Älska mig (SV)

Titel: Älska mig
Genre: Romantik
Rating: PG - PG13 (sätter alltid högre en vad som egentligen behövs)
Handling: Isadora Nourmaling är van vid att alla avgudar henne. Hon går från kille till kille, i sin besatthet av att bli älskad. När sedan Draco Malfoy inte visar någon som helst intresse för den unga häxan, blir Isadora galen av förvirring. Hon ger sig själv ett uppdrag. Att få Draco att bli kär i henne. Men någonting händer och det förändrar Isadoras liv. Hon blir kär i honom. Och det är något som aldrig har hänt tidigare med någon av hennes killar. Ska hon få honom?

Kommentera gärna och ni vill att jag ska skriva denna fanfic.

fortsätt

Fortsätt

Forsätt!

Låter bra!

Jag kastade med mitt långa nötbruna hår och log mot en kille som stirrade på mig med vidöppna ögon.
Mina vänner fnissade bakom mig och jag kollade på dem med låtsas förebrående ögon.
De var vana vid att jag roade mig med killar från korridoren.
Vana vid mitt ständiga begär efter mer.
Men olyckligtvis hade jag inte tid för att flörta något nu då jag och mina närmsta och mest trovärdiga undersåtar var på väg mot rektorns kontor.
När vi kom fram till den urfula gyllene ... eh ... saken stod redan professor McGonagall utanför.
Då hon såg oss komma, med mig i ledningen såklart sa hon någonting jag inte riktigt uppfattade och trappan upp började röra sig.
Vi klev alla på, det blev lite trångt och självklart tyckte jag det var fruktansvärt generande att behöva stå så nära mindre värdiga.
När vi väl kom upp var dörren stängd och jag blev tungen att underlåta mig en knackning, eftersom det var jag som stod först såklart.
Dumbledore's djupa stämma menade att vi skulle gå in och jag fann mig själv stå i ett, ska vi säga extraordinert rum.
Det var först då jag insåg att alla stolar var likadana.
Hur kunde han tro att jag skulle sitta på en likadan stol som resten av det mitt följe.
Lyckligtvis var jag inte inkompetent som de andra var, så med ett litt sving av min stav förvandlade jag en av stolarna, den som stod i mitten och en aningens längre fram än dem andra, till en tron.
Jag tittade nöjt på den, och slog mig ner.
Dumbledore tittade med ett roat leende på mig och jag blängde på honom.
De andra slog sig ner och äntligen kunde mötet börja.
"Jag skulle vilja införa hejarklacker för de olika Quidditch lagen. Jag skulle ju såklart vara ledare för Slytherins lag med de andra tjejerna här" sa jag och var noga med att inte säga mitt följe eller mina underlydnader.

Det diskuterades livligt men tillslut hade jag vunnit striden och jag kunde med ett nöjt leende gå till sängs (gå och parta) med mina trofasta tjänare.

MMMMMEEEEER!!!!!!!!!

Håller fullständigt med!

Jättebra! Meer!♥

*bevakar*

Super! Verkligen bra!