Systrarna på Hogwarts [SV]

Namn: Systrarna på Hogwarts
Rating: G (Som i Harry Potter böckerna)
Språk: Svenska
Antal kapitel hittills: 10
Färdigskriven: Nej!
Handling: Saralie och Natalie är två helt olika personer - men de är systrar. Saralie lever sitt egna liv, bakom en stängd dörr eller utomhus, och Natalie likaså. Vissa dagar talar de inte ens med varann.
Men så en dag, under sommaren när de båda fyllde 11, kom ett brev som förändrade allt...

~~~~~

Vi som kommer skriva denna Fanfiction är Sahara Potter och .Ginny., som är systrar i riktiga livet. Vi kommer skriva vartannat kapitel, jag ur Saralies synvinkel och .Ginny. ur Natalies.

Tycker ni det verkar bra? Isåfall kommer de första kapitlen imorrn! Båda älskar vi att skriva, och det vore väldigt roligt om ni ville läsa.

//Sahara o Carro

Jag kommer helt klart att läsa, låter superbra
*bevakar*

tack ♥
Hoppas att du kmr gilla den

Aw, tack. Om 2 till skriver att dom vill läsa börjar vi imorrn. C:♥

I hope so ♥

Jag hoppas verkligen att ni kommer gilla den. Men nu ska inte jag o Carro spamma upp tråden, det får ni sköta. Imorgon förmiddag kommer det första kapitlet ur Saralies perspektiv...

Den verkar bra . Ska läsa den .

Tack Ida Ginny Lovegood! Antagligen skulle vi fortsatt skriva även om ingen kommenterat, men det känns bra att ha åtminstone 2 läsare redan från början.
______________________________________________

Kapitel 1
Saralie
Jag lutade mig bakåt mot en kraftig gren och lät solen värma mitt ansikte. Löven på trädet jag satt i vajade lätt i vinden, och jag kunde nästan höra det gamla trädet viska sedan länge glömda sagor.
Med en suck hasade jag mig ner tills jag hängde med händerna i grenen jag suttit på.
Jag släppte taget och föll ner från det flera meter höga trädet. Det kittlade lite i magen, men jag har alltid tyckt om saker som är lite farliga. Konstigt nog gjorde det inte ont alls när jag landade, inte ens lite i fötterna. Men jag viftade bort det med att jag tränat mycket på att falla och landa mjukt.

Med bestämda steg stövlade jag in i huset. Mina turkosa gympaskor lämnade jordiga avtryck på golvet, men jag orkade inte bry mig.
"Natalie!" ropade jag. "Var tusan är du, människa?" muttrade jag för mig själv. När jag för en gångs skull ville prata med min syster var hon förstås inte där. Besviket gick jag ut igen.
Skorna lämnade en orm av fuktiga, jordiga avtryck, och jag brydde mig precis lika mycket som när jag kom in.
____________________________________________

Händelselöst kapitel, jag vet. Men i nästa kapitel med Saralie, händer något som gör att historien får lite fart... I början brukar det bli segt, karaktärerna ska passas in och läsaren förstå. xD
Men hoppas att ni gillar det liite iaf. Från och med kapitel nummer 3 kommer kapitlen oxå vara mycket längre, men de två startkapitlen blir lite korta.

AWESOME!

Tack, tack, tack! ♥♥♥♥♥ *Ger dig en kram*