Den perfekta

Det handlar om en röd hårig tjej som skulle börja sitt första år på Hogwarts! Hon var väldigt... ja o-normal. Hon går samma år som Harry, Ron och Hermione. Hon var retad av ganska många.. men hon blev vän med Harry, Ron och Hermione! men sen blev dom osams det fjärde året! För att hon änkligen hade hittat den perfekta. mer får ni veta om ni läser

ååh, skriiiv!! *bevakar!* ;D

skriv nu!!!

Juppi skriv!

Kapitel 1

Ellen gick ner för trappan hennes mamma var inne på datorn och jobba på sin lapptopp i köket och pappa satt och titta på TV. Hennes älsta storebror som heter Emil satt på sitt rum och raggade framför en kamra, han älskade att filma sig själv... han var en riktigt bra skådis men han var lika dum och knäpp som hennes andra broshor. Andreas var inne i köket och höll på att göra sina läxor från Hogwarts. Han var en sån där som gör sina läxor typ sissta veckan! Han hattade läxor och allting som hör till Hogwarts som man fick med sig hem. Emil hade också gått på Hogwarts. Fred och George hade haft honom som stjärna.. han lekte alltid med alla och bryde sig nästan inte om något. Men nu var han 18 år och bodde fortfarande hemma. Andreas Gick i samma klass som Fred och George, dom var tretton år. Sen hadde hon ju sin lille bror som var ett år yngre. Han heter Albin han var lika dan som dom andra. Han var knäpp, störande och idiotisk. Han härmade alltid Emil och Andreas. Alla hade samma hårfärg, mörk brunt. Men Ellen hadde rött hår. Hon hade fått det från sin pappa. Ellen hade fått sitt brev från Hogwarts men hon var inte lika glad som dom andra brukade vara för det. Ellen var nämligen väldigt o-normal hon klädde sig alltid i svart nästan som en emo. Hon lyssnade alltid på rapp musik. I sin förra skola var hon ganska känd för sin klädsel och många gillade henne men ville inte säga det. Hon kunde ju bryta av en arm på dom om hon ville. Alla i hennes familj var o normala. Men alla barnen hade klarat sig genom Hogwarts i alla fall Emil och Andreas. Albin var mer en nyfiken och spänd kille men ändå lika idiotisk.
-När ska vi äta frukost? frågade hon.
-Åh... godmorgon på dig också Ellen sa Andreas.
Ellen lipade mot honom. hon gick der för den lilla biten av trappan. Hon stälde sig och lutade mot dörren som var öppen till köket.
-Du kan börja att klä på dig Ellen. Sa hennes mamma. Hennes mamma och pappa var ju onormala men inte på samma sätt. Dom var på det andra sättet.... dom var färglada och gillade allting.
-Måste jag?.. Jag är för trött.
-Du vet att du ska till skolan. Du har inte börjat på Hogwarts än.
-Jaja.. kan jag inte få slippa skolan en gång?!
-Det kallas för att skolka gumman. Sa hennes pappa.
-Jaja... Skolan är ju ändå lite mindre idiotiskt än här hemma. Sa hon och gick upp. Hon tog fram en skolungefrom och satte på dågra andra svarta accesoarer Exempel viss, hårspänne med en döskalle, örhängen formade som ett svart hjärta mm sen tog hon sin maskara och tog på väldigt mycke och sen så tog hon mörkblått ögon skugga. Hon tog sin lock tång och lockade håret lite... hennes hår var långt och tjockt. Hon hade svarta linjer i sitt hår.. som hon hade fixat här om dagen. När hon var klar gick hon ner.
