Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Alltså: Privat-roll mellan mig och Jessica Tonks.

Älskar rubriken^^ xD Äppelpaj är gott!

Mall:

Namn: Mona Aliro

Ålder: 20 år

Kön: kvinna

Särling: Ja

Gåva och ögon: Hennes gåva är inte så användbar, men hon har en konstnärlig gåva, hon kan sjunga, måla, dansa. Hon är oftast huvudstjärnan i kungens tillställningar med allt detta. Hennes ena öga är blått och det andra grönt.

Utseende: http://api.ning.com/files/N5isiTEsYmQvw8VRZ**smoQkRVzYnZ*os4KY*j*KCXy9Lyef7XYhPu7hXWMHU0hZ-Rsuy3XaTEpXjrQ0TzcxZvFBPA7ST4Do/beautifulblueeyescutegirlhairFavim.com454528_thumb1.jpg Mona har mörkbrunt hår som lockar sig längst nere vid hennes rygg och blek hy. Läpparna är tunna och rosa och näsan är liten. Hon är normalt lång med smal midja, men mycket kurvor.

Personlighet: Mona har trots sina år på slottet, inte vant sig riktigt. Hon plågas av att behöva behaga alla andra och inte äga sig själv, hon gråter nästan då hon får "nya" uppdrag. Men hon gör dem alltid, så bra som hon kan.
Hon är vänlig mot andra, och undergiven för kungen och adlingar.

Bakgrund: Hon har sedan hon var tio år uppfostrats hos Kung Murgons slott. Hon får ofta underhålla gäster där med uppträdanden, och lite mer intima saker.

Namn: Niel Dark

Ålder: 22

Kön: Man

Särling: Nej. Har dock en syster som är det. Hon jobbar för kungen, och är en skam för familjen då hennes gåva är att skala potatis mycket snabbt.

Utseende: Typ såhär

Personlighet: Finner nöje i att hjälpa andra, vad för slags människor de än är. Annars är Niel inte så pratsam av sig. Man kan väl säga att han är den tysta, starka typen. Döljer en enorm hemlighet.

Bakgrund: Systern fördes bort när Niel var fem och hon sju. Niels mor är från Rors kungarike, dvs att han är halv Lienid. Därför bär han alltid ringar på fingrarna och är inte så värst accepterad av andra unga män i deras by. Dock är Niels föräldrar väl kända och omtyckta av kungen, så de flesta fruktar mer än hatar Niel.
~
Du kan väl börja??

Sure^^
-------

Mona tittade upp i spegeln medan hon grimaserade till. Jungfrun som skulle hjälpa henne var inte alls försiktig utan rev i hennes hår då hon skulle kamma det. Hon höll på att göra iordning henne till en fest, kungen skulle bjuda in en massa ädlingar och hon skulle uppträda.
Mona hade redan fått på sig en ljusgrön klänning som knappt täckte hennes kropp, bara det allra viktigaste och ryggen. Men den var vacker med svarta broderier i. Jungfrun höll på med att sätta upp hennes hår i en avancerad uppsättning med nålar, läderband och annat.
Tillslut var hon klar och Mona reste sig och gick emot den stora festsalen, hon gick in i ett litet förrum till den där hon väntade tills festen skulle börja.

Niel grimaserade irriterat då hans far än en gång börjat tjafsa med modern. De slutade aldrig! Snart skulle de vara framme vid Murgons palats och då skulle de äntligen bli tysta. Fast det bästa med resan var nog att vid åldern 22 fick unga män äntligen egna rum istället för att dela med sina föräldrar.
Två gånger förr hade Niel vistats i slottet, båda gångerna hade han förbarmat sig över sina föräldrar som alltid bråkade så fort det gick.

Men Niel sa aldrig något, att förmedla sig genom samtal var inte hans grej.
Enstaka ord for över hans läppar någon gång ibland, annars, helt tyst. Med sitt lillfinger drog sig Niel i jackkragen då han såg palatset som var enormt.
Men självklart inte större än Randas palats som syntes ända härifrån. Tyrannerna hade visst en tendens att tävla i palatsstorlek. Roat log Niel medan han satte fart över sista slätten innan palatset.

Mona hörde tillslut hur folk började strömma in till salen. Hon öppnade en ny dörr och steg ut på en scen som var i festsalen. Hon skulle uppträda så fort de första gästerna kom. Samtidigt som musik spelades så sjöng hon, en visa om förbjuden kärlek mellan en soldat och en fattig kvinna samtidigt som ett par särlingar stred framför henne.
Tillslut började hon också dansa, en dans som hon strikt lärt sig, som visade mycket höfter och andra former. Männen började bussvissla och Mona försökte stänga av det, hon hatade det här, hon skulle inte ens få vara ifred sedan utan troligen underhålla någon gammal lord.

Niel satt nu i den stora matsalen och betraktade stilla de stridande männen, men självklart mest kvinnan. Hon var sannerligen vacker, lika vacker som rösten hon hade. Stackarn. Hon skulle säkert behöva underhålla någon gammal gubbstrutt som antagligen inte ens visste vart han skulle sticka in vad. Det var så typiskt, Niel hade sett sin fina syster full med blåmärken förr. Även om han blev arg var Niel ändå nyfiken. För ikväll skulle han underhållas av någon för första gången på palatset. Hemma hade det bara hänt ett par gånger,med några billiga flickor från närmaste horhuset. Far hade köpt dem för att han ville att Niel skulle veta hur man gjorde. Själv såg Niel inte särskilt mycket fram emot själva processen. Det enda som gav nyfikenhet var den blivande roarens ansikte. Det var alltid viktigt att se ansikten för Niel, varför visste han inte.

Snart var showen slut och de tre första särlingarna gick bort till en dörr och försvann.

Mons bugade sig men istället för att försvinna igen så hoppade hon nerifrån scenen och gick fram till bordet. Hon satte sig bredvid en ung man, Niel,.och en gammal gubbe som genast lät sina händer glida nerför hennes ben. Hon försöjte ignorera det och började äta utav maten.

Niel stelnade knappt märkbart då kvinnan satte sig bredvid honom. Hon kunde inte vara äldre än 19 väl? Nåja, det fick han tänka på sen. Maten serverades och Niel tog för sig. Under hela middagen satt han knäpptyst.

Mona lät mannen fortsätta röra vid henne trots att hon bara ville gråta. För varje berörning kändes drt som han stal något från henne. Tillslut var middagen slut och folket började bjuda upp till dans. Men hon gick inte dit, för hennes jobb här var avklarat nu. Hon skulle gå till den hon dkulle roas rum och vänta där. Hon redte sig och lämnade den gamla mannen och begav sig mot ett av de finare rummen. Hon satte sig på sängen och väntadr.