Ginny Weasley, dagbokens makt

Författare: Justpixie
Titel: Ginny Weasley, dagbokens makt.
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej
Antal kapitel klara: 5 stycken
Rating: G, kan man läsa vanliga Harry Potter kan man läsa denna.
Beskrivning: Ginny Weasley ska börja sitt första år på Hogwarts, bland sina Hogwartssaker hittar hon en svart, läderinbunden dagbok, vid en första anblick verkar det inte vara något speciellt med den, men skenet bedrar.. Märkliga saker sker på Hogwarts, vad är Hemligheternas kammare och vem är det som öppnar den?


Kapitel 1, en oväntad gäst.

Ginny Weasley låg och sov i sängen när hon vaknade med ett ryck, en duns utanför fönstret. Plötsliga dunsar och smällar var inget ovanligt hemma hos henne, med sex äldre bröder, varav fyra fortfarande bodde hemma var smällar lika mycket vardag för henne som att solen gick upp varje morgon. Hon gäspade och vände sig bort från fönstret där morgonens första solstrålar försiktigt sken in genom glipan mellan gardinerna, hon höll precis på att somna om när hon hörde sin mammas röst, mrs Weasley var arg och skrek högt. Ginny hörde inte allt som hennes mor vrålade, men enstaka ord såsom ”ingen bil. Borta. Harry. Akta.. inte sätter galler.. fönster”. Ginny gäspade än en gång och insåg, efter en blick på klockan att om hennes äldre bröder, Fred och George (det var nästintill alltid dem som ställde till det i familjen, så hon tog förgivet att det var dem som var skulden till hennes mammas tidiga raserianfall även denna gång) redan, när klockan bara var halv 8 på morgonen hunnit få deras mor rosenrasande var det ingen idé att fortsätta sova, för det skulle garanterat bara bli mer liv där hemma. Hon sträckte på sig och suckade, sträckte sig efter tröjan hon lagt fram kvällen innan. I ett trollkarlshus är det dock inte allt för ovanligt att saker inte ligger kvar där man lagt dem, så var det denna morgon. Ingenstans fanns hennes tröja, hon muttrade några ord, och ryckte till sig sin morgonrock istället. Hon drog på sig den i farten och skuttade ner för trappen. Skriken hade tystnat och istället hördes glatt småprat från köket, blandat med dem vanliga frukostljuden.

”mamma, mamma? Har du sett min tröja? Den är borta!” utropade Ginny på väg ner för trappan. När hon klev in i köket fick hon sig dock en stor chock. Ett svart rufsigt hår bland hennes bröders flammande röda.
”ja, gumman. Jag tror katten hade den på sig”, svarade Mrs Weasley bortifrån spisen. Ginny hade dock inte längre några som helst tankar på sin tröja, vid bordet satt nämnligen hennes idol, killen hon tjatat om hela året sen första gången hon såg honom på perrongen förra året när Ron, Fred, George och Percy skulle till deras skola, Hogwarts. Harry Potter, pojken som överlevde satt där helt lugnt i köket, hemma hos henne och åt frukost. Han log när han tittade på henne och hälsade sen glatt. Ginny kände det som om hennes hjärta skulle slå ur bröstet på henne. Hon stirrade förskrämt på Harry och rusade sen upp för trappan och tillbaka in i sitt rum. Väl i rummet förbannade hon sig själv, hon gick fram och tillbaka i rummet och svor åt att hon inte betett sig coolt framför Harry. Åh, hon önskade verkligen av hela sitt hjärta att hon hade vart påklädd i några snygga kläder, i ordningfixad och graciöst glidit in i köket, fått honom att stirra på henne, såsom hon gjort på honom, helt förundrad. Ginny stannade upp mitt i ett steg, vad tänkte hon egentligen? Hon brukade aldrig bry sig om hur hon såg ut, eller göra något för att imponera. Och varför bankade hennes hjärta så hårt varje gång hon tänkte på honom? Hon var väl inte kär? Hon skakade på huvudet och började ta på sig andra kläder än vad hon först planerat, hon tänkte inte visa sig ofixad utanför sitt rum igen, ifall, bara ifall hon råkade springa in i Harry igen. Och det var inte för att han var det snyggaste hon någonsin sett, försökte hon intala sig, utan av artighet för att han var gäst. Hon fnyste och skakade på huvudet åt sig själv.
”jag beter mig patetiskt! Han är en vanlig kille som alla andra, och dessutom Rons bästa vän” muttrade hon undertiden hon flätade luggen.