-Så är det klart eller? Sa hon.
-Ja. Sa Albin som kom rusande in i köket.
-Emo! skrek Andreas till henne.
-Ska du säga..
-Höh... ehm ja..
-Jag härmade ju bara din still knäppo!
-Tyst nu. Ni får klä er i vad ni vill bara ni skyndar er till skolan. Ellen idag tar du med Albin. Sa hennes pappa som lät trött.
-Har jag äns något val. Kom dåh snorunge.
-Efter frokusten sa jag.
-Nej det gjorde duh inte. Sa Ellen.
-Oooh.. dissad du vart pappa! sa Emil som kom russande in i köket.
-Åh.. skynda er nu! sa hennes mamma
-Mamma är det okej om jag stannar i stan en stund? Jag ska ju va med mina.. pollare. Sa Emil.
-Nejj.. inte idag.
-Fan vad dårå?
-Vi ska ju fika idag.
-Kommer inte hända. sa Andreas.
-kommer inte hända. Härmade Albin.
-Jag har ätit klart nu jag stiker till skolan!
-Ta med dig Albin!! skrek pappa.
-Jaja kom hit idiot. sa hon och drog i Albins arm.
-Me..me! mamma jag har inte ätit klart.
-Ta det lungt ni har bråtom!
Ellen satte sig för att ta på sig sina skor. Hennes skor var jättelånga det var comvers som var upp till knäna. Dom var svarta och ganska smuttsiga en då länge.
-Herå.. skrek hon.. och tog i Albins arm. Hon lämdade Albin i hans klassrum. Det var en liten flika som stog och stirra på henne. Sen kom det ut något från hennes mun..
-Är du hanns store sysster?
-Ja är det så konstigt eller? Sa hon och stängde dörren.
-Alla i familjen är så. sa Albin till tjejen.
Ellen gick till sit egna klassrum. hon tog av sig skrona.
-Tja Ellen. Jag hörde att du skulle byta skola. Sa en kille som heter Kevin som var en ut av killarna som gillade henne starkt.. men vissa det inte.
-Ja och vadå? det har väl du inte något med att göra eller? Sa hon.
-Nerå... meh.. ska du på discot på fredag eller?
-Jah.. måste ändå kolla så att det går bra för broshan.
-Oh coolt dåh.. vi syns där.
-Jah.. Det ärju faktiskt torstag så vi syns ju innan också...
-Jah! Jag var ju o seriös.
*Idiot* Tänkte hon. Hon gick iväg och gädde honom en liten knuff. Kevin log. Sen gick han
mot kill gruppen utanför.
-Varför sa mamma att jag skulle skynda mig när det typ är tjugo minuter kvar. sa hon för sig
själv. Hon gick mot sin bänk och började rita i
sin ritbok. Hon ritade ett stark öga med sin blyerspänna. Sen ett till.. sen en mun.. en näsa och sen formade hon ansiktet och sen skissa hon håret. Det vart väldigt börkt.. hon tuckte att det liknade henne lite. Hon tog i lite mer med blyerspännan och nu blev det... ett väldigt tuff täkning. hon bytte sida och ritade ett hjärta med ögon. Sen ringde det in.
-Hej barn. Sa hennes.. vikarje?
-Jag är er vikarje. Tyvärr har eran lärare Lovisa blivit sjuk.
*Vad stjuton tror hon att vi inte kan hennes
namn eller?* Tänkte hon. En tjej som heter Felicia som hon satt bredvid läste nästan hennes tankar.
-Najj jag tror inte det. Viskade hon.
-Vah? viskade hon tillbaka.
Hon blinkade med ett öga mot henne.
-Ska vi va på rasten? viskade hon.
What hon fatta inget... varför skulle hon vilja vara med Ellen?


Ledsen för att det fanns lite svärord! Men Säg till om ni vill att jag ska ändra

*bevakar*

VILL LÄSA MEEER!

Mer

kapitel 2

Ellen gick ut ur klassrummet. Felicia sprang efter henne.
-Kunde vi va eller?
-Varför vill du det?
-varför inte?
-Sluta fråga okej?!
-Om du gör det först.. men kunde vi va eller?
-Jaja varför inte. Dom satte på sig skrona och sen gick dom ut.
-Ska vi passa?
-Visst. Felicia tog fram en boll. Hon passade till Ellen. Ellen sköt direkt när bollen kom fram till henne.
-Hur har du blivit så bra på fotboll?
-vet inte jag tror att jag har ärvt det..
-Aha då fattar jag. Ellen tittade bort mot några andra tjejer i klassen. Dom sod och sminkade sig.. blääh även om hon använder smink. En av tjejerna som heter Sofijah tittade på henne... hon flinade. Sofijah var lång och smal... många killar gillade henne. Sofijah öppnade munen.. och sa..
-Vad stirrar du på då?
-Det har väl inte du med att göra eller?
-Jo då... eftersom du stirrar på mig. Ellen fick bollen. Hon vred den till Sofijahs håll. Hon sköt ett hårt skott. Det åkte förbi hennes huvud och sen på väggen.
-Tänkte du kasta den där på mig?
-Ja. Va glad att du inte fick den. Sofijah gick fram till henne.
-Håll dig borta från mig och Kevin!
-Vad har Kevin med det här att göra dåh? Sa Ellen lungt. Säg inte att du har blivit rädd att förlora honom?
-Va?
-Om du är rädd så kommer du att bli super ledsen om jag snor honom ifrån dig.
-Klaffen Ellen. Dom kommer ändå inte... lyckas.
-Nene säkert.. om jag nu ville så skulle det gå.. men jag orkar inte bry mig. Sa hon och blåste bort sitt hår från ögat.
-Vad irriterad du har blivit. Sofijah höjde sin hand... och försökte slå henne. Men när handen precis skulle slå henne på kiden dukade hon. Ellen stod helt plötsligt bred vid henne med handen på Sofiahs axel.
-Det där kommer snart att sitta. Men om du vill att någon ska få en blåtria ska du sikta lite mer mot ögat.
-Jag ville inte att du skulle få en blåtira.
-Okej då. Sa hon och gick bort till bollen.
-Felicia här.. sa hon och passade till henne. Felicia tog emot den. Sen kom en tjej som heter Tova.
-Får jag med er två? Felicia tittade på Ellen. Ellen nikade och sa:
-Visst!
-Här Tova. sa Felicia och passade till henne. Tova passade Ellen och bollen kom på hennes panna. Tova började skratta... sen sprang hon till Sofijah. Sofijah såg hur Ellen satte sig på marken... Sofijah såg glad ut. men sen såg hon arg ut när Ellen reste sig upp.
-Tack Tova. Felicia gick fram till Ellen för att kolla till henne. Ellen började skratta.
-Skulle det göra ont? Jag har ju blivit slagen med plankor! som att det där skulle känas?
-När har du blivit slagen med plankor? Frågade Sofijah försiktigt
-På Karate. fast det var bara en gång. Sofijah tittade försiktigt på henne. Sen såg hon ilsket på Tova.
-Tova.... Tova kollade på henne.
-Ja vadå?
-Stick. Man kastar inte bollar på någon med flit. Tova tittade irriterad på henne.
-Åååh! shit! Jag.. jag gör det ju för att du ska bli glad?
-Jaha du lykades inte. Ellen förlåt för allt jag hjort mot dig..
-? Jahapp sa hon. Bäst jag sticker Sofijah jag kan väl förlåta dig. Jag förlåter alla. Jag kommer ju ändå inte att vara kvar mycket längre. Ellen tittade upp mot himlen. Sofijah gick fram till henne.
-Jag ska ge dig en sak. Sa Sofijah hon drog i Ellens arm. Ellen tittade bort mot Felicia som stod och skällde på Tova. Sofijah tog fram någonting från hennes väska.
-Här... jag vet att jag har varit dum och så.
Ellen öppnade asken... det var ett hjärta där det stod...*Kommer sakna dig* Ellen tittade på henne.
-Menar du allvar?
-Ja... Jag undrade om vi kunde gå på diskot tillsammans?


Vill ni ha ett till?

SUPERBRA!