Titel: Sparks in the sky
Rating: G
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nä!
Handling:Fullblodshäxan Sparkle ska börja på Hogwarts. Hennes pappa är en speciell person som jag inte kommer berätta vem än, men det är med första kapitlet!
Första kapitlet!
Sparkle puttade undan Elisabeth när hon kom för väckning. Elisabeth, en av hembiträdena, var tvungen att påminna Sparkle om att det var den 1 september 2010 idag, dagen när Sparkle skulle få åka till Hogwarts för första gången.
”Var är pappa?” frågade Sparkle, lite piggare nu.
”I bilen”, blev svaret.
Sparkle satte sig upp.
”Men, jag måste ju klä på mig, och äta frukost, och borsta tänderna, och kontrollera så att allt är nedpackat, och...”
”Ni ska inte åka i mugglarbilen”, avbröt Elisabeth. ”Ni ska åka i husbilen. Du får göra dig i ordning där.”
Husbilen var visserligen en husbil, men förtrollad så att den på insidan var som en relativt stor villa. Den hade kostat en extrem mängd galleoner, men det var det värt. Förra året så hade Sparkle och hennes föräldrar åkt från hemstaden London, med färja över Atlanten, och sedan åkt från Sveriges västkust genom Europa till Paris. Där stannade de i två månader. Resan gjordes helt utan betjänter, vilket var ett misstag, men annars var det mysigt. Sparkle hade bara åkt i husbilen en gång sedan dess, men nu var det alltså dags igen. Och den resan skulle göras till King's Cross! Sparkle sprang från sitt rum till garaget, där husvagnen stod med dörrarna öppna. Sparkle hoppade in och sprang mot vardagsrummet där hon hörde hennes föräldrars röster. När hon kom dit började de hurra. Sparkle gav hennes mamma, Mary, en stor kram och gick sedan och satte sig på armstödet i den höga fåtöljen där hennes pappa satt. Hon lutade huvudet mot hans axel. Gyllenroy Lockman var en rik, mäktig, skicklig och känd trollkarl, som många ansåg låg på samma nivå som Harry Potter och Albus Dumbledore. Under fem år innan Sparkle var född hade Gyllenroy varit på Sankt Mungos på grund av en så stark minnesförlust att han inte kom ihåg någonting. Har förbättades långsamt, men dagen när en botare berättade för honom om Mörkrets herres förlust genom att säga 'den stora ormen är död' kom hela hans minne tillbaka av en okänd anledning. Botare och vetenskapsmän över hela världen undrade fortfarande över händelsen. När Gyllenroy kom ut från trollkarlssjukhuset hade han träffat Mary Evergreen, gift sig och fått Sparkle.
Jag vet att det är ganska dåligt, men jag hoppas att jag kommer skriva bättre och bättre under historiens gång.