Ert bästa/lyckligaste minne?

Vad är ert bästa minne? Mitt bästa minne är när jag fick min Fiddy!

- Stunden när man satt i Odense konserthus och insåg att man snart skulle få se JK Rowling live. Höra hennes röst, se henne gå mot scenen, se henne ta emot pris och höra hennes tacktal. Ja. En stund och en känsla jag länge levt på! ♥

- Stunden när man inser att det kommer avslutningstal på Trafalgar Square under galapremiären av HPDH part 2 och att JK Rowling, Emma, Rupert och Dan kommer tala och jag kommer se det på samma område. Japp. En känsla och en stund som jag länge levt på! ♥

- Ett flertal fotbollsmatcher. 1 där jag hade ett jäkla flyt på alla hörnor och frisparkar - det var fint att publiken från både hemma- och bortalaget kom fram till mig efteråt och berömde alla fina skott. 2. En match där jag bara kände att allt satt på plats. När jag såg bollen och målet men inte behövde känna av var alla andra var. Jag såg vägen och satte ett kanonfint skott på bestämd plats i målet.

- Många sommarkvällar- och morgnar ute på segelsemestrar när familjen var hel. ♥

- Många skidsemestrar i Branäs när familjen fortfarande höll samman. ♥

- Mina tre veckor i Frankrike förra året. Att arbeta åtta till tio timmar och följa upp det med en springtur eller promenad på en 3km lång strand om kvällarna till Veronica Maggios nya album. ♥

- Mina tre fina veckor i London förra året. När jag fick komma bort från allt och fick möjligheten att suga in miljön och stämningen i London. En stad jag gärna återvänder till någon gång/år. ♥

Ingen aning. Men ett av dem är nog när jag åkte Balder för första gången. I början när jag stod i kön funderade jag allvarligt på att gå tillbaka men sen efter så tyckte jag det var skit kul och ville bara åka igen, igen, igen. xD

- När jag fick se David Bowie i Globen.

- När jag flyttade ihop med mannen i mitt liv.

Åh. This.

Kommer ihåg att jag verkligen inte hade väntat mig det, och herregud vad jag grät. Men det var så himla mäktigt, åh.

Sen måste jag också tillägga ögonblicket då Jo Rowling kom till vår sida och jag fick chansen att tacka henne mitt i allt.


Sen var hela veckan efter premiären, både dagarna i England och hemma, väldigt fin. Gick med hela min familj på midnattspremiären (lite av en tradition i familjen tbh!), mitt stolsnummer blev utlottat och jag fick gå upp på scenen och tävla om att vinna en påse med HP-saker. Frågan var ''Nämn fyra av Rons syskon'' so that wasn't too hard

- Andra tillfällen som varit härliga är många somrar på landet, såklart.
- Way Out West 2010
- Olika konserter jag varit på osv.

But I have to say, that week in july last year tops it all.

Tiden då pappa fanns och alla äventyr med honom. Då make:ade livet sense och jag hade en Come What May-attityd till det för jag hade pappa och han var bäst. Han var min trygga punkt i tillvaron och kunde göra allting bra igen bara genom att vara. Åh, jag skulle ge mitt liv för en dag, eller ens fem minuter, till!!

Eller när jag förra året fick reda att Jedward skulle komma till Sverige den 17 september (för andra gången). Grät av lycka. ♥ Dock kunde jag inte komma och deppade mycket den dagen på grund av det men de var här i alla fall. ♥

- Första gången jag träffade min nu man-to-be, vilket är snart fyra år sen.

- Kvällen vi förlovade oss.

- Alla kvällar jag satt hemma hos mormor och tittade på Elvisfilmer och drack te. Alla de där små sakerna som utgör en relation. Jag var oerhört nära min mormor, närmare än vad jag står min mamma, och jag saknar henne något enormt sen hon gick bort i cancer sommaren 2010.