När hon var klar gick hon ner till köket, hennes bröder och Harry syntes inte längre till, och på bordet låg det. Hennes första hogwartsbrev, hon kände lyckan sprida sig genom kroppen. Äntligen var det hennes tur! Nu skulle hon inte längre behöva vara kvar hemma när alla syskonen for till Hogwarts, hon skulle inte behöva känna saknaden och avundsjukan över det dem fick uppleva, men inte hon- för snart, om bara några dagar skulle hon också sitta på tåget mot Hogwarts, hon skulle inte längre med tårar stå bredvid spåret och vinka efter det röda tåget. I år skulle hon dit!
Hon slet upp brevet och läste först välkomstbrevet skrivet av studierektorn, Minerva McGonagall, föreståndare för Gryffindor där hela hennes familj gått. En rysning gick genom Ginnys ryggrad när hon såg sitt namn. Ginevra Weasley, hur kunde hennes föräldrar haft så dålig smak på namn? Ginny hade alltid hatat sitt namn, men fördelen med äldre bröder, varav en var drygt 1 år och två var 3 år när hon föddes hade Ginevra varit alldeles för krångligt för dem att säga, och George hade snabbt döpt om sin syster till Ginny, och det hade hängt i sen dess. Hon fortsatte läsa brevet, och trots att boklistan var extremt dyr, och att hon skulle få allt begagnat så kunde hon inte låta bli att le.

(ni får jätte gärna komma med respons, framförallt påpeka eventuella stavfel då det här är första gången på flera år jag skriver en "berättelse", så känner mig lite orutinerad )

Du skriver bra.. men du ska nog inte skriva det första kapitlet utan bara handlingen först... så att du vet att folk vill läsa m.m. Men Jag bevakar!

super bevakar

Kul att ni gillar den ju mer respons, ju fortare kommer nästa kapitel upp, men här kommer kapitel 2 iaf

Kapitel 2, diagongränden.

Familjen Weasley stod framför den stora öppna spisen, och Harry hade precis försvunnit i dem gröna lågorna med hjälp av flampulver. Ginny klev in i spisen så fort lågorna efter Harry slocknat och sa tydligt ”diagongränden”. Rummet började snurra och med ett ryck sögs hon upp i en virvel av gröna lågor. Huvudet snurrade och hon mådde illa, precis när hon trodde att hon skulle kräkas kände hon det som om hon fick en knuff och hon flög ut genom spisen och landade hostande i en hög på golvet. Framför henne stod Ron, men ingen Harry. Hon tittade sig omkring för att se om han stod någonstans i närheten, men hon såg inget svart rufsigt hår någonstans i folkmängden.

” jag trodde Harry skulle åka efter mig?” undrade Ron med en frågande blick.
” Det gjorde han ju! Han åkte innan mig” svarade Ginny.

När Mr och Mrs Weasley kom ut från den öppna spisen kastade sig Weasleysyskonen över sina föräldrar och berättade att Harry var borta, Mrs Weasley slutade sopa av sot från sina barn, hon såg panikslagen ut.
” Vi får gå runt i butikerna och kolla efter honom” svarade Mr Weasley. Dem började i en butik som sålde begagnade kittlar, vågar och annat skolmaterial. Ginny fick dem grejerna hon behövde, och därefter fortsatte dem till bokaffären. Utanför butiken stötte dem på Rons klasskompis, Hermione Granger, och bakom henne fanns en stor affisch ”Gyllenroy Lockman till butiken! Signering av sina böcker om sina magiska bedrifter, idag mellan 10.00-13.00!”. Ginny sneglade på sin fars arbandsur, 09.58. Alla gick in i butiken som var proppfull med folk, dem lyckades tränga sig rätt långt fram. Dem hade precis lyckats tränga sig längst fram när Harry dök upp med Hermione vid sin sida.
”Åh, kära du! Jag hoppades att du bara kommit en spis för långt” pjoskade Mrs Weasley med Harry, men slutade nästan direkt när en blond stillig man uppenbarade sig bara någon meter ifrån dem. Gyllenroy Lockman. Han poserade framför kameran, och fick nästan direkt syn på Harry. Harry slets fram av fotografen och tvingades stå med och bli fotad. Efter några bilder försökte Harry dock slita sig lös, men Lockman förekom honom och drog tar i hans arm, en trave böcker sattes i Harrys armar innan Harry lyckades slita sig loss. Han gick fram till Ginny och dumpade ner böckerna i hennes kittel.
”Här. Jag vill köpa mina egna böcker” sa han samtidigt som han kastade en blick mot Lockman och gjorde en grimas. Ginny log. Barnen bestämde sig för att det var för rörigt där inne, och efter att Harry gett Mrs Weasley pengar till sina skolböcker började dem sakta dra sig mot dörren. Väl framme blev dem dock stoppade. Draco Malfoy, den blonda pojken kom fram och började kaxa mot Harry. Ginny kände det som om hon kokade. Precis efter att hon slängt ur sig att Draco ska låta Harry vara, dök självklart Dracos far, Lucius Malfoy upp. Han pratade nedsättande till dem, och tog upp en bok ur Ginnys kittel och granskade den äcklat. Arthur Weasley anade kanske oråd, för plötsligt stod han där bakom sina barn. Om blickar kunnat döda hade nog både Mr Weasley och Mr Malfoy fallit döda ner, hatet lyste från bådas ögon.
Det är synd att dem inte ger dig betalt för allt övertid. Ni är en skam för trollkarlsvärlden, sa Lucius med kall röst innan han slängde ner den begagnade boken i kitteln igen. Malfoys fällde en ironisk hejdå kommentar innan dem gick, och det gjorde även familjen Weasley, Harry och Hermione, samt hennes föräldrar.

super

Älskar den ginny är så cool.
Mera mera Jag älskar dig som gör denna ff av hela mitt hjärta