PRS Nessie & Reiku Black

Mall:
Namn:
Ålder:
Utseende:
Elevhem:
Personlighet:
Trollstav:
Familj:
Övrigt:

Reiku Black

Mall:
Namn: Nicholaus Grey
Ålder: 11
Utseende: Nicholaus är en liten pojke med vitt hår och fläckar av gråsvart. Hans ansikte är blekt som snö och han har mörkt grå ögon som ibland verkar blå. I längen är han lite under medellängden för 11-åriga pojkar på 140 cm.

Personlighet: Nicholaus är en ganska dyster och tillbakadragen person med en falsk bild av oskyldighet. Han hatar när folk går in på hans privatliv och tror inte på "vänner". Han litar bara på sig själv och är fokuserad på att komma så långt som möjligt.

Trollstav: Svartek, 10½ tum med fenixfjäder som kärna.

Familj: En pappa som aldrig är hemma. En mamma som är perfektionist. En storebror som går i årskurs 5 och en lillasyster som är nio år gammal.

Tror det blev bra <.<>.>

Mall:
Namn: Amanda Knight
Ålder: 11
Utseende: Amanda har svart hår som räcker en bit ner för axlarna. Hennes ögon är bruna. Hon är omkring 135cm lång.

Personlighet: Amanda är inte direkt blyg. Hon kan vara ganska dryg mot andra hon möter. Hon ser deras svagheter till hennes fördel.

Trollstav: Körsbärsträ, 11 tum, spån av enhörningshorn till kärna.

Familj: 'Renblodiga' föräldrar som föraktar mugglarfödda. Hon har en storasyster som går tredje året.

Övrigt: Börjar du? ^^

Nää, du ._. ♥

Okay ^^
__________________
Amanda satt uppflugen vid kupéns fönster. Hon kollade ut och vinkade mot sina föräldrar. Kupén var tom förutom henne själv och hennes katt Mollan. Hon suckade medan hon kollade ut genom fönstret.

Nicholaus steg av tåget och vinkade till sina föräldrar Han släpade på sin koffert som vägde minst ett ton och svor för sig själv. Han ville inte prata med något på tåget. Det var ingen idé att få vänner och sen bli separerade när man hamnade i olika elevhem. Det han fick nöja sig med var en kupé med en flicka i. Inte för att alla kupéer var upptagna, det var bara det att han inte orkade släpa kofferten längre. Han öppnade dörren utan att fråga om lov och gick in. Han brydde sig inte om vad hon tyckte. Han skulle sitta här ändå.

Amanda vred hörde hur någon öppnade dörren och släppade in sin koffert. Hon vred huvudet och såg en liten pojke med blekt ansikte och vit hår.
"Hej" sa hon och kollade på honom.

Han granskade henne snabbt.
- Hej. Sa han kort, otrevligt helt enkelt. Han försökte lyfta upp kofferten på hyllan men var inte stark nog. Så han satte sig ner med så mycket värdighet han kunde och såg ut. Flickan intresserade honom inte. Som sagt, han var inte här för att skaffa några vänner än. Det skulle hända senare.

Amanda kollade på honom ett ögonblick innan hon tappade intresset och kollade ut genom fönstret. Hon drog handen genom håret och såg hur tåget sakta började åka iväg från stationen. Det skulle inte dröja speciellt länge innan det ökade, hon hade sett sin storasyster åka med tåget flera gånger.

Nicholaus såg tågstationen i en blixt förvandlas till en suddig utsikt. Acceleration.. Det var sånt som mugglarna fick lära sig. Lätt rynkade han på näsan och tänkte på allt konstigt som mugglarna fick lära sig. Fast nu var det Nicholaus tur att lära sig.. Tiden gick och han började sjunka in i ett dåsigt tillstånd.