Spökbussen.

Detta är en novell om fantasy, jag kallar den (Spökbussen.)
Bevaka tråden om du vill läsa mer.

Klockan tickade med ett ekande efterljud i det lilla köket och Sheina tyckte det var sövande att lyssna på, så här tidigt på morgonen. Ögonlocken kändes tunga och Sheina försökte svepa sitt varma kaffe i hopp om att komma igång. Kanske skulle en kall dusch vara mer effektivt, men det är inte lika lätt att njuta av att frysa sig pigg tänkte hon medan hon strök sin hand längst sin kind och gäspade. Aromen från kaffet doftade ljuvligt, Sheina slappnade av för en stund och drog några djupa andetag medan hon blundade med koppen stadigt i båda sina händer. Köket var trångt och ett liten runt bord med tre stolar var vad som fick plats i mitten av det fyrkantiga rummet. Sheina satt på den stolen hon alltid satt på, varje morgon och varje kväll, den stol som var mittemot spisen och skåpsluckorna. Väggarna lyste av ett svagt och behagligt lila sken, det var en mysig kontrast mot det bläcksvarta taket som gav ifrån sig varmluft. Sheina älskade den friska doften av citron som deras tak luktade, även när det var stökigt så luktade det alltid gott.

~Fortsättning följer~

JAG VILL HA MER! *bevakar*

bra
*bevakar*

Här kommer mer

Sheina studerade heltid vid högskolan i staden och hennes huvudämne var ”Bakåt i tiden”. Hon hade alltid varit fascinerad av historia men det var strängt förbjudet att lära sig om vissa saker som skett i tidigare generationer. Lahaia, Sheinas mamma, brydde sig inte så mycket om den lagen utan berättade allt hennes äldre delat med sig till henne. Sheinas pappa, Kleike, visade alltid sina negativa åsikter om att hans två tjejer pratade om saker som det var tabu på. Detta stoppade aldrig Lahaia från att berätta så mycket hon kunde till sin unga lyssnare, sin dotter, som hade rätt att veta. Intresset för de tidigare tiderna började brinna på riktigt för Sheina då hennes mamma spårlöst försvan. Varje gång Sheina saknade sin älskade mamma tänkte hon på alla de historier hon berättat om tiden från förr och varje gång blev Sheinas intresset lite starkare. Kleike, Sheinas pappa, var nu gammal och hade grått kort hår och såg ut som vem som helst. Glöden i hans ögon var sedan länge död och han gjorde allt på rutin sedan hans fru försvann. Sheina älskade sin far för allt han gjort för henne, för att han fortsatt för henne, fast han var död på insidan. Till en början hade Kleike gjort motstånd när Sheinas velat veta mer om förr i tiden, men nu säger han knappt något. Kleike var en gång en man med stor utstrålning och charm, en man med starka principer men nu är han inte ens ett korn av sitt forna jag.

BraBraBra!!

Awesome! *bevakar*