No more magic.

Titel: No more magic.
Författare: The Daily Prophet.
Språk: Svenska.
Färdigskriven: Nej.

Denna berättelse kommer att handla om Petunia, och hennes syn och tankar på magi och hennes vardag. Jag hoppas att ni tycker om den.
Och i berättelsen tänker jag mig Petunia så som hon såg ut i Snapes minne i den sista filmen, bara så att ni vet det.

----------------------------
Petunia betraktade Lily då hon sprang igenom väggen mellan perrong 9 och 10 och försvann. Petunias mamma stog bredvid henne, glatt leende. Men Petunia log inte.
"Kan vi inte åka hem nu?" frågade hon sin mamma irriterat. Av någon anledning tyckte hon inte om att stanna kvar där.
"Åh, ja, såklart" sa hennes mamma, som om hon glömt att de skulle åka hem sen.
De gick tillbaka till bilen och Petunia satte sig i baksätet. Hon kände hur bilen började åka, och stirrade ut ur fönstret. Hogwarts, tänkte hon. Hogwarts skola för häxkonst och trolldom. Någonstans därute fanns den. Lily hade berättat hur fint det vär där efter att hon kommit tillbaka efter sitt första år. Nu var hon inne på sitt andra. "Det är jättefint", hade Lily sagt. "Man blir sorterad in i olika elevhem, Gryffindor, Slytherin, Hufflepuff och Ravenclaw...." Petunia mindes varje ord Lily sagt. Exakt alla. Men hon hade låtsats att hon inte ville veta något, och att hon inte brydde sig, men hon hade tagit in alla ord Lily sagt.
Vilket elevhem skulle jag vart i? Tänkte Petunia och betraktade ett grått och förfallet träd bredvid gatan som de snabbt körde förbi. Gryffindor kanske, som Lily? "Gryffindor, där hamnar de som liksom är 'tappra och modiga' ja, det sa i alla fall sorteringshatten....". Nej, jag är inte som Lily, tänkte Petunia irriterat. Men Ravenclaw kanske? "De intelligenta och smarta hamnar i elevhemmet som kallas för Ravenclaw..." Nja, jag har inte presterat sådär jättebra i skolan hittils... Men Slytherin då?...?
Nu får jag skärpa mig! Tänkte Petunia till sist, som kom ihåg att Hogwarts var något dumt, för freaks. Det finns inget Hogwarts.
"...men Petunia, hör du vad jag säger?" frågade hennes mamma till sist, och vände blicken mot Petunia. "Vad är det med dig? Du ser så dyster ut idag."
"Jag är bra" sa Petunia med en alldeles övertygande glad röst som absolut inte lät som hennes egen.
Till sist var de framme vid huset. Stort, luftigt och med en stor och fin trädgård. Nja, så fin var den inte nu när sommaren gick mot sitt slut, men alla som gick förbi den visste att den skulle bli bra mycket finare när det blev sommar igen.
Petunia steg av från bilen och tog med sig sin bruna handväska med en ljusrosa låtsatsros på.
------------------------------
Än en gång, jag hoppas verkligen att ni tycker om den.

jättebra bevakar

Tack!
--------------------------
Nästa morgon vaknade Petunia långsamt och besviket. Om bara drömmen... Om bara..., tänkte Petunia fundersamt, fastän hon egentligen lovat sig själv att inte tänka så.
I drömmen hade hon själv vart på det röda tåget Lily pratat om, och sett Lilys ansikte skymta ur sikte, fullt av svartsjuka. Sedan hade hon suttit sig bredvid sina nya vänner och snackat om alla otroliga saker som fanns i denna magiska värld. Petunia hade också sin egen trollstav, som kändes behaglig i handen och alla hennes vänner hade vart jätteimponerade över hur duktig hon var.
Petunia öppnade garderoben och stirrade in i den en stund. Sedan tog hon en brun klänning med broderade små ljusrosa blommor på, med en vit skjorta under. Hon tvättade sig och gjorde sig redo för att äta frukost, men av någon konstig anledning kände hon inte sig hungrig.
En kvart senare var hon påväg till skolan. Vägen kändes otroligt dyster och grå. Hon sparkade på några små stenar, och suckade lågt. Men just då hörde hon en röst alldeles bredvid hennes öra.
"Hej" sa rösten glatt.
Petunia förstod vem det var. "Vernon!" sa hon med glad röst. Vernon var en av hennes allra bästa vänner från skolan. "Vet du var Josefine och Lolly är?" Egentligen brydde hon sig inte vart dom var, hon ville bara ha något att säga, något som kunde avleda hennes tankar från den magiska världen.
---------------

Bra