A life with love[SV]

Namn: A life with love
Rankning: PG
Kapitel en så länge: 1+ prolog
Handling:År 1899: den ny födda vampyren Cornelia McErnd letar efter mat när familjen Jones hittar henne. De lär henne långsamt att bli som dom, vegetarianer. Cornelia lär sig långsamt och några år senare då det är år 1999 så kan Cornelia leva öppet med människorna.
Tills...

Ska jag börja?

Låter super! Börja!

Prolog:

Cornelia:

Jag hörde ljudet av kvistar som bryts i den stora tystnaden.
Människor. Jag andas in lukten av dom, det låter som tre och sedan sluter jag alla sinen förutom ett. Blodtörsten.
Sedan springer jag. Jag känner löven piska i mitt långa svarta, med röda slingor hår. Sedan slår jag i något hårt.Jag öppnar argt ögonen och ser en man. Inte människa utan samma art som mig. Vampyr.
Han ser ut att vara i 20 års åldern och har gult hår. "Släpp mig!" fräser jag och utan problem sliter jag mig loss.
"Du följer med mig" säger han och tar tag i mig ännu en gång och springer. Med mig underligt nog i släpp tåg.
Vi kommer fram till ett hus. Jag känner lukten av människorna någon kilometer bort.
Mannen släpar in mig i huset. "Jävlar!" viskar jag.
Huset var upplyst av ljus och det stog fyra andra vampyrer. En tjej lutar sig mot fönsterkarmen och ljuset lyser på henne. Men i stället för att gå över till aska lyser hon som hundratals diamanter. Hon har långt ljust hår till midjan och honungsgyllene ögon, som alla har. Sedan en kille som sitter i en fåtölj, han har svart hår, som är gulligt rufsigt. Sedan en kvinna, också i20 års ådern med svart hår.
"Det här är Hannah" säger mannen och pekar mot tjejen vid fönsterkarmen. "Erik" Killen i fotöljen.
"Katarin" Kvinnan. "Och jag Charlie Jones"
"Cornelia" andas jag. "Vi ska bli din nya familj" säger Charlie.

Okej...

AWESOME!!!

Tack!
Kommer mer i kväll! Är inne på mobilen

Bra! ♥

Bara för att du är så fin! ♥

"Aldrig!" sa jag surt med min lilla tjuriga röst jag alltid avänder. "Aldrig i livet att jag börjar på en människoskola!" Det har gått många år sedan jag hade blivit upplockad av min nya familj. Och jag är tacksam mot dom, fast det var jag ju inte då. Men att börja att gå i skola! Aldrig! Även om jag inte har gått i skolan sedan jag blev vampyr vill jag inte gå. "Vi har väntat för länge redan!" säger Katarin och tittar i smyg på Charlie. "Ja" svarar han och tittar på mig med stränga ögon. "Okej, jag ger mig, då!" svarar jag och ger Erik ett ondskefullt leende. Det var han som hade påmint Charlie.

Redan nästa vecka går jag in på skolparkeringen med Erik och Hannah. Jag märker redan vilken efekt jag får på dom. En halvan av mig känner mig stolt, av att jag klarar mig så här nära hundratals människor och att de beundrar mig. Andra halvan är orolig. Tänk om dom upptäcker våran hemlighet? "Lungn" viskar Hannah i mitt öra när jag börjar andas ivrigare. "Hejsan, du måste vara Hannah och Eriks yngra syster Cornelia" Jag visste redan att det var rektorn innan jag vände mig om. "Ja" svarar Erik i mitt ställe. "Är det okej om jag följer med henne till första lektionen?, det är ju lite virrigt här i LA School" säger Hannah till min förargelse. Jag är inte 7 år!!! Långt i från... Närmare hundra. "Varför, jag är faktist 15!" säger jag när jag och Hannah går till min första lektion. "Vi ses!" säger hon bara och försvinner ljudlöst. Jag knackar på dörren som hon lämnade mig vid. "Miss Jones!" Stig in!" säger en karl när jag presenterar mig när han öppnat. Jag kliver in och lukten träffar mig som ett slag i ansiktet. Men jag ingorerar den och sätter mig på en tom plats medans läraren, som tycktes heta Jackson presenterade mig i mitt ställe. Plötsligt knackar det på dörren igen. "Kom in! svarar Jackson. Och han kommer in. Det första jag märkte med honom var att han såg ut som... mig! Sedan sniffade jag. Det var en vampyr. Men Charlie hade sagt att det inte fanns fler vampyrer i LA? Vampyren hade visst fort för sig samma sak för han stirrade på mig. Oj vad han var snygg! "Harry, sätt dig bredvid Jones här" säger Jackson och viftar mot mig. "Hrm, hej!" säger Harry och sätter sig bredvid mig. "Hej!" säger jag dumt. Herrejävlar!!!

AWESOME! ♥