Du och jag för alltid...eller? (SV)

Titel: Du och jag för alltid...eller?
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 12
Färdigskriven: Nej
Rating: PG-13 (innegåller en del kyssecner)
Beskrivning:Kathlyn Jones kan knappt tro det själv, hon är tillsamans med Sirius Black och har varit det i snart 2 månader! Men om du är tillsamans med en av skolans populäraste killar är inte allt helt problemfritt.... Utspelar sig under Marodörernas femte år.
___________________

DEL 1

Sirius log och kysste mig igen, för minst femte gången på en kvart. Innan jag blev tillsammans med honom hade jag inte kysst någon i hela mitt liv. Trots detta hade jag svårt att tro att det fanns en enda kille på hela Hogwarts som kunde kyssas bättre än Sirius Black! Jag knäppte försiktigt händerna runt hans nacke och besvarade kyssen. Efter vad som kändes som två underbara sekunder lösgjorde sig Sirius från mig och tittade på mig med så otroligt vackra ögon att jag smälte totalt.
– Har jag sagt att jag älskar dig? Han såg mig djupt i ögonen och flinade nästan lite generat. Även om jag tvivlade på att den coola självsäkra Black kunde känna sig det minsta generad, tyckte jag att det var lite gulligt.
–Nej Seri, det har du inte, men jag tror att jag har fattat det ändå! Jag log och drog honom lite närmare i en varm omfamning. Innan vi visste ordet av var vi förlorade i varandras läppar igen. Jag blundade och njöt av den passionerade kyssen. Magin bröts plötslig av en harkling följt av en kylig röst.
–Hrm, Jones och Black, får jag besvära med att be er göra det där någon annanstans än i mitt klassrum?! Sirius och jag flög isär och stirrade på professor Mcgonagall, ingen av oss hade märkt att hon hade kommit in! Jag kände hur jag blev illröd i ansiktet och började haspla ur mig ursäkter.
–Ursäkta Professorn, men vi behövde ett tomt klassrum att öva på trollformelläxan i och ert rum var olåst, naturligtvis borde vi ha bett om tillåtelse först…
–Ni verkar ju inte precis ha använt tiden härinne till läxläsning, påpekade Mcgonagall ännu kyligare och snörpte på munnen.
–Nej professorn, men vi kommer att bli superstarka i tungorna och det är en av kroppens viktigaste muskler! Sirius log ett av sina charmigaste leenden, men det verkade inte alls få Mcgonagall att smälta på samma sätt som det så lätt fick mig att göra annars, men just nu tyckte jag bara att det var pinsamt.
–Kom nu äls…Sirius, rättade jag mig snabbt. Att kalla Sirius för älskling inför Mcgonagall skulle knappast få mig att skämmas mindre.
–Jo professorn, ni drar väl inte av några poäng från Gryffindor eller för det här? Sirius såg uppriktigt orolig ut.
–Skärp dig Sirius, kom nu, väste jag irriterat i hans öra för jag hade på känn att ju längre vi uppehöll vår förvandlingskonstlärare med dumma frågor desto större var chansen att hon faktiskt skulle dra av poäng för oss! Sirius behövde bara le för att all irritation jag nyss känt mot honom skulle vara som bortblåst, jag kände hur kinderna hettade och jag ville bara kyssa honom igen, men absolut inte här! Det måste ha synts väldigt tydligt på mig hur jag kände, för till min förvåning såg jag att det ryckte lite i Mcgonagalls ena mungipa, det kunde vara början till ett mycket ovant leende!
–Ja Black, du kan kanske inte charma mig, men Miss Jones verkar onekligen vara väldigt svag för dig, seså kila iväg nu ni har säkert fler läxor att göra! Mcgonagall lät ovanligt munter och jag gav henne en kort nickning innan jag skyndade fram till bänken där vi lagt våra saker efter att vi tröttnat på läxan. Jag rafsade snabbt ihop pergament, fjäderpennor och våra trollstavar. Sen grep jag tag i Sirius hand och drog med honom ut ur rummet.
_________________

Såå vad tyckte ni? Ska jag fortsätta?

ja sà bra haha typiskt sirius gjäte bra♥

Mer!!!

ja snälla är trogen läsare ♥

Tack sååå JÄTTEMYCKET Kommer mer senare idag ♥

Vad bra

Del 2 blev lite kort men kommer en längre del snart Enjoy:
______________

DEL 2
Vi gick korridoren ner under tystnad båda två försjunkna i våra egna tankar. Sirius var den som först bröt tystnaden.
-Du tror väl inte att det där drog ner mitt betyg i förvandlingskonst va? Frågade han och låtsades vara skräckslagen över tanken.
-Vadå, hur ska det göra någon skillnad, du har väl redan K i det ämnet?! Sa jag retsamt och hoppade kvickt undan när Sirius slängde ut en arm mot min mage.
-Hörudu Jones, nu ska du vara tyst! Utropade han och försökte se skrämmande ut.
-Och annars vadå, Black? Skrattade jag kaxigt och såg till att jag höll mig på säkert avstånd från den stridslystne Sirius. Han gjorde ett plötsligt utfall mot mig och brottade ner mig på närmaste stenbänk där ett par förstaårselever satt, de flög skräckslaget upp och ställde sig intill väggen. Sirius höll fast mina händer och log triumferande mot mig. Han var verkligen stark. Det syntes att han spelat mycket Quidditch, han var i princip bara uppbyggd av muskler och hade en snygg kroppsbyggnad naturligt, kombinationen gjorde honom oemotståndlig!
-Om du fortsätter sådär får du ingen puss på en hel vecka! Förkunnade han och skrattade hjärtlöst.
-Nej, nej, skona mig, det klarar jag bara inte! Jag skrattade högt när Sirius övergick från att hålla fast mig till att kittla mig.
-Om du lovar och svär att aldrig tala illa om mina betyg igen!
-Jag lovar, jag lovar! Halvskrek jag och försökte vrida mig som en mask för att ta mig ur Sirius grepp.
-Bra, för jag skulle inte heller ha klarat en vecka, erkände han lättat. Jag skrattade, han skrattade, vi båda skrattade vi kunde inte sluta när vi väl hade börjat.
-Vilka är det där?! Frågade den ena förstaårseleven mer eller mindre skräckslaget den andra i en hög viskning.
-Gryffindors ena slagman och en av deras jagare, svarade flickans kompis och kvävde ett skratt.
Jag hade totalt glömt förstaårselevernas närvaro, men nu log jag vänligt mot dem.
-Förlåt att vi tog er plats, om ni vill sätta er kan vi flytta oss.
-Eller så kan vi göra såhär, Sirius log också och drog upp mig i sittande, sen placerade han mig utan vidare i sitt knä. Det blev tydligen för mycket för förstisarna som kastade en sista lätt äcklad blick på oss och sprang sen iväg båda två hysteriskt skrattande.
-Nej, skit i det då! Skrek Sirius efter dem vilket fick de små tjejerna att springa ännu fortare.
_____________
Det var andra delen, bra/dåligt? Blir jätteglad om ni komenterar ♥

Jättebra!
Du har fångat Sirius i ett nötskal!

Ååå, Gud va bra detta är! ♥♥♥♥♥♥♥♥

♥