bara lycka till och gick därifrån. Sedan bar det av mot huvudstaden, distrikt nio låg relativt långt bort men tågen var så snabba att färden knappt skulle märkas ändå. De skulle vara framme nästa dag, och Owen kunde aldrig drömma om hur dåligt han skulle sova natten som kom.

Jag kör när jag är framme då ? AlexZz

_________________

En väldig folkmassa stog utanför tåget , Deras jubel och applåder överväldiga tågets bromsar som gnisslade när den stannade till . Alla personer var galna , Jag lovar . dom alla hade klädd sig som Tessiér gjorde , galet och färgglatt. .

Våran handledare , Sapphira Aldrick , den 64 vinnaren stog bakom oss . Hon var kall , alla ifrån ettan var kalla . Vi visade ofta inte några känslor .

Tågvagnen öppnade sig vilket gjorde att mina sprida tankar slängdes iväg tillbaka till mitt huvud. Det enda jag såg var en mur av fredsväktare , för att hejda folkmassan att kasta sig ut på gången . Min längd gjorde det besvärligt för mig när jag försökte se mig omkring . De flesta var runt 170-190 cm långa viket gjorde mina 155 väldigt mycket mindre .

När vi Äntligen kom ut ur massan och in i bilen som skulle ta oss till tränings anläggningen så bröts den kalla tomma tystnaden av en mörk röst , Sapphiras .

" Om ni vill överleva så måste ni alliera er , som vanligt har vi redan skaffat allians med distrikt 2 , resten får vi se hur bra dom är på träningen . "

Både jag och Jayson satt tysta och nickade , det var ingen idé att argumentera med Sapphira . Och det visste vi båda .
En svart stor byggnad började skymta till bakom hörnet . Det var där vi skulle stanna.