My parents are dead [SV]

Handling: Teddy Lupins liv när han får sina första vänner och börjar på Hogwarts.
Kanske jag fortsätter med denna så långt att man följer hela hans skolgång?
Ratning: G
Författare: DarkBells

Kapitel. 1

"Hej då Teddy!" ropade mormor Adromeda efter mig. Jag vinkade halvhjärtat tillbaka,
och önskade att det kunde vara Harry och hans familj som kunde vinka av mig, i stället för min mormor. Jag tog en hand genom håret innan jag tog mitt bagage och klev på Hogwartsexpressen och försökte undvika att grimisera av lättnad. Adromeda hade nämligen hackat på mig det senaste fyra dagarna över min lätta packning.
"Ska du inte ha med dig Bruno då?" hade mormor frågat en gång. Bruno var min favorit nalle som jag hade fått av min mor Nymphadora när jag föddes.
Jag hade suckat. "Nej mormor, jag är för stor för sådant nu", sade jag och då fylldes Adromedas ögon genast av tårar och började komma med att hon nog visste det och var stolt över mig som hade kommit så här långt.
Då hade jag inte fattat ett dugg vad hon talade om. Jag satte mig i en kupé och tittade ut genom fönstret för att titta till min mormor en sista gång, innan jag skulle åka till Hogwarts. ­Adromeda fick syn på mig i ett av tågets fönster och vinkade med ett glatt leende på läpparna. Jag vinkade tillbaka ännu en gång och sedan kände jag hur tåget började röra sig. Jag hade väntat så länge på den här dagen, och nu är den här! Min första dag på Hogwarts. Ett minne av mina föräldrars ungdom, som jag nu skulle få uppleva! Jag skulle kanske sitta i samma stol som min far. Jag kanske får samma favoritlärare som min mor. Vad vet jag?
Jag suckade och slöt ögonen för en sekund innan en kille och en tjej kom in i kupén, då jag öppnade ögonen igen.
De hade båda brunt hår, flickan ganska långt och lockigt i stora korkskruvar och pojken kortklippt med sned lugg och lika ostyrigt hår som min gudfar Harry och klargröna ögon, båda två.
"Hej. Får vi slå oss ner?" sa pojken nonchalant och flickan såg lite orolig ut. Jag nickade och pojken log glatt och satte sig ner med sin syster som inte såg så orolig ut längre.
"Jag heter Jake Veenderhalder, och det här är min tvillingsyster Nellie", sa pojken och viftade en hand mot sin syster som nu log vänligt mot mig. "Vad heter du?" frågade Nellie, som hade yttrat sig för fösta gången.
"Ted Lupin", sa jag artigt och log försiktigt mot Jake och Nellie, och försökte låta bli att se förvånad ut av deras vänlighet och uppmärksamhet. Jake nickade och Nellie började nynna på någon låt av Systrarna Spök.
"Vilket elevhem vill du komma in i? Jag vill komma in i Gryffindor, som min pappa!" sa Jake glatt och lyckades undkomma en irriterad blick från sin syster. Innan jag fick en tyst paus för att svara sa han:
"Nellie vill komma till Ravenclaw. Jag fattar inte varför! Liksom, visst är det coolt att vara bra på att plugga, men man har ingen användning för det, bara i skolan! Och vem bryr sig om skolan?" sa Jake med en blandning av irritation och nonchalans.
"Jake!" sa Nellie upprört men i stället för att skälla ut honom började hon pedika om att låta mig svara innan man började på något annat.
"Varför håller inte du igen din stora trut och låter Teddy prata då?" muttrade Jake och då blev Nellie tvungen att vara tyst. Jag hajade till av smeknamnet som jag hade hört så många gånger förut. "Jag vill nog hamna i Hufflepuff", sa jag efter att jag hade funderat en liten stund, fortfarande lite generat över att höra deras lilla bråk.
"Min pappa gick i Gryffindor, och min mamma i Hufflepuff", sa jag med en förklarande ton.
Nellie nickade och jag hörde hur Jake mumlade något om att det i alla fall var bättre en Ravenclaw.
"Vilka är dina föräldrar då?" frågade Nellie som tydligen hade hört lite av Jakes tysta mumlanden.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på den frågan.
"Remus Lupin. Och Nymphadora Tonks", sa jag tillslut. Tydligen visste Nellie inte vilka det var för hon nickade och tog upp en bok från sin väska.
"Vilket coolt hår du har!" utbrast Jake efter ett tag. Det förvånade mig att de inte hade lagt märke till mitt märkliga hår innan. Jag sneglade uppåt mot mitt turkosa och ruffsiga och ryckte på axlarna.
"Tack. Jag är mentarmorfargus. Som min mamma." Nellie tittade upp från sin bok och gapade.
Jake nickade imponerande och log så att man såg hans vita tänder. "Coolt", log han.

SUPERDUPERJÄTTEBRASKRIVMERSNÄLLAJÄTTEBRAAAAAAAAAA

Haha, vad gullig du är finis ♥

FIIINIS ♥♥ du meeed

Meer *bevakar*

OMG! Jättebra början, bevakar såklart

Jätte super mega bra!

Jättebra! Jag bevakar c:

BRA!!!!!!!!!!! MERRRR SSSSSSSNNNNNNNNÄÄÄÄÄÄLLLLLLLLLLAAAAAAAA

kommer att bevaka

Haha, tackar ♥ Jag kriver mer lite senare i kväll unt sju tiden, I promise! 8D