The magical universe of Insipiens - The Apocalypse (privat)

Du kan storyn AlexZz
Bara mallarna kvar x) Snart klar med min

Fullständigt namn: Robin Alex Welsh
Smeknamn: Rob, Welsh och Robbie
Kön: Manligt
Ålder: 17
Utseende:
Familj: Han vet inte om han haft någon familj, han gissar ändå på att hans föräldrar inte ville ha honom.
Etnicitet: Han kommer från Breit - ett land med gruvindustri men blev flyttad till barnhemmet då Breit skulle slå omkull "föräldralösas fristadsenhet" för att bygga en smedja när Robbie var 3-4 år gammal.
Magisk/Inte magisk: Magisk, men rätt otränad.
Vapen: En konstig pistol och en ring med ett giftpiller inuti. (För extrema nödsituationer.)
Övrigt: Har en svag allergi för pollen.

Ledsen för seg mall. X_X

Gör inge

Fullständigt namn: Amy Daina Wood
Smeknamn:-
Kön: Tjej
Ålder:16
Utseende:
Familj: De lämnade henne på barnhemmet då de inte ville ha en flicka.
Etnicitet: Jarh - ett land byggt på klipporna vid havet. Främst specialicerat på fiske. Hon blev flyttad då en översvämming hotade hela landet och ingen orkade bry sig om barnhemmet.
Magisk/Inte magisk: Inte magisk
Vapen: Pilbåge och en dolk.
Övrigt: Allergisk mot parfym och apelsiner.

Gaah, vilken snygg bild. O.O

You start. xD

I knoow!

Haha x) ska de känna varandra innan? och isåfall, hur mycket?


Amy dinglar med benen där hon sitter, på balkongen på hösta våningen. Hon ser ut över staden och på trafiken som blott är lysande sträck och prickar i nattens mörker.
Så mycket frisk luft är det egentligen inte här ute på grund av avgaser, men det är bättre än inne på barnhemmet där man inte riktigt kan placera lukterna. Hon brukar fly ut hit då hon alltid känner sig så instängd där inne. Men bättre är det väll att vara här än att ha drunknat i den där översvämningen i Jarh för 11 år sedan...

De kanske kan känna varandra till den grad att de kan prata utan att vara helt: "Hej." *silence* "Hej." *silence* "Hur är det?", var det dåligt förklarat? XD Eller så kan de vara gamla lekkompisar. Heh... :3

Robin stirrar ut genom fönstret och vilar trött huvudet i ena handen, han saknar Breit. Trots att han inte minns mycket av det så var det iallafall så gott som livfullt där istället för dött och trist som här. Nu kanske det inte egentligen var så fruktansvärt dött, men det finns knappt något att göra.

Jag förstår precis och det blir jättebra, båda två :3


Amy gäspar och svingar benen över räcket så att hon står på balkongen och går sedan in. Hon började bli trött och började den lilla promenaden tillbaka till sin sovsal.

Haha, good. xD

Ett barnskrik hörs från en annan sal och Robin blir nästan genast less på att höra det, det är en flicka på 2-3 år som lider av mardrömmar och som inte kan tala ordentligt som skriker. Det vet Robin eftersom just den flickan har han fått gå och trösta de senaste fem kvällarna när personalen inte gör sitt jobb. Han reser sig och börjar gå mot ljudet.

Amy hoppar till när flickan skriker. Hon börjar röra sig mot ljudet då hon är ganska säker på att de flesta andra i huset sover som stockar.
Men när hon når rummet den lilla flickan är i ser hon att någon annan redan är där...

"Sov, det är inget farligt. Lovar." Trugar Robin uppgivet när flickan gång på gång upprepar: "Motter". Vilket Robin är säker på betyder monster, eller mutter. Men varför hon skulle bli rädd för en mutter övergår Robins förstånd. Flickan pekar plötsligt mot dörren och Robin tittar snabbt dit.
"Amy?" Säger han frågande, lite svårt att se i det disiga mörkret.