Doctor who 14th Doctor Privat Rollspel

Jag och Victoire Weasly har tänkt i några timmar och har ÄNTLIGEN kommit på de nödvändigaste sakerna till vårat rollspel, YAAY! x)

Doctorns mall:


Companion:


"episoder"



*putt Luna.Lovegood saganda*

Ska jag börja?

Ja börja du x)

Doktorn hör ljudet som betyder att TARDISen landat utan handbroms. Sorgligt nog så påminner det honom om River, River som han nog aldrig kommer få se igen. Han har rest ensam ganska länge nu med någon som följt med honom en liten bit då och då. Men det har inte varit någon som följt med honom en längre tid, som Rose, Martha, Donna och familjen Pond gjorde. Donna. Det är faktiskt henne han är på väg att besöka just nu. Det hade blivit en vana, åka till henne som inte visste vem han var, bara för att kolla att hon hade det bra. Hon ägde ett café inne i London nu, Café Noble hade hon döpt det till.

Klockan är 7:43 och Allyson är på väg till sitt jobb på café Noble. Hon har jobbat där i lite mer än ett halvår nu och hon har börjat bli trött på det, men hon behöver pengar för att kunna flytta till en egen bostad då hon fortfarande bor hos sina föräldrar. Hon låser upp cykeln och börjar trampa mot cafét. När hon stannar till för att hon nästan krockar med någon som har bråttom åt andra hållet så ser hon nåt på andra sidan vägen i en gränd. En polislåda som fanns överallt i London på 50-talet, vad gjorde den här? En man stiger ut ur polislådan precis när hon börjat cykla igen.

Han går ut ur TARDISen och stänger dörren efter sig. Han brukar ”parkera” två kvarter ifrån caféet så att Donna inte ska se vad som ser ut som en blå telefonkiosk och få minnet tillbaka. Han vill inte riskera att hon skulle dö, det skulle vara för mycket. Han går längs utmed trottoaren med stora kliv i sin mellanlånga rock, ganska lik den som han haft i sin tionde inkarnation. Han ser den klarorangea caféskylten hänga ut från väggen några meter fram och svänger in när han kommer fram.
”En varm pannkaka tack. Men apelsinmarmelad, har ni det?” frågar han den unga tjejen som står bakom kassan.

Allyson har precis ställt sig bakom kassan när dagens första kund kliver in. En lång man med en mellanlång rock. Han ser bekant ut, men hon kan inte sätta fingret på det. Han ber om en varm pannkaka med apelsinmarmelad till.
"Ja det har vi" svarar Allyson förvirrat. "Du kan ta vilket bord du vill så serveras du om några minuter".

Doktorn bestämmer sig för att sitta vid ett bord nära väggen, längst bort från dörren som leder in. Han har upptäckt att man därifrån kan se in i köket och Donna verkar inte vara bakom kassan idag. Efter en stund så kommer det fram en liten knubbig dam i röd och vitrutigt förkläde och serverar honom pannkakan. Han tar en tugga och låter smaken av apelsin sjunka in.
”Inga bitar i”, konstaterar han tyst för sig själv. ”Inte skal heller.”

Utan att själv märka det så stirrar hon på mannen som beställt pannkakor. Hon har sett honom någonstans förut, men hon vet inte vart. Hon förstår inte ens varför hon bryr sig så mycket, han är annorlunda.

Han tar god tid på sig att äta upp och kollar då och då upp för att se så att allt står rätt till. Tjejen bakom kassan tittar rakt mot honom och flyttar inte blicken på så lång tid så att han ska börja undra ifall det är något speciellt. Han harklar sig och börjar prata med henne.
"Ursäkta. Är det något jag kan hjälpa dig med?"