Raquel och Liam

Liam såg så att han hade med sig allt. Trollstaven i bakfickan, ugglan på kofferten och bilderna på sin familj i jackfickan.
"Och så skriver du till oss en gång i veckan, minst", sade Liams mamma oroligt och lade en hand om vardera hans kinder.
"Du kan ta det lugnt, mamma", svarade Liam generat och såg sig omkring. "Jag ska skriva. Jag lovar." Han gav henne en lång kram och efter det sin far och sin lillasyster Alicia.
"Du kommer få egna brev", viskade han i sin systers öra när de kramades. Hon var bara sju år gammal och hade redan gråtit flera gånger på vägen till stationen. Liam visste att hon skulle sakna honom. Han gick på tåget och satte sig så att han kunde se sina föräldrar. Han vinkade glatt ut mot dem, och visste att detta var precis vad han behövde, att få börja om. Skapa nya vänner, och vem visste, fiender